Vanligt börja jobba igen

Mellan 6 och 14 procent av pensionärerna går tillbaka till arbetslivet. Det är utgångspunkten för en nystartad studie om det som forskarna kallar avpensionering.

Det är vanligt att återgå i arbete efter pensionering. När den första semesterkänslan har gått över kan många längta tillbaka till det strukturerade liv de hade, säger disputerade forskaren i gerontologi, epidemiologi och sociologi Loretta Platts vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm.

Loretta Platts, forskaren i gerontologi, epidemiologi och sociologi Loretta Platts vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm. Foto: Stockholms universitet.

För ett år sedan gjorde hon en studie om fenomenet i hemlandet Storbritannien, som visar att var fjärde brittisk pensionär avpensionerar sig, de flesta inom fem år. Vanligast är det bland män, välutbildade och friska personer samt bland dem med huslån och vars partner fortfarande förvärvsarbetar.

– Man vill inte avpensionera sig enbart av ekonomiska skäl, utan för att må bättre och kanske för att pensionärslivet inte blev som man tänkt sig. Troligen hade vissa egentligen velat fortsätta jobba på sin gamla arbetsplats men inte fått det.

Att som pensionär lyckas skaffa ett nytt jobb är lättare för den som är välutbildad. Slutsatsen i den brittiska studien är att avpensionering är vanligare bland dem som redan har det ganska bra och riskerar att förvärra den ekonomiska ojämlikheten bland äldre.

Att avpensionering är ett livsstilsval snarare än ett ekonomiskt val menar även forskaren i nationalekonomi Jan Pettersson vid Uppsala universitet. I en studie fann han att avpensioneringen varierar mellan 6 och 14 procent. Om äldre människor som kan och vill arbeta också hittar ett jobb så kan avpensioneringen bidra till att höja välfärden, enligt Jan Pettersson.

– Därför behöver vi se mer flexibelt på pensioneringen, som något som inte är permanent, som inte markerar ett slut på yrkeslivet, säger Loretta Platts.

– På samma sätt som det i dag pratas om hur människor ska fås att stanna kvar i ett hållbart arbetsliv, bör vi prata om hur pensionärerna ska fås att komma tillbaka. Här är det ett problem att man inte kan pausa tjänstepensionen precis som man kan göra med den allmänna pensionen.

När Loretta Platts nu ska undersöka den svenska avpensioneringen hoppas hon kunna bidra med kunskap om hur arbetslivet kan förlängas och arbetsplatserna bli mer äldrevänliga. Forskningsprojektet stöds av statliga forskningsrådet Forte och ska pågå i fyra år.

– Jag tror att projektet kommer visa att många svenskar avpensionerar sig genom att starta ett eget företag, eftersom det gör det lättare att jobba med det man vill och kan. Här skiljer sig Sverige från andra länder, kanske för att åldersdiskrimineringen vid löneanställningar underligt nog verkar vara högre här, om jag till exempel jämför med Storbritannien.

Projektet kommer visa att många avpensionerar sig genom att starta ett eget företag.

Projektet ska även undersöka avpensioneringen bland första generationens nysvenskar som oftast har en sämre pension som en följd av att de inte hunnit arbeta tillräckligt länge på den svenska arbetsmarknaden.

– Jag tror inte att ekonomin kommer visa sig vara ett större skäl för dessa äldre att avpensionera sig. För dem, precis som för alla andra, tror jag att det exempelvis handlar om att pensionärslivet inte blev som man trodde.

Kan avpensionering och förvärvsarbete rentav befrämja äldrehälsan?

– Det här är svårt att forska på, men det är sådant folk ofta berättar, att jobbet är stimulerande och skapar mening och att man känner nån som blev sjuk och dog kort tid efter sin pensionering.

– Frågan är om det är jobbet som håller människor friska eller om det är de friska som fortsätter jobba efter 65?

– Men titta på personer som sitter i fängelse, att inte få förvärvsarbeta som vanligt är en del av deras straff. Det är lite så vi hanterar äldre personer i dag som tvingas gå i pension bara för att de uppnår en viss ålder.

Ref.
REFERENSER

Loretta Platts är försteförfattare till artikeln Return to work after retirement: a prospective study of unretirement in the United Kingdom, som har publicerats i tidskriften Ageing & Society vid Cambridge University Press 2017.

Jan Petterssons artikel heter Instead of bowling alone? Unretirement of pensioners in Sweden och har publicerats i International journal of manpower 2014.

Projektet vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet som ska undersöka avpensionering heter Orsaker och konsekvenser av lönearbete efter pensionering och pågår 2018–2022. Kontakt: loretta.platts@su.se

Fler artiklar ur temat

Barnbarn och föräldrar har betydelse för pensionstidpunkt

Det är inte ovanligt att mor-eller farföräldrar själva har en äldre förälder med omsorgsbehov och samtidigt förvärvsarbetar. Politiker som vill skjuta fram arbetsmarknadsutträdet bör beakta att familjen har en stark inverkan på när en person går i pension.

Ekonomiska faktorer skiljer mellan män och kvinnor

Män ges ofta bättre ekonomiska erbjudanden för att gå i pension, medan kvinnor oftare har lägre pensionsinkomst och är mer oroliga för sin ekonomi efter pensioneringen.

Mer nöje än nödvändigt ont att fortsätta arbeta

De 65–76 åringar som fortsätter arbeta känner ofta ett starkt personligt engagemang i sitt arbete och vill anpassa det efter egen förmåga och intresse.

Vid 67 sätter lagen punkt

Pensionssystemet innehåller många incitament för att skjuta upp pensionsuttaget så länge som möjligt, men vid 67 blir ålder en giltig grund för uppsägning. Möjligheten att välja att gå i pension eller inte påverkas i hög grad av juridiken.