Att vara eller inte vara pensionär (#2/18)

I samband med pensionering kommer ett byte av status och identitet. Foto: Istvan Mihály

Jag, pensionär?

Att gå i pension hör till en av livets mest omvälvande händelser. Några säger ”äntligen!”, andra lämnar jobbet motvilligt, en del letar annat lönearbete. Tillvaron ska omdefinieras, det är spännande – och skrämmande.

Det finns ingen lagstadgad pensionsålder i Sverige och pensionssystemet är uppbyggt så att man kan välja att ta ut pension mellan 61 och 67 år. Dessa bägge åldersgränser vill politikerna i den blocköverskridande pensionsgruppen nu höja för att få oss att stanna kvar i arbetslivet och finansiera välfärden.

För närvarande är genomsnittsåldern för att ta ut ålderspension i Sverige 64 år, vilket ligger högst bland EU-länderna. Men allt fler svenskar fortsätter jobba efter 65. I dag arbetar var tredje 67–åring.

Men. Oavsett valet av tidpunkt, förr eller senare sker ändå det välkomna eller fruktade bytet av status och identitet: jag, pensionär?

Artiklar i temat

Barnbarn och föräldrar har betydelse för pensionstidpunkt

Det är inte ovanligt att mor-eller farföräldrar själva har en äldre förälder med omsorgsbehov och samtidigt förvärvsarbetar. Politiker som vill skjuta fram arbetsmarknadsutträdet bör beakta att familjen har en stark inverkan på när en person går i pension.

Ekonomiska faktorer skiljer mellan män och kvinnor

Män ges ofta bättre ekonomiska erbjudanden för att gå i pension, medan kvinnor oftare har lägre pensionsinkomst och är mer oroliga för sin ekonomi efter pensioneringen.

Mer nöje än nödvändigt ont att fortsätta arbeta

De 65–76 åringar som fortsätter arbeta känner ofta ett starkt personligt engagemang i sitt arbete och vill anpassa det efter egen förmåga och intresse.

Vid 67 sätter lagen punkt

Pensionssystemet innehåller många incitament för att skjuta upp pensionsuttaget så länge som möjligt, men vid 67 blir ålder en giltig grund för uppsägning. Möjligheten att välja att gå i pension eller inte påverkas i hög grad av juridiken.

Bridge employment – ett fortsatt arbetsliv

Många som fortsätter jobba efter 67 tar anställning i något av de tjänsteföretag vars affärsidé är just äldre personers arbete. God hälsa är en förutsättning och ekonomisk vinning ett viktigt incitament — i kombination med viljan att söka utmaningar och…

Att arbeta eller inte arbeta

Den forskningsbaserade Swage-modellen analyserar vilka faktorer som spelar roll för individers välbefinnande och om en person ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Modellen syftar till att göra arbetslivet mer hållbart.

Pensioneringens betydelse för den psykiska hälsan

För vem och under vilka omständigheter är pensionering en positiv upplevelse? Och för vem innebär den en risk för den psykiska hälsan? I HEARTS-studien undersöks betydelsen av faktorer som hälsa, ekonomi och personlighet vid pensionering.

Senare pensionering varken bra eller dåligt för hälsan på kort sikt

Att senarelägga pensioneringen varken ökar eller minskar risken för att behöva vård senare i livet. Det påverkar inte heller risken att dö i förtid. Men inkomstskillnader som beror på det nya pensionssystemet kan på sikt öka ojämlikheten i hälsa.

Pigg, piggare, pensionär

Att sluta arbeta innebär potentiellt mer tid för återhämtning och det finns gott stöd för att pensionering bidrar till bättre sömn och ökad vakenhet, vilket kan underlätta ett mer aktivt liv och leda till fler friska år.

”De som är 65 tror att pensionärsföreningarna är för gamlingar”

Många av dagens äldre värjer sig mot att identifiera sig som pensionärer. Samtidigt betraktas höjd pensionsålder ibland som ett hån mot hårt arbetande människor och anses slå orättvist mot de unga, särskilt i norrländska glesbygder.