Personlighet och hälsa

När man talar om personlighet menar man oftast något som är kännetecknande för en person och som är relativt stabilt över tid och oberoende av situation. Detta kännetecknande kan gälla flera olika aspekter, till exempel beteende, sätt att tänka och resonera, eller attityder och känslouttryck. Alla dessa aspekter är kopplade till vårt sätt att samspela med omvärlden, lösa problem och hantera konflikter.

Det ligger därför nära till hands att anta att personlighet är relaterat till hälsa och välmående, särskilt under åldrandet då vi kan sägas ha exponerats för vår egen personlighet under många år. Till exempel kan en lång tids återkommande ängslighet med påföljande stresspåslag slita på hjärt- och kärlsystem, medan noggrannhet vad gäller hälsorelaterade beteenden som kost- och motionsvanor kan hjälpa oss att behålla en god hälsa under många år. Sådana reaktionsmönster och beteenden är starkt kopplade till personlighet.

Den amerikanske psykologen Gordon Allport var en av de första att försöka definiera personlighetsbegreppet. Han föreslog redan på 1930-talet följande definition: En dynamisk organisation inom en person av det psykofysiska system som bestämmer personens unika sätt att anpassa sig till omvärlden.

Många andra har senare föreslagit andra definitioner men Allports alternativ är, kanske på grund av sin abstrakta och generella hållning, fortfarande ett av de mer gångbara.

Olika personlighetsteorier lägger in olika innebörder i definitionen. En av de vanligaste är den så kallade femfaktorteorin, som utgår ifrån att det finns fem huvudsakliga personlighetsdrag som till övervägande del är genetiskt bestämda. Dessa personlighetsdrag, som brukar benämnas the big five, mäts med hjälp av ett frågeformulär, där man, beroende på hur frågorna besvaras, får ett visst antal poäng på varje personlighetsdrag.

Höga poäng indikerar att man har mycket av just det personlighetsdraget och varje testad individ får en viss kombination av poäng på de fem alternativen. Denna kombination utgör individens personlighet. De fem personlighetsdragen är:

• extraversion
• öppenhet
• samvetsgrannhet
• vänlighet
• neuroticism

Hur stabil vår personlighet är över tid och olika situationer har hittills inte helt kunnat fastställas, trots ganska omfattande forskning. Det är inte heller klarlagt i vilken mån och på vilket sätt personlighetens stabilitet eller förändring under åldrandet kan kopplas till hälsoaspekter eller om hälsa alls kan kopplas till personlighetsaspekter.

I en studie baserad på SNAC-databasen där femfaktorteorin använts, visade det sig att personligheten var relativt stabil över tid under åldrandet, men också att den i viss mån förändrades. Studien följde 341 personer under tolv års tid, varvid personligheten mättes vid starten och slutet av perioden. Deltagarna delades in i fyra åldersgrupper: 60, 66, 72 och 78 år.

Rangordningsstabiliteten, det vill säga i hur hög grad individerna i en undersökning behåller sin inbördes placering över tid vad gäller personlighetsdragen, visade sig vara mest stabil gällande extraversion (72 pro­cent), följt av neuroticism, öppenhet och sam­vetsgrannhet. Lägst rangordningsstabilitet hade vänlighet (42 procent). Poängtalet på varje faktor sjönk något med stigande ålder.

Resultaten bekräftar att rangordnings­stabiliteten är relativt hög under åldrandet även om den inte är total, i synnerhet inte i fråga om vänlighet. Man kan anta att omvärlds- och situa­tionsfaktorer kan förklara de förