Hörselns åldrande i olika generationer

I Göteborg pågår sedan flera decennier tillbaka två befolkningsstudier på äldre personer. Här kan vi hitta svar på om yngre generationer hör bättre på äldre dar.

Åldersrelaterad hörselnedsättning är ett folkhälsoproblem som påverkar allt fler människor världen över, i takt med att världens befolkning blir allt äldre. H70-studien i Göteborg är en stor epidemiologisk undersökning som belyser hälsa och levnadsförhållanden för äldre svenskar. Representativa urval av äldre personer rekryteras och testas vid 70 års ålder (därav namnet H70) och följs sedan upp under flera decennier. Studien omfattar ett stort antal fysiologiska och kognitiva tester.

Genom åren har sammanlagt åtta studiegrupper (födelsekohorter) som representerar olika generationer av äldre ingått. Redan från början ingick studier om hur äldre hör och genom åren har ett stort antal vetenskapliga publikationer och avhandlingar inom detta område getts ut.

Projektet H70 Hörsel har som målsättning att kartlägga och analysera åldrandets påverkan på hörselhälsan. Sedan 2014 har vi studerat hörseln hos tre nya födelsekohorter som representerar olika stadier i åldrandet: 70-åringar födda 1944; 85-åringar födda 1930; och 90–95-åringar födda 1923–30. En avhandling lades fram förra året och ytterligare en väntas under 2023. Dessutom pågår för närvarande olika uppföljningar av tidigare kohorter samt nya hörselmätningar av 70-åringar födda 1952.

I H70 Hörsel har vi utfört testet tonaudiometri på samtliga deltagare. Det är det vanligaste hörseltestet och innebär en bestämning av de lägsta hörbara ljudnivåerna som örat kan uppfatta. Dessa nivåer benämns som hörtrösklar. Ytterligare mätningar som ingår i studien är talaudiometri, hjärnstamsaudiometri abr och andra specialtester samt frågeformulär om upplevd hörsel, tinnitus och hörapparatanvändning. Totalt sett ges goda förutsättningar att studera och beskriva hörseln i åldrandet i detalj.

Deltagarna gjorde två olika hörseltester för de lägsta hörbara nivåerna. Det ena testet sköttes av en dator och det andra av audionomer på samma sätt som görs inom hörselvården. Vi fann att det automatiserade datortestet fungerar bra som screeningmetod för majoriteten.

Metoden är kostnadseffektiv och skulle med fördel kunna användas i större utsträckning på till exempel vårdcentraler. Det skulle ge fler äldre möjligheten att tidigt upptäcka en hörselnedsättning och få adekvat hörselvård. Ett automatiserat hörseltest bör följas upp med ett kliniskt för att säkerställa diagnosen.

Vid hörselundersökningen av de 90-95-åriga deltagarna utfördes hörseltest i hemmamiljö och på särskilda boenden. Detta gjordes för att inte exkludera personer med svårigheter att ta sig till kliniken. Vid forskning på de äldsta i populationen finns generellt en risk för stora bortfall då en stor andel förväntas ha varierande grad av fysiska eller kognitiva nedsättningar, vilket medför en risk att studien då endast återspeglar de med bäst hälsa.

Aktuella siffror från H70 Hörsel visar att andelen av befolkningen som har hörselnedsättning ökar från 25 procent vid 70-års ålder, till drygt 80 procent vid 85-års ålder och påverkar nästintill samtliga vid 90–95 års ålder (figur 1).

Stapeldiagram

Figur 1. Andelen i H70-studien med hörselnedsättning i båda öronen. Definitionen på hörselnedsättning som vi använt baseras på att hörtrösklarna i frekvensområdet 0.5-4 kHz i genomsnitt ligger på 25 decibel eller sämre (ju högre decibeltal, desto sämre hörsel). Att just de frekvenserna ingår beror på att de anses viktigast för taluppfattning.

