Nordisk konferens: Att åldras i en värld i förändring

Katastrofer drabbar äldre sköra personer extra hårt. Forskare från 44 länder möts på konferensen Nordic congress of gerontology, med årets tema Aging in a transforming world, i Stockholm i juni 2024 för att utröna vad forskning kan bidra med för att förändra länders och samhällens åldersdiskriminering av äldre personer.

Konferensen äger huvudsakligen rum i Karolinska institutets lokaler i Aula medica, Solna. Foto: Lotta Segelberg

Fjorton procent av världens befolkning över 60 år är redan utsatta för klimatrisker och miljontals i befinner sig i konflikter eller miljökatastrofer. En av tre hjälpbehövande efter den ryska invasionen av östra Ukraina 2014 var över 60 år, vilket gör den till den humanitära kris som drabbat flest äldre personer i världen.

Ändå saknas äldreperspektivet i debatten om klimatförändringarna, internationella organ och regeringar förbiser ofta äldre människor, vilket kan beskrivas som systemisk ålderism och visar på att det globala systemet inte klarar av att möta deras behov.

Sedan 1974 möts forskare vart annat år på en nordisk gerontologisk konferens. År 2024 äger konferensen Nordic congress of gerontology, med årets tema Aging in a transforming world, rum i Stockholm. Tillsammans utröner forskare från ett flertal vetenskapliga discipliner vad forskning kan bidra med för att förändra länders och samhällens åldersdiskriminering av äldre personer.

 

Foto: Yanan Li

Drottningen inviger

H.M. Drottning Silvia har ett starkt engagemang i frågor som rör den åldrande befolkningen, och hon inspirerar både forskare och samhället i stort. När den nordiska konferensen hölls i Stockholm för första gången 2004 invigde H.M. Drottningen den och nu 20 år senare gör hon det igen.

 

Priser

Foto: Kristiina Kontoniemi

Teppo Kröger får Sohlbergpriset 2024

Det prestigefyllda Sohlbergpriset inom det nordiska gerontologiområdet delas ut under NKG-24 i Stockholm. Årets pristagare är professor Teppo Kröger från Jyväskylä universitet i Finland. Han har varit engagerad i forskning om åldrandet sedan mitten av 1990-talet och utnämndes till professor i social och offentlig politik 2011. Hans vetenskapliga publikationer fördjupar sig i äldreomsorgstjänster, vilket gynnar sköra äldre personer, deras familjer och engagerad vårdpersonal.

NGF:s pris till lovande forskare

Foto: Jyväskylä universitet

Kaisa Koivunen vid Jyväskylä universitet i Finland tilldelas priset för lovande forskare i gerontologi 2024. Hennes forskning är inriktad mot folkhälsa, fysisk funktion och specifikt systemisk motståndskraft och psykometri. Efter doktorsavhandlingen har hon fortsatt sin akademiska karriär som postdoktor på idrotts- och hälsovetenskapliga fakulteten vid samma universitet. Just nu fördjupar hon sig i forskningsprojektet Resilience and aging well: A complex systems approach.

Fakta
Konferensen i siffror

1974 bildades Nordens gerontologiska federation, NGF, en paraplyorganisation för de gerontologiska och geriatriska organisationerna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. NGF stödjer, organiserar och utökar den gerontologiska forskningen, dess utveckling och utbildning inom de nordiska länderna, och arrangerar den nordiska gerontologiska kongressen NKG vartannat år.

50 år har gått sedan NGF arrangerade den första konferensen i Århus i Danmark 1973. Sedan dess har den ägt rum enligt ett roterande schema i de nordiska länderna och 2024 är det sjätte gången Sverige står som värd.

26 tidigare konferenser har arrangerats genom åren. Den 27:e äger rum 2024 i Stockholm på Karolinska institutet, Campus Solna, med uppåt 1 000 deltagare och arrangörer.

44 nationer är representerade, och förutom de nordiska länderna kommer många av deltagarna från Nederländerna, Storbritannien och USA.

800 abstract har inkommit. De spänner över en mängd olika ämnen, men återspeglar NGF:s fem pelare: biologiska och medicinska vetenskaper, hälsovetenskap, beteende- och samhällsvetenskap, humaniora och kultur, samt social forskning, politik och praktik.

460 vetenskapliga postrar visas upp och åtta priser kommer att delas ut till de bästa posterpresentationerna, fyra inom samhällsvetenskap och fyra inom medicinska vetenskaper.

En tillbakablick med Boo Johansson

Foto: Jonas Nilsson

Vem tog initiativet till NGF och konferensen?

– Det var framför allt professor Andrus Viidik från Århus. Han hade ett genuint intresse för åldrandefrågor och även dåvarande professorn Alvar Svanborg låg bakom, berättar Boo Johansson.

Det var Alvar Svanborg som 1971 startade H70-studien, populationsstudier där olika årgångar av 70-åringar undersöks och följs upp med syftet att studera faktorer som påverkar hälsan.

Vad skiljer dåtidens åldrandeforskning mot dagens?

– Synen på skörhet, oförmåga, sjukdom och det biologiska åldrandet dominerade då. Andrus Viidik företrädde den traditionen. Merparten av forskningen fram till 1970-talet hade gett upp om äldre personer. H70-studien i Göteborg kom och blev ett belysande exempel på att forskningsstudier även kan genomföras på sjuttioåringar. Kongressen har också expanderat kraftfullt, från att ha varit totaldominerad av det biomedicinska perspektivet till att nu omfatta i stort sett alla aspekter från humaniora och samhällsvetenskapliga områden, där inte minst sjuksköterskesidan med omvårdnadsforskning tillkommit och fått mycket mer utrymme.

Vad är ditt bästa konferenstips?

– Jag brukar alltid försöka gå på det som inte riktigt alltid ligger inom mitt eget specialområde, för det har jag koll på ändå, utan jag försöker tanka lite grann från sidan och det är ju det som är de här multidisciplinära kongressernas credo. Det tycker jag har varit en lärdom och en princip som jag själv har försökt att följa.

Hela programmet

Ta del av hela programmet: 27th Nordic Congress of Gerontology

Fler artiklar ur temat

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…