Reflektioner ur ett Blekingeperspektiv

Året var 1998 när det tog sin början. Doktoranden Mikael Rennemark var i slutfasen av sin forskarutbildning i psykologi vid Lunds universitet. Avhandlingsarbetet handlade om hälsa och välmående hos den åldrande befolkningen i en av Blekinges kommuner. Handledaren Bo Hagberg var professor i psykologi med inriktning mot gerontologi och föreståndare för dåvarande Gerontologiskt centrum i Lund. Han hade växt upp i Blekinge och besökte gärna landskapet för att ge handledning. I den miljön växte planer fram på att efter disputationen fortsätta arbeta tillsammans genom att initiera och bedriva ett forskningsprojekt om åldrande och hälsa i Blekinges befolkning.

Vi arbetade intensivt med att skriva anslagsansökningar, som med Bo Hagberg som huvudsökande skickades till bland annat Socialstyrelsen och Socialdepartementet.

Vi ville starta ett flervetenskapligt longitudinellt forskningsprojekt om den åldrande befolkningens hälsa i Blekinge. Syftet var att studera vilken betydelse bland annat omgivning, livsstil och tidigare sjukdomar har för hälsa och välbefinnande på äldre dagar. Vi ville också studera vilka faktorer som var betydelsefulla i samband med människors debut i vård-och omsorgssystemen.

Åldrandet i Blekinge skulle projektet kallas och vi kontaktade forskakollegor inom olika discipliner för att skapa en stark och kompetent flervetenskaplig forskningsgrupp. Inom det vårdvetenskapliga området knöts snart professor Ingalill Rahm Hallberg till gruppen och inom det medicinska området anslöt sig professor Johan Sanmartin Berglund, som numera leder det projekt som våra ansträngningar så småningom ledde till. Efter en tid knöts även Stefan Renvert, professor i odontologi till projektets styrgrupp

Våra anslagsansökningar gav till en början ingen utdelning, men en dag fick Bo Hagberg ett brev från Socialdepartementet, i vilket han ombads att samla ihop alla de ansökningar vi skickat och bifoga en sammanfattning. Skälet var att man från departementet planerade att skapa ett nationellt forskningsprojekt som skulle följa den åldrande befolkningen och studera såväl deras hälsa som deras sjuklighet. Man ville följa den åldrande befolkningen redan från 60 års ålder för att se när och under vilka omständigheter behov av vård och omsorg uppstod. Flera starka forskningsgrupper skulle samverka för att skapa en nationellt representativ longitudinell databas som skulle möjliggöra sådana studier och vår grupp var en stark kandidat för att bli inkluderad. Det nationella projektet låg helt i linje med Blekingegruppens projektplaner. Vi bedömdes vara ett lämpligt tillskott till det som senare kom att benämnas Swedish national study on aging and care, SNAC.

Efter ett urvalsförfarande av intressenter stod det klart att fyra olika projekt med bas i respektive Stockholm (Kungsholmen), Malmö (Gott åldrande i Skåne), Nordanstig och Karlskrona skulle bilda det nationella projektet.
Nu gällde det att samordna fyra olika fristående projekt så att den databas som skulle skapas blev så enhetlig som möjligt. Målet var en nationellt representativ databas om äldres hälsa, sjuklighet, vård- och omsorgsbehov. Ett viktigt syfte var att kunna förutse framtidens resursbehov inom äldrevården och -omsorgen men också att studera vilka insatser som gavs och på vilka grunder de gavs. Därför delades projektet in i en befolkningsundersökning och en undersökning av hur vårdsystemen fungerade inom de inkluderade regionerna.

Motor i processen, och den person som möjliggjorde att det hela blev av, var docent Mårten Lagergren. Här följde en period av frekventa SNAC-möten i Stockholm med diskussioner om variabler, frågeformulär, undersöknings­metoder, etikansökningar, resurser och anslag.

I Blekinges befolknings­undersökning påbörjades en pilotstudie för att se om mätinstrument och procedurer fungerade. I vårdsystemdelen uppvaktades Blekinges kommuners omsorgsansvariga för att få tillgång till dokumentation över vilka insatser som gavs i olika situationer. Entusiasmen i forskargruppen var stor. Vi skulle skapa ett unikt forskningsprojekt, som var ledande i Sverige och högintressant även internationellt. Gensvaret från de kommunala vårdorganisationerna var däremot svalt och det visade sig snart att den dokumentation som fanns inte var lämplig att göra forskningsbaserad statistik av. Det var anekdotiska beskrivningar av behov och beviljade insatser men inte så mycket kvantifierbar information. Till sist fick vi ändå till en kontinuerlig rapportering från Karlskrona kommun.

