De som på grund av den höjda pensionsåldern gick i pension senare hade varken sämre eller bättre hälsa några år efter pensioneringen än de som inte påverkades av reformen.
– Det kan bli ett argument för att när man pratar pensionsåldershöjningar i de här åldrarna så behöver hälsoproblematiken, som många lyfter fram, inte vara ett stort problem. Åtminstone inte i den här sektorn och när det gäller pensionsåldershöjningar på ett eller två år.
I undersökningen blev det faktiska utfallet på pensionstidpunkten att gruppen i genomsnitt gick i pension 4,5 månader senare.
– Det är ett förväntat resultat. Tidigare forskning har visat att den faktiska pensionsåldern ökar med ungefär 20–50 procent av höjningen av den formella pensionsåldern.
– Resultaten visar att några månaders ytterligare arbete troligtvis inte har några större effekter på hälsan under de närmaste åren efter pensioneringen, säger Johannes Hagen.
Frågan är om effekten på den faktiska pensionsåldern är tillräckligt stor för att kunna säga något generellt om den eventuella hälsoeffekten.
– Det här gäller kvinnor i kommun- och landstingssektorn. Effekten kanske ser helt annorlunda ut i traditionellt manligt dominerade yrken i andra sektorer.
Många länder och även Sverige höjer pensionsåldern, i mångt och mycket för att dämpa samhällets kostnad med en åldrande befolkning. Ett generellt längre arbetsliv antas leda till mindre utgifter och högre skatteintäkter. Men ett längre arbetsliv skulle också kunna leda till ökade hälso- och sjukvårdskostnader om senarelagd pensionering försämrar hälsan.
Flera studier har också visat att en sänkt pensionsålder gynnar hälsan. Bland annat visade en studie av svenska militäranställda som fick ett erbjudande om en gynnsam, tidig pension tydliga positiva effekter på hälsan.