Digital symfoni ger harmoni

Det är en mänsklig rättighet att få ta del av samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner. Det står i FN:s mänskliga rättigheter, artikel 27. Men hur ska äldre som inte längre kan ta sig till kulturarenorna få del av detta? Med det ökande antalet sköra äldre i befolkningen är frågeställningen högst relevant.

Många äldre personer drabbas av existentiell ensamhet, de ifrågasätter sitt eget livs betydelse och ensamheten tynger. En studie visar att en äldre som upplever existentiell ensamhet önskar få möjlighet att dela sina djupa känslor och tankar med andra, att få känna sig betydelsefull för någon annan. Effekterna av musikbaserade terapeutiska insatser har ofta visat sig gynnsamma, om än små och kortsiktiga enligt van der Steens studier. Musik och kultur är en integrerad del av människans liv som dessutom skapar social gemenskap och välbefinnande.

Det gör det möjligt att tillämpa ett personcentrerat arbetssätt för äldre personer, bland annat för de med kognitiv sjukdom eller andra svårigheter att uttrycka sina preferenser. I studierna konstaterar båda författarna, med hänsyn till gruppens sjukdomsbild och komplexa behov, att även insatser som lindrar och hjälper för stunden kan vara betydelsefulla. De betonar att fortsatt forskning är angeläget särskilt avseende kunskap om upplevelser och erfarenheter, det vill säga kvalitativa data, som är av stort värde för vård och omsorg.

I Sverige är 20 procent av befolkningen äldre än 65 år och cirka 88 000 bor på äldreboenden, varav 80 procent är 80 år eller äldre. I ljuset av ovanstående ter det sig märkligt att musik nyttjat som hälsofrämjande insats för gruppen sköra äldre inte har fått större genomslagskraft. Särskilt som de ofta är rörligt begränsade eller har kognitiva nedsättningar som begränsar möjligheten att ta del av kulturevenemang på de traditionella arenorna.

I det vetenskapliga projektet Kultur i nära vård har vi arrangerat konserter på elva äldreboenden i Sydsverige med efterföljande kvalitativa intervjuer med vårdtagare, närstående och vårdpersonal. De klassiska konserterna var framförda av Musik i syd och Göteborgs symfoniker och visades upp på boendena i digitalt format. Det var förinspelade konserter med full orkester eller småskaligt med trubadurer, i båda fallen i samspel med en mindre ensemble som spelade på boendet.

Studien avsåg att öka kunskapen om konsekvenser av kulturtillgång i form av musikupplevelser för existentiella frågor kring livets mening, ensamhet, funderingar runt döden och hälsa och välbefinnande.

Efter konserterna gjorde forskarna gruppintervjuer med den äldre personen, en närstående och en vårdpersonal. Den tematiska analysen av intervjuerna visade att kulturupplevelsen väckte minnen, känslor och fascination, möjliggjorde gemenskap och interaktion och genererade upplevelser av inre harmoni och livskraft.

Sammantaget visade resultaten att förinspelade konserter, i samspel med en ensemble på plats, hade en positiv betydelse för såväl de äldre personerna, deras närstående och vårdpersonalen. Musiken påverkade vårdatmosfären på äldreboenden och bidrog till ett ökat välbefinnande. Studien visade även att det just var att deltagarna tillsammans delade musikupplevelsen, som var avgörande för deras känsla av tillhörighet.

I ett socialt sammanhang kan kultur skapa mening för människor. Människans existentiella hälsa kopplas bland annat till inre ro, harmoni, mening med livet, känsla av helhet och inre tro, som inte behöver vara religiös. Det finns vetenskapligt stöd för kulturens betydelse för människans existentiella hälsa och välbefinnande. Den fungerar även som medicinsk behandling i olika område såsom neurologi, kirurgi, psykosomatik, äldrevård, rehabilitering med mera.

Musik och rörelse har visat sig vara bra verktyg för att minska äldre personers oro och öka deras känsla av glädje och gemenskap. Även personalen kan känna sig mer nöjda, att de gör nytta och får ett högre engagemang.

Digital kulturtillgång och dess betydelse för äldre personer ur deras perspektiv är dock sparsamt beforskat. Ett pågående forskningssamarbete mellan Studio acusticum, Betaniastiftelsen, Göteborgs universitet och The metropolitan opera ska belysa kulturens betydelse ur äldres perspektiv. Deltagarna bor på särskilda boenden för äldre eller hemma med stöd av hemtjänst eller hemsjukvård. De får tillgång till ett kulturutbud som omfattar konserter, föreställningar från scener och arrangörer i olika delar av landet.

Projektet rekryterar just nu intresserade äldre personer från tjugo platser runt om i Sverige. Forskare från Göteborgs universitet genomför kvalitativa intervjuer med deltagarna efter att de har tagit del av musikutbudet under minst en månads tid. Under intervjuerna ges de äldre personerna maximalt utrymme att berätta om sina erfarenheter av den digitala kulturtillgången.

För de äldres välbefinnande är det viktigt att undersöka tillgången på lättillgängliga kulturupplevelser för äldre personer samt i vilken form de ska framföras och hur ofta. Resultatet blir intressant både för lärosäten och utbildningsanordnarna inom utbudet av kurser och program inom vård.

Kulturens möjligheter att bidra till välbefinnande och fascination för människor i behov av vård och omsorg kan tjäna som ett gott exempel. Med digital kulturtillgång kan de som har svårt att ta sig till scenerna, på grund av ålder, sjukdom eller psykisk ohälsa, ändå ta del av aktuella kulturupplevelser. Den digitala tekniken kan också användas av kulturskapare för att förnya produktionsmodeller i syfte att bättre nå målgrupper inom vård och omsorg med dagliga kulturupplevelser, vilket erfarenheterna från vårt projekt visar.

I en nypublicerad litteraturöversikt visar vi också på vikten av att arbeta personcentrerat i en kontext utanför slutenvården. Det handlar om att utföra hälsofrämjande och förebyggande insatser utifrån vad de äldre gillar. Om fler får kunskap om vilken betydelse kulturella aktiviteter har för människans hälsa och välbefinnande oavsett ålder och hälsotillstånd, skulle det bidra till mer gemenskap, mening och glädje. Vilket fint led i tillämpningen av ett personcentrerat arbetssätt det skulle bli.