Chengxuan Qiu och Shireen Sindi. Foto: Karolinska institutet och Lotta Segelberg

Byta livsstil bäst recept mot demens

Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är svårt, men med professionellt stöd kan det fungera visar världsomspännande forskning.

I takt med att levnadsstandarden höjs globalt ökar också välfärdssjukdomarna. Men det är inte bara cancer och hjärt-kärlsjukdomar som blir följden av att fler har råd med en ohälsosam livsstil. Även demenssjukdomar drabbar allt fler människor i hela världen och det finns i dag inget botemedel.

Att vara rökare, missbruka alkohol, ofta sitta still och äta onyttigt ökar risken för att drabbas av kognitiv sjukdom, oavsett var du bor i världen, visar forskning. Det är livsstilsfaktorer som man kan påverka för att minska risken att bli drabbad av kognitiva problem eller åtminstone skjuta dem framåt i tiden.

Docenten tillika universitetslektorn Chengxuan Qiu och docenten Shireen Sindi är båda verksamma vid Karolinska institutet och har specialiserat sig på hjärnans åldrande och kognitiv hälsa. De medverkar i en session på konferensen Nordic congress of gerontology 2024, NKG 2024.

De söker bland annat svar på varför vissa människor insjuknar i demens och hur sjukdomen påverkar dem. Genom studier har de kunnat påvisa att det går att urskilja livsstilsmönster som är särskilt skadliga och ökar risken för kognitiv funktionsnedsättning när man blir äldre.

Förutom redan nämnda ohälsosamma faktorer som rökning, alkohol och onyttig mat har det även visat sig att de som lider av dålig sömnkvalitet, fetma, har högre nivåer av stress, är socialt isolerade eller mentalt inaktiva har ökad risk för att drabbas av demenssjukdomar. Ju tidigare man har lagt sig till med de ohälsosamma vanorna eller blivit drabbade av dem, desto högre blir risken.

Chengxuan Qiu förklarar att det är inte alltid så lätt att bryta sin gamla livsstil och göra hållbara livsstilsförändringar.

– Det tar tid, kräver engagemang och tålamod, särskilt när flera livsstilsfaktorer är inblandade. Du kan börja med att göra en plan för att förändra dina vanor, sätt upp ett mål och vidta åtgärder. Efterhand kan du se över eller ändra ditt mål och se till att behålla dina nya vanor. Du kan också söka socialt stöd, vilket kan underlätta för att du ska lyckas genomföra och upprätthålla de positiva livsstilsförändringarna.

Fakta
FINGER-studien

FINGER-studien är ett samarbete mellan finska och svenska forskningsinstitut, och är den första studien i världen som visat att multimodala livsstilsinterventioner, som involverar flera olika aspekter av en persons livsstil, kan förbättra hjärnhälsan och förebygga kognitiv svikt.

World-wide FINGERS network är ett globalt nätverk där 62 länder just nu ingår. Nätverket bygger vidare på FINGER-studien och forskarna anpassar, testar och vidareutvecklar livsstilsinterventioner i olika geografiska, kulturella och socioekonomiska miljöer och sammanhang. Alla resultat kan koordineras och användas i demensförebyggande åtgärder och strategier världen över. Nätverket drivs i samverkan med USA-baserade Alzheimer’s association med professor Miia Kivipelto som vetenskaplig ledare.

Chengxuan Qiu tar upp den finska FINGER-studien som ett exempel där resultaten visar att man kan hjälpa äldre personer som har en förhöjd risk för demens att upprätthålla god kognitiv funktion inklusive minnesfunktion. I studien fick personer ändra sin livsstil till att inkludera faktorer enligt finger-modellen som bygger på en fem faktorprincip: minnes- eller hjärngymnastik, fysisk aktivitet, kostråd, sociala aktiviteter samt kontroll av hjärt- kärlrelaterade riskfaktorer.

FINGER- modellen anpassas för många länder världen över i World-wide FINGERS network, och där har Chengxuan Qiu bland annat initierat insatser för att förebygga demens och funktionshinder på landsbygden i Kina. Shireen Sindi är också engagerad i World-wide FINGERS som ledare för en internationell arbetsgrupp för kön och genus.

Under konferensen Nordic congress of gerontology 2024 arrangerar Chengxuan Qiu och Shireen Sindi en session om vad som är myter och verklighet när det gäller livsstilsinterventioner, med särskilt fokus på att genomföra dem i varierande kulturella och socioekonomiska kontexter. Under sessionen presenterar de interventionerna, och sedan får publiken rösta på om det som de har sett är en myt eller sanning och motivera varför.

Myterna har ofta uppstått bland forskare då man antar att det inte ens är möjligt att genomföra dessa interventioner i olika sociokulturella sammanhang, när det i själva verket kan handla om att göra anpassningar efter kontext eller öka förståelsen kring förutsättningarna.

Två exempel på myter är:

  1. Livsstilsinterventioner har utvecklats i höginkomstländer och går inte att genomföra i låg- och medelinkomstländer på grund av mer begränsad infrastruktur.
  2. Dagens belägg för de kognitiva fördelarna med en hälsosam kost, är baserad på dieter i till exempel länder i Medelhavsområdet eller Norden. De är inte realistiska i andra globala regioner som inte har liknande livsmedelsingredienser eller produkter.

Ett exempel på en sanning kan vara att även om deltagare i låg- och medelinkomstländer kan ha mindre tillgång till mobil teknik, är det möjligt att använda datorbaserad kognitiv träning.

Vad hoppas ni uppnå under konferensen?

– Vi hoppas kunna bidra till att forskare blir mer medvetna om att det går att upprätthålla kognitiv funktion hos äldre vuxna, om man anpassar livsstilsinterventionerna till olika kulturella och socioekonomiska sammanhang. Det är möjligt att övervinna eventuella hinder om man som forskare engagerar sig i de lokala samhällena, förstår deras behov och skräddarsyr insatserna därefter, säger Shireen Sindi.

Fler artiklar ur temat

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…