I befolkningsundersökningen gick allt däremot enligt planerna. Vi skapade ett undersökningsteam, riggade en undersökningslokal på en av Karlskronas vårdcentraler och fick hjälp av tjänstemän i landstinget med att göra slumpmässiga urval i olika ålderskohorter. Vi kallade 250 personer i varje åldersgrupp, det var 60-åringar, 66-åringar, 72-åringar, 78-åringar, det vill säga sex års åldersintervaller upp till 80 år, därefter övergick vi till treårsintervall så det blev 81-åringar, 84-åringar etcetera upp till 96 år. I de högsta åldersgrupperna blev deltagarantalet något under 250 eftersom det inte fanns så många personer i de åldrarna. Deltagarna, eller probanderna som de benämndes, kallades först till en baslinjeundersökning varefter de återkallades med jämna tidsintervaller: De som var mellan 60 och 80 år vart sjätte år och de som var 80+ vart tredje år. Undersökningen var omfattande och tog sammanlagt cirka tre timmar per undersökningstillfälle. Det var medicinska undersökningar, intervjuer och psykologisk testning. Vid undersökningstillfället fick probanderna med sig ett omfattande enkätformulär och ett uppföljande möte bokades in i vilket en kostnadsfri undersökning av tandstatus ingick. Vid det uppföljande mötet återlämnades enkätformuläret och vi kunde hjälpa till med ifyllandet vid behov. Baslinje­undersökningen pågick mellan år 2001 och 2003 och under våren 2003 hade 1 402 av de totalt 2 312 inkluderade personerna under­sökts. Inmatningen av data för dessa 1 402 personer var klar 2004 och därefter vidtog de första bearbetningarna och analyserna parallellt med planering inför återundersökningarna.

Mårten Lagergren, som från starten och under många år framöver fungerade som projektens nationella samordnare, balanserade med stort tålamod och skicklighet de olika forskargruppernas viljeinriktningar. Vid nationella samordningsmöten hade vi bestämt att varje delstudie skulle ha dels en huvuduppsättning av undersökningar som var lika i alla fyra områdena, och dels en egen, för området unik uppsättning undersökningar.

I SNAC-Blekinge är ett av de lokalt utökade undersökningsområdena psykologiska undersökningar, till exempel personlighetsundersökning, kontrolluppfattning, känsla av sammanhang, olika former av subjektiv hälsa, livstillfredställelse och hälsorelaterad livskvalitet. Ett annat område som är särskilt utvecklat i Blekinge är tandundersökningen med insamling av data om munhälsa (se sid 80). Dessa båda områden har genererat en stor mängd internationellt publicerade studier. Som exempel inom det psykologiska området kan nämnas studier om personlighetens betydelse inom områden som livslängd, egenvård, arbetsförmåga efter 60 års ålder och smärtupplevelse.

Andra studier har visat på samband mellan tidig pensionering och måttlig kognitiv nedgång. Inom det odontologiska området har samband mellan munhälsa och allmänhälsa belagts, exempelvis har samband mellan tandstatus och hjärt- och kärlsjukdom påvisats liksom positiva samband mellan god tandstatus och livskvalitet. Andra studier där olika vetenskapliga discipliner studerat transdisciplinärt har till exempel påvisat samband mellan peridontit och hjärt- och kärlsjukdomar liksom kognitiv funktion. Nu när SNAC-Blekinge pågått i 20 år skördas i hög grad frukterna av den omfattande, flervetenskapliga longitudinella databasen.

I SNAC-Blekinge har sedan starten genererats 16 doktorsavhandlingar inom psykologi, medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och hälsoteknik, och fler än 150 vetenskapliga artiklar har publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter.

Fortsatt datainsamling möjliggör starka analyser av förändring över tid och jämförelser mellan olika födelse­kohorter men också vissa möjligheter till anpassning över tid och tillägg av nya forskningsområden, till exempel studier av effekter av samhällets digitalisering, SNAC-IT (se sid 68). Med en stigande andel äldre i samhället är det viktigt att möta de utmaningar som följer. På den positiva sidan finns ökad medellivslängd och det faktum att vi generellt är friskare och funktionellt mer kapabla än tidigare generationer, men den ökade medellivslängden betyder också att fler kommer att drabbas sjukdomar, inte minst av kognitiv nedsättning. Därför är forskning om hur vi i framtiden ska möta denna utveckling alltjämt angelägen och här har SNAC en viktig funktion att fylla. Med en databas som möjliggör tvärvetenskapliga och transdisciplinära studier av riskfaktorer, förlopp och effekter av livsstil och sjukdom och hur de samspelar, kan kunskapen om hur ohälsa och funktionsinskränk­ningar kan förebyggas, ta väsentliga steg framåt.