När fysiken förändras behövs en förändrad fysisk miljö

Med åldern försämras vissa kroppsfunktioner, vilket resulterar i att vi får svårare att delta i samhället. Då behövs en miljö som uppmuntrar och stimulerar till fysisk aktivitet samt kännetecknas av tillgänglighet.

Med stigande ålder ökar risken för att drabbas av kroniska sjukdomar, demenssjukdomar eller fallolyckor. En naturlig del av åldrandet är att funktionsförmågan gradvis minskar. Det gör den bland annat för att muskelmassan minskar, samtidigt som ligament och senor minskar i elasticitet, kroppens energiproduktion försämras och vi får sämre syn och hörsel.

Ju äldre vi blir desto snabbare sker minskningen av muskelmassa och muskelstyrka. I början märker vi inte av det för vår reservkapacitet är så pass stor, men allt eftersom så kommer vi närmare vår kapacitetsgräns, vilket innebär att marginalerna inte är lika stora längre. Detta tillstånd, som ofta kallas åldersrelaterad sarkopeni, leder till en rad olika funktionsnedsättningar som i sin tur minskar livskvalitet och övergripande hälsa hos äldre personer.

Samtidigt klarar sjukvården i dag av att bota eller lindra sjukdom på ett annat sätt än tidigare. Det betyder att man kan överleva en sjukdom som tidigare ledde till dödsfall. I stället syns en ökning av antalet personer som lever med funktionsnedsättningar av olika grad som ett eller flera restsymtom på dessa sjukdomar.

Äldre personer är inte en homogen grupp, utan består av personer med olika önskemål och förutsättningar. Som individer påverkas vi på olika sätt av sjukdomar och skador, en del av dessa resulterar i funktionsnedsättningar.

Hur vi påverkas kan bero på vilka fysiska och psykiska förutsättningar vi har innan vi drabbas av sjukdom. Det kan också påverkas av vilka krav vi själva ställer på vad vi vill klara av i vår vardag. Hur samhället ser ut där vi lever och rör oss kan också påverka möjligheterna att hantera våra funktionsnedsättningar.

En naturlig del av åldrandet är att funktionsförmågan gradvis minskar.

På individnivå märker vi funktionsförlusten genom till exempel nedsatt styrka i ben och armar, nedsatt balans och nedsatt kondition. Det resulterar i att vi får svårare att delta i samhället. Vi kanske inte hinner över gatan vid grön gubbe, eller så hinner vi inte springa till bussen när vi är lite sena. Kanske orkar vi inte gå till bussen eller mataffären för att dessa ligger för långt från där vi bor.

Koordinationen kan bli sämre och finmotoriken påverkas, vi kanske upplever nedsatt känsel och därigenom tappar saker. Ökad svårighet att uppfatta samtal mellan flera personer kan göra att man drar sig undan. Det blir svårare att se i mörker. Kanske har synen försämrats så mycket att vi drar oss för att köra bil, alternativt att vi inte får köra bil längre. Även vår hjärna åldras och därmed våra språkliga, logiska och spatiala förmågor samt förmåga till problemlösning och beslutsfattande eller olika minnesfunktioner.

I takt med att vår fysiska funktion blir sämre så blir vi mer inaktiva. Inaktiviteten leder till att vi inte deltar på samma sätt längre, varken i samhället och/eller det sociala livet. Depression hos äldre (>60 år) är vanligare för fysiskt inaktiva personer än hos dem som är fysiskt aktiva. Vi klarar till slut inte av att på egen hand ta oss ut ur vårt eget boende, oavsett boendeform. Detta leder många gånger till en icke självvald ensamhet. Ensamheten blir en del av den onda spiral som tillsammans med nedsatt fysisk och psykisk funktion leder till inaktivitet.

En annan faktor som påverkar vår fysiska aktivitetsnivå är fallrisk, eller rädsla för fall. En person som har ramlat uppvisar ofta en stor fallrädsla efteråt. Fallrädsla kan även uppkomma utan att fall har skett. Denna rädsla har en negativ inverkan på vår fysiska aktivitetsnivå då vi väljer att vara inaktiva för att inte utsätta oss för risken att ramla. Till en viss nivå kan det vara positivt, om fall då kan undvikas. Men långsiktigt får det negativa konsekvenser eftersom det innebär att den onda spiralen fortsätter. Personligt lidande och stora samhällskostnader är en följd av fallolyckor, men genom bland annat fysisk aktivitet och träning kan fallolyckor förebyggas.

Fakta
KONKRETA EXEMPEL
Bostadsmiljö

Golv i stötabsorberande materi-
al som varken varken är för hala eller har för stor friktion

Trappor

Ljusgårdar med promenadmöjligheter,
samlingsplatser och aktivitetsmöjligheter

Fallförebyggande åtgärder

Glasögon

Läkemedelsöversyn

Översyn av hemmiljön: höjd på möbler,
belysning, trösklar och mattor, lösa
sladdar

Bostadsanpassning: stödhandtag, trösklar

Närmiljö

Servicefunktioner i närmiljön, t ex
servicebutik, bankkontor, lokala transportmedel

Naturliga samlingsplatser av något
slag – exempelvis utgör en mataffär eller
annan serviceinstans också en samlingsplats
för många personer och är kanske
den enda plats där vi träffar andra
människor i någon form

Möjlighet att lätt komma till/från promenadstråk
i närmiljö

Möjligheter till vila med viss regelbundenhet
i anslutning till promenadstråk

Promenadstråk tillgängliga för alla,
med/utan hjälpmedel, inga höga kanter

Kontinuerligt underhåll av promenadstråk

 

Dessutom behövs strategier och/
eller alternativ för hur ny teknik introduceras
och hur vi kan stödja dem
som inte har tillgång till eller kunskap
om dettaLedord för samhällsplanering måste
vara aktivitet, tillgänglighet och delaktighet:

  • Bygga och planera för aktivitet
  • Bygga och planera för gemenskap

Vad säger äldre individer? Finns alla
representerade i de olika organ som
planerar och fattar beslut om
bostads- och närmiljö?

