Viktigt mäta nedsatt hörsel vid tinnitus

Foto: Tove Smeds

Personer med tinnitus brukar uppleva problem med att koncentrera sig under en längre tid, till exempel när de utför ett tankekrävande arbete. Att forskarna ändå inte kunnat finna något samband mellan tinnitus och kognitiva prestationer var något som förvånade audionomen Sebastian Waechter, doktor i klinisk medicin vid Lunds universitet.

– 35 procent av personer i åldrarna 65–84 år i Sverige upplever tinnitus enligt Folkhälsomyndighetens senaste nationella folkhälsoenkät. Från tidigare forskning vet vi att de allra flesta med tinnitus har någon typ av hörselpåverkan, oavsett om de själva är medvetna om detta eller ej, säger Sebastian Waechter.

Forskarna i Lund fann att om hörapparaten ställs in efter personens individuella hörselnedsättning och resonansen i hörselgången, kan hörapparatens lindrande effekt på tinnitus fördubblas. Det här är dock ingen rutin som alltid utförs i dag vid utprovning av hörapparater.

– Vi har även undersökt hur kognitiv prestation och tinnitus hänger ihop. Det vi sett är att tinnitus i sig inte tycks kopplat till sämre kognitiv prestation, men att hörselnedsättningar vid väldigt höga frekvenser är det.

– Hörselnedsättning vid dessa höga frekvenser är dock vanligare bland personer med tinnitus än hos andra. Dessa höga frekvenser mäts i dag inte vid vanliga undersökningar, trots att det skulle kunna finnas fördelar med att oftare undersöka dessa frekvenser, berättar han.

Vad är det då som händer med vår hörsel när vi blir äldre? Via sinnesintryck bildas elektriska urladdningar i hjärnan. När hörseln försämras minskar stimulansen i hjärnan. Resultatet blir att hörselcentrat krymper och hela hjärnvolymen minskar, vilket i sin tur påverkar den kognitiva förmågan. Eftersom hjärnans förmåga att omforma sig avtar med åldern, är det viktigt att få hjälp så tidigt som möjligt.

På så sätt får hjärnan tid att vänja sig vid till exempel en hörapparat. Det finns även andra problem med att leva med hörselnedsättning när man blir äldre. Det kan ha negativa effekter och leda till social isolering och därmed öka risken för demens. Ju tidigare man söker hjälp desto bättre resultat brukar hörapparater ge.

– Det kan vara klokt för personer som upplever tinnitus att gå och få sin hörsel undersökt, oavsett om de själva upplever sig höra dåligt eller ej, säger Sebastian Waechter.

När en hörapparat utprovas är det viktigt att den programmeras efter varje persons öra. Det räcker inte att anpassa hörapparaten efter leverantörens programvara och sedan fråga patienten om det hörs bra, eftersom varje hörselgång är unik.

Foto: Åsa Hansdotter

Om hörapparaten ställs in rätt innebär det en betydande dämpning av tinnitusbesvären, och den dämpande effekten på tinnitus tycks öka över tid. Det här gäller även andra hörselskador.

Tidigare studier visar även att förmågan att uppfatta tal blir bättre och att patienter är mer nöjda med sina hörapparater, om man kontrollerar den verkliga förstärkningen genom att undersöka resonansen i den individuella personens hörselgång.

Vid tester på kliniker och vårdcentraler upptäcks dock inte alltid hörselnedsättning eftersom mätningar utförs endast upp till åtta kHz. Det gör det svårt att upptäcka hörselnedsättning hos personer med tinnitus.

– Det är problematiskt eftersom det mänskliga hörselsystemet kan höra mellan 20 och 20 000 kHz när det är friskt och fullt fungerande. Så det är en stor del av hörseln som man förbiser.

Ljud som ligger på en högre frekvens än åtta kHz spelar roll för den kognitiv prestationen och hur väl man uppfattar tal i stökiga miljöer. Det finns därför fördelar med att ta reda på hur folk hör även i de här frekvenserna.

Skulle det bli krångligt att ändra mätmetoder för de som utför hörseltester?
– Själva metoden är ju densamma som när man mäter vid lägre frekvenser, men klinikerna har ofta inte rätt utrustning för det eller så är deras utrustning inte kalibrerad för frekvenser högre än åtta kHz. Ifall de skulle ha rätt utrustning på plats skulle det innebära att man förlänger den vanliga typen av hörselundersökning med några minuter.

Att testa själv hemma via digitala test på nätet, vad säger du om det?
– Nej, det fungerar inte att testa själv. Dels måste hörselundersökningen göras i rum som uppfyller särskilda akustiska krav och utrustningen måste vara kalibrerad på rätt sätt. Det är bättre att gå till exempel till vårdcentralen och testa upp till åtta kHz och veta att man kan lita på det än att leta själv på internet. Men man kan fråga efter att få mäta högre ljudfrekvenser för att få processen att sätta i gång.

Nu genomför Sebastian Waechter och hans kollegor en uppföljande studie där frivilliga deltagare med tinnitusproblem fått anmäla sig. Forskarna genomför tester och följer deltagarna i studien under ett år. Det är många som har anmält intresse och det är stor spridning i ålder, många är över 60 år.

– De får börja använda hörapparater. En tredjedel som utgör kontrollgrupp får hörapparater som ger vanlig konventionell förstärkning, som till viss del brukar dämpa tinnitus. Men den konventionella förstärkningen är baserad på forskning där man försökt optimera hur man uppfattar tal utan att ta hänsyn till hur tinnitus påverkas.

Två tredjedelar av testgruppen får testa samma typ av hörapparater, med med två olika modifieringar av den vanliga ljudförstärkningen. Syftet är att ta reda på vilken modifiering som fungerar bäst för personer med tinnitus. Förstärkningen modifieras utifrån den frekvens som just den personens tinnitusbesvär befinner sig på.

– Det finns forskning som visar att det skulle kunna vara effektivare mot tinnitus än konventionell förstärkning.

Personer som aldrig tidigare har haft hörapparater deltar också i studien. Bland dessa kommer man även undersöka hur hjärnans blodflöde påverkas innan och efter testet.

– Det finns studier som visar att det finns ett samband mellan avvikelser i hjärnans blodflöde och graden av tinnitus. Med Sveriges starkaste magnetkamera undersöker vi deltagarnas blodflöde i hjärnan Om det visar sig att blodflödet förändras när tinnitus dämpas så skulle det här kunna användas som ett objektivt mått på tinnitus i framtiden.

Både tinnitusvården och tinnitusforskningen behöver objektiva mått för att komma vidare.

Men krävs det då att man har tillgång till Sveriges starkaste magnetkamera för att mäta?
– Nej det måste man förstås inte. Men vi får en mer högupplöst bild av hjärnan och dess blodflöde om vi använder den starkare magnetkameran.

De har tur, för den starka magnetkameran finns nära till hands på Lunds universitet. Nu hoppas Sebastian Waechter och kollegorna att de har samtliga resultat från studierna av de olika deltagarna klara till 2024.

– Vi ser jättemycket fram emot att ta reda på saker som kan hjälpa den här stora patientgruppen som lider av tinnitus.