Fakta
Epidemiologisk forskning

Inom detta område genomförs studier av hur hörselnedsättning fördelar sig i befolkningen och identifiering av risk- och friskfaktorer, alltså sådant som ökar eller minskar risken för hörselskada. Denna typ av forskning behövs fortlöpande för att kunna följa trender och uppskatta hur vårdåtgärder bör dimensioneras.

H70-studien
H70 startades 1971 av Alvar Svanborg med syftet att studera faktorer som påverkar hälsan, samt förändringar över tid. Numera leds studien av Ingmar Skoog.

Hörselundersökningarna inom H70 har hittills resulterat i 42 vetenskapliga publikationer och cirka 30 övriga publikationer. Fyra avhandlingar innehåller uteslutande, eller till största delen, material från H70 Hörsel och arbetet med ytterligare två pågår.

Projektgruppen H70 Hörsel vid Enheten för audiologi, Göteborgs universitet, består av flera audionomer, en audiolog och en civilingenjör.

Hos 70-åringar har de allra flesta lätt hörselnedsättning, medan måttlig eller svår grad är vanligare bland de äldsta. Det sker alltså en stadig försämring av hörseln i åldrandet. Individuella variationer kan dock vara stora och en del hör bra även i hög ålder. På gruppnivå hör kvinnorna bättre än männen, men könsskillnaderna blir allt mindre högre upp i åldern.

Nedan presenteras genomsnittlig hörtröskel vid olika frekvenser för män (figur 2) och kvinnor (figur 3) i de olika ålderskategorierna. Att kvinnors hörsel är bättre tros bero på både biologiska och miljöfaktorer. Det har till exempel föreslagits att det kvinnliga könshormonet östrogen har en skyddande effekt på hörseln.

diagram

Figur 2. Män. Genomsnittlig hörtröskel för män inom respektive åldersgrupp per frekvens. Till vänster finns basen och till höger de ljusa diskanttonerna. Det är större skillnad mellan mäns och kvinnors hörsel vid 70-års ålder än bland de allra äldsta. Den svarta linjen vid noll decibel representerar genomsnittliga hörtrösklar för 20-åringar. db HL står för decibel hearing level.

diagram

Figur 3. Kvinnor. Genomsnittlig hörtröskel för kvinnor inom respektive åldersgrupp per frekvens. 

Det är mycket möjligt att andelen äldre med hörselnedsättning förändras över tid. Senare generationer verkar höra bättre än tidigare. Tack vare H70-studiens upplägg är det möjligt att jämföra hörseln vid olika åldrar för olika generationer och på så vis identifiera trender. Sådana studier kan även bidra med kunskap om vilka miljöfaktorer som påverkar hörseln hos en population.

I en av våra studier såg vi att 70-åringar födda år 1944 hörde signifikant bättre än äldre generationer (födda 1901–07 respektive 1922). Skillnaderna var mest markanta för manliga deltagare och i de högre frekvenserna, vilket tyder på att minskad bullerexponering kan vara en möjlig förklaring till den förbättrade hörseln. Liknande fynd sågs även i en annan av våra studier på 85-åringar födda 1930, dock var det endast de manliga deltagarna som hörde bättre än tidigare generationer i den studien.

Andra möjliga förklaringar till trenden med förbättrad hörsel är förändrade levnadsvillkor och vanor, till exempel kost och rökning, samt förbättrad sjukvård. Detta kommer undersökas mer detaljerat i ett kommande avhandlingsprojekt.

Trots att våra studier visar att hörselnedsättning är mycket vanligt bland äldre var det relativt få som uppgav att de använder hörapparat. Bland 70-åriga deltagare var det cirka tio procent, bland 85-åriga deltagare cirka 30 procent och bland 90–95-åriga deltagare ungefär 50 procent, alltså endast hälften eller ännu färre av dem som konstaterats ha nedsatt hörsel.