 

Det är viktigt att ge sig själv goda förutsättningar för att åldras väl. Att vara fysiskt aktiv som äldre är en avgörande faktor för god hälsa och funktion. Det som hindrar deltagande mest är förmågan att röra sig fritt ute, vilket är avgörande för om man kan fortsätta med sina önskade aktiviteter samt att känna sig självständig. Vi vet också att livskvaliteten skattas högre om vi har möjligheter och förutsättningar att vara delaktiga. (Men det är så klart olika mellan individer vad vi vill och önskar att vara delaktiga i.)

Att vara fysiskt aktiv är en förutsättning för att bibehålla de funktioner vi har, som muskelstyrka och kondition. Det vi inte använder förlorar vi. Vi behöver träna styrka, kondition och rörlighet, precis som yngre personer. Äldre som tränar balans och benstyrka löper mindre risk att råka ut för fallolyckor.

Träning är när vi utför planerade aktiviteter med syftet att förbättra exempelvis muskelstyrka eller kondition. Det kan översättas till fysisk aktivitet i många vardagliga situationer: att gå till affären och handla, ta dagliga promenader, arbeta i trädgården. Att gå i trappor, bära matkassar, och att resa sig upp från sittande till stående flera gånger om dagen är andra aktiviteter som hjälper till att bibehålla till exempel muskelstyrka.

Men om vi inte har promenadstråk som går att nyttja nära där vi bor kommer vi inte att kunna ta den där nödvändiga promenaden. Vi kommer heller inte att klara av att fortfarande gå till affären och handla om alla mataffärer och samhällsinstanser placeras långt från bostadsområden, i större köpcentrum. Hur ska vi ta oss dit?

Det finns många äldre som vittnar om att de inte vågar åka lokaltrafik eftersom de är så rädda att falla om bussen kör iväg innan de har hunnit sätta sig. Bara att sätta sig kan vara i princip omöjligt, då steget till sätena är för högt för att orka kliva upp.

Livskvaliteten skattas högre om vi har möjligheter och förutsättningar att vara delaktiga.

När vi blir äldre vistas vi alltmer i vår närmiljö. Vår fysiska kapacitet förändras och hur vi gestaltar boendemiljön får en stor betydelse för vårt vardagsliv.

För att så många som möjligt ska känna sig delaktiga behövs en miljö som uppmuntrar och stimulerar till fysisk aktivitet samt kännetecknas av tillgänglighet. Hur samhället planerar när- och bostadsmiljö har stor påverkan på hur vi kan vara aktiva och delta i samhället och vårt sociala liv.

Det möjliggör att vi, genom att vara fysiskt aktiva så länge som möjligt, bibehåller våra förmågor längre och därigenom skapar förutsättningar för att ha en god hälsa senare i livet.

Ref.
REFERENSER

Delmonico MJ et al. Longitudinal study of muscle strength, quality, and adipose tissue infiltration. Am J Clin Nutr. 2009;90(6):1579–85.

Dirks AJ et al. Mitochondrial DNA mutations, energy metabolism and apoptosis in aging muscle. Ageing Res Rev. 2006;5(2):179–95.

Goodpaster BH et al. The loss of skeletal muscle strength, mass, and quality in older adults: the health, aging and body composition study. J Gerontol A Biol Sci Med Sci. 2006;61(10):1059–64.

Karlsson MK et al. Prevention of falls in the elderly – a review. Osteoporos Int. 2013;24:747-62.

Kim TN et al. Sarcopenia: definition, epidemiology, and pathophysiology. J Bone Metab. 2013;20(1):1–10.

SBU. Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus – med fokus på sköra äldre. SBU 2013. SBU-rapport nr 221.

Statens offentliga utredningar. Pensionsåldersutredningen S2011:05.

Wassink-Vossena S et al. Physical (in)activity and depression in older people. J Aff Disord. 2014;161:65-72.

Wilkie R et al. Factors associated with participation restriction in community-dwelling adults aged 50 years and over. Qual Life Res. 2007 Sep;16(7):1147-56.

Fler artiklar ur temat

Mer äldremakt i samhällsplaneringen

Genom Age-friendly cities-samarbetet arbetar fyra svenska kommuner med att bli mer äldrevänliga. Uppsala har kommit längst i den processen.

Åldersvänlig strävan i svensk kvartett

I WHO:s nätverk Age-friendly cities and communitites ingår drygt 820 kommuner i världen. Fyra finns i Sverige: Göteborg, Hallstahammar, Stockholm och Uppsala.

Så skapas åldersvänliga samhällen

Samhällen som vill bli åldersvänliga behöver göra fyra saker: lyssna och förstå äldres behov, planera, agera och utvärdera. Det säger Alana Officer, som är rådgivare på Världshälsoorganisationen i Genève.

Housing design for an age-friendly society

When building homes for older people there are key elements urban planners and architects have to take into consideration. Among those are green parks and homes with high levels of accessibility. But how is it achieved? And what are the…