Barnbarn och föräldrar har betydelse för pensionstidpunkt

Att gå i pension är inte ett beslut en person tar över en natt, utan ofta en längre process där olika faktorer genom hela livet samverkar. Personer som närmar sig pensioneringen börjar fundera på vad som är viktigt för dem och vad som är viktigt för deras närstående. Bland annat har familjen visat sig ha en stark inverkan på när en person går i pension.

Det är inte ovanligt att en person har olika roller och åtaganden som fortgår parallellt, som att vara barn till en äldre förälder med omsorgsbehov samtidigt som personen är mor-eller farförälder och förvärvsarbetande.

Bland dessa kohorter blev ungefär 59 procent av kvinnorna och 54 procent av männen mor-eller farföräldrar för första gången innan de fyllde 65 och det är inte ovanligt att de fick mer än ett barnbarn. Samtidigt har ungefär 25 procent minst en förälder i livet när de är 60 år. Den andelen minskar dramatiskt i de högre åldrarna men det finns jämförelsevis en stor andel som har antingen mor eller far i livet när de är runt 65. Med den stegvis åldrande befolkningen kommer den här andelen troligtvis öka.

Barnbarn är viktiga för mor- och farföräldrar utifrån många olika aspekter, bland annat bidrar barnbarn till mor- och farföräldrars livskvalitet.

Tidigare studier har visat att mor-och farföräldrar i Sverige ofta engagerar sig i sina barnbarn, men oftast inte på heltid då majoriteten av barnen i Sverige går på förskola, skola eller fridshem. I stället kan det vara så att mor- och farföräldrar vill tillbringa tid med sina barnbarn utifrån egennytta, eller att de tar hand om barnbarnen men mer som komplement till brukliga barnomsorgen.

Att förvärvsarbeta kan därmed bli ett hinder. Det är rimligt att anta att personer som har barnbarn är mer motiverade att gå i pension än personer utan barnbarn, och att det troligtvis finns skillnader mellan olika grupper av mor- eller farförälder, såsom hur länge de varit mor- eller farförälder, hur många barnbarn de har, ålder på yngsta barnbarnet och hur många barnbarnsgrupper de har (hur många av deras barn som har egna barn).

Utöver den hjälp som kommer från staten och kommunen, får äldre personer mycket hjälp och stöd från sina vuxna barn, speciellt döttrar. Vuxna barn som har äldre föräldrar i livet kan behöva ta hand om dem på så sätt att det påverkar arbetsmöjligheten, speciellt om en förälder är änka eller änkling som kan behöva extra mycket stöd.

I Sverige finns det studier som visar att vuxna barn kan gå ner i arbetstid för att ta hand om sina äldre föräldrar. Men finns det en relation mellan pensioneringstidpunkt och att ha äldre föräldrar i livet? Det finns vissa bevis från tidigare internationella studier men inte i Sverige. Det är en viktig fråga eftersom Sverige har en åldrande befolkning och bland annat ett stort behov av omsorg för äldre.

Allt fler personer lever upp till de högre åldrarna, men det betyder inte att de är friska och behovet av att yngre generation bidrar ökar därmed. Att ha syskon i livet kan till viss del underlätta för barn som måste ta hand om sina åldrande föräldrar eftersom de kan dela på bördan och därmed har svagare motivering att pensionera sig.

Det kan även vara så att personer vars förälder nyligen avlidit har ett ökat stresspåslag och därmed också en starkare motivering att pensionera sig jämfört med personer vars förälder inte nyligen gått bort.

Eftersom kvinnor tenderar att ha en lösare anknytning till arbetsmarknaden och oftast står för omhändertagande av familjemedlemmar är det rimligt att anta att de pensionerar sig för att kunna utföra omsorgsarbete.

Resultaten visar att de som har två föräldrar i livet inte har en ökad benägenhet att gå i pension. Delvis kan det förklaras av att föräldrarna har varandra som stöd, men en annan möjlig förklaring är att föräldrar som kommer upp i hög ålder redan är selekterade på god hälsa och därför inte behöver samma stöd. Resultaten visar också att personer som har bara en äldre förälder i livet har en högre benägenhet att gå i pension jämfört med de som har två föräldrar i livet, speciellt gäller det kvinnor som har en far i livet.

Om de i stället har möjligheten att fortsätta förvärvsarbeta kan de bidra till samhället med inkomstskatter och till sin egen pension.

Politiker i Sverige vill skjuta fram arbetsmarknadsutträdet vilket medför att grupper som har en ökad tendens att gå tidigare i pension är viktiga målgrupper för dem, såsom mor- och farföräldrar med mer komplexa familjekonstellationer och kvinnor med äldre föräldrar. Att det är kvinnor utan syskon som har störst risk att gå i pension går i linje med att kvinnor generellt är mer utsatta för att engagera sig i omsorgsarbete för äldre föräldrar. Om det är så att de faktiskt gör det är en annan fråga som måste besvaras genom andra studier.

Vad gäller mor- och farföräldrar så vore ett alternativ att skapa större möjligheter för mor- och farföräldrar att hjälpa till under tider då förskolor och skolor är stängda genom att införa mer flexibel pension eller ökade möjligheter att kombinera deltidsarbete och pension för de mor- och farföräldrar som vill engagera sig eller tillbringa tid med sina barnbarn.

Sådana insatser är inte bara fördelaktiga för personers ekonomiska situation utan arbetet i sig själv kan för vissa vara främjande för hälsa och välbefinnande, samtidigt som relationen mellan barnbarn och mor- och farföräldrar är betydelsefull för de flesta äldre och därför viktig att ta hänsyn till.