Senare pensionering varken bra eller dåligt för hälsan på kort sikt

Sviktande hälsa kan vara en viktig anledning till att man går i pension. En annan fråga är hur hälsan påverkas på sikt när man slutar arbeta, och även vilken inverkan en tidig eller senare pensionstidpunkt har. Det är dock svårt att jämföra hälsan hos dem som har gått i pension med personer som inte har valt att gå i pension. För den som har valt att gå i pension av hälsokäl är det sannolikt att hälsan fortsätter att försämras i snabbare takt än för den som fortsätter arbeta. Den här typen av selektionsproblem gör det svårt att hitta vad som är den eventuella hälsoeffekten av att gå i pension.

Johannes Hagen. Foto: Jönköping university

År 2000 höjdes pensionsåldern för flera yrkesgrupper inom kommun- och landstingssektorn. Det var en relativt oväntad reform som fick många att gå i pension senare än vad de kanske hade planerat. För forskaren i nationalekonomi Johannes Hagen, som nu har en post dok-tjänst på Jönköping university, gav detta en möjlighet att mäta den direkta hälsoeffekten av att senarelägga pensionen. Han studerade reformens effekter på kvinnors pensionsålder och hälsa, framför allt inom den kvinnodominerade sektorn vård och omsorg.

– Frågeställningen var om reformen som triggade folk att gå senare i pension också genererade någon typ av hälsoeffekt. Blev hälsan sämre för dem som arbetade längre?

Av samma skäl som ovan blir det missvisande att bara jämföra hälsan hos de som valde att jobba längre med dem som inte gjorde det. I stället använde Johannes Hagen privatanställda kvinnor i samma ålder som kontrollgrupp.

Johannes Hagen studerade läkemedelsförskrivningar, sjukhusinläggningar och dödlighet – och hittade generellt sett väldigt små effekter.

– Med vissa undantag är det övergripande resultatet att senare pensionering påverkar vare sig läkemedelskonsumtion eller sjukhusinläggningar särskilt mycket, och inte dödlighet heller.

De som på grund av den höjda pensionsåldern gick i pension senare hade varken sämre eller bättre hälsa några år efter pensioneringen än de som inte påverkades av reformen.

– Det kan bli ett argument för att när man pratar pensionsåldershöjningar i de här åldrarna så behöver hälsoproblematiken, som många lyfter fram, inte vara ett stort problem. Åtminstone inte i den här sektorn och när det gäller pensionsåldershöjningar på ett eller två år.

I undersökningen blev det faktiska utfallet på pensionstidpunkten att gruppen i genomsnitt gick i pension 4,5 månader senare.

– Det är ett förväntat resultat. Tidigare forskning har visat att den faktiska pensionsåldern ökar med ungefär 20–50 procent av höjningen av den formella pensionsåldern.

– Resultaten visar att några månaders ytterligare arbete troligtvis inte har några större effekter på hälsan under de närmaste åren efter pensioneringen, säger Johannes Hagen.

Frågan är om effekten på den faktiska pensionsåldern är tillräckligt stor för att kunna säga något generellt om den eventuella hälsoeffekten.

– Det här gäller kvinnor i kommun- och landstingssektorn. Effekten kanske ser helt annorlunda ut i traditionellt manligt dominerade yrken i andra sektorer.

Många länder och även Sverige höjer pensionsåldern, i mångt och mycket för att dämpa samhällets kostnad med en  åldrande befolkning. Ett generellt längre arbetsliv antas leda till mindre utgifter och högre skatteintäkter. Men ett längre arbetsliv skulle också kunna leda till ökade hälso- och sjukvårdskostnader om senarelagd pensionering försämrar hälsan.

Flera studier har också visat att en sänkt pensionsålder gynnar hälsan. Bland annat visade en studie av svenska militäranställda som fick ett erbjudande om en gynnsam, tidig pension tydliga positiva effekter på hälsan.

– Mer generellt tycker jag att det nuvarande pensionssystemets incitament, hur folk beter sig i systemet och hur det är relaterat till hälsa, är väldigt intressant.

Tidigare var pensionsuttagen starkt koncentrerade kring 65-årsstrecket. Nu ser vi en större spridning mellan 61 och 67 år, vilket kan leda till ökade inkomstskillnader. En ökad ojämlikhet i pensionsinkomst kan i sin tur spä på de olikheter i (o)hälsa som finns.

– Troligen kommer vi inte bara att se en ökning i ojämlikhet i inkomster, utan det finns en risk att pensionssystemet ökar ojämlikheten i hälsa också.

– Frågan är starkt sammankopplad med hur sjukersättningen fungerar. I dag finns det tecken på att sjukersättningen har blivit alltför strikt och tvingar folk med nedsatt arbetsförmåga att söka andra vägar ut ur arbetslivet, vilket också kan leda till en lägre pension.