Detta är ett vanligt fynd i populationsstudier och i tidigare forskning har många orsaker identifierats till varför många äldre inte använder hörapparater. Det är exempelvis vanligt att hörselnedsättningen tillskrivs det normala åldrandet, med försenad eller utebliven hörselvård som en följd (”alla hör ju dåligt!”). Det finns samtidigt många skäl till varför hörapparater bör användas, gärna så tidigt som möjligt, bland annat för att främja såväl fysisk som psykosocial och kognitiv hälsa.

Sammantaget ger projektet H70 Hörsel ett unikt tillskott till kunskapen om åldersrelaterad hörselnedsättning, dess förekomst och utbredning i olika åldersgrupper mellan 70 och 100 år, samt om växande framtida behov av hörselrehabiliteringsinsatser i Sverige. Vår förhoppning är att skapa en bättre förståelse för konsekvenserna av åldersrelaterad hörselnedsättning för såväl individen som samhället i stort.

Styrkan i våra studier är bland annat att stor vikt har lagts vid att mäta hörseln med flera olika metoder, varav de flesta är standardiserade och används inom vården. Vidare är deltagarna utvalda för att spegla befolkningen i stort vilket gör att resultaten kan generaliseras.

Utöver de resultat som beskrivits här har vi också publicerat data som beskriver förekomsten av öronsjukdomar och olika typer av hörselnedsättning i åldrandet. Andra områden vi arbetar med är studier om sambandet mellan hörsel och kognition, ett forskningsområde som växt oerhört under det senaste decenniet. Vidare studerar vi validiteten av ett objektivt hörseltest på de allra äldsta deltagarna.

Målsättningen är att förbättra möjligheterna till hörseldiagnostik för äldre som ej har möjlighet att medverka vid konventionell tonaudiometri, exempelvis vid demens.

Ref.
Referenser

M Hoff, T Tengstrand, A Sadeghi, I Skoog och U Rosenhall (2018). Improved hearing in Swedish 70-year olds – a cohort comparison over more than four decades (1971–2014). Age and ageing.

H Göthberg, U Rosenhall, T Teng-strand, L Rydén, H Wetterberg, I Skoog och A Sadeghi (2021). Prevalence of hearing loss and need for aural rehabilitation in 85-year-olds: a birth cohort comparison, almost three decades apart. International journal of audiology.

H Göthberg, U Rosenhall, T Teng-strand, T R Sterner, H Wetterberg, A Zettergren och A Sadeghi (2019). Cross-sectional assessment of hearing acuity of an unscreened 85-year-old cohort. Including a 10-year longitudinal study of a sub-sample. Hearing research.

M Hoff, T Tengstrand, A Sadeghi, I Skoog och U Rosenhall (2020). Auditory function and prevalence of specific ear and hearing related pathologies in the general population at age 70. International journal of audiology.

M Öberg, J Marcusson, K Nägga och E Wressle (2012). Hearing difficulties, uptake, and outcomes of hearing aids in people 85 years of age. International journal of audiology.

Fler artiklar ur temat

Utmaningar för äldre par att fortsätta bo hemma

Möjligheten att bo kvar i den egna bostaden som äldre person har varit den officiella policyn länge. Nu visar en studie från Luleå att det finns en rad komplexa utmaningar med kvarboendeprincipen – särskilt om det gäller äldre par.

Äldre kvinna som går med en rullator

Hemtjänst för sommargäster ett problem för kommuner

Sommarkommuner är kommuner som har en inflyttning av invånare under sommaren som huvudsakligen bor i andra kommuner. En undersökning från SKR visar att sommargäster med behov av hemtjänst är en utmaning för sommarkommuner.

Närbild på en ambulansdörr.

Så ser regionens vårdkostnader ut för boende på säbo

Forskare vid Stockholms sjukhem och Karolinska institutet har undersökt hur mycket extern vård boende på säbo får, och vad den kostar regionen. Hypotesen var att vårdbehoven skulle vara jämnt fördelade, men några grupper stack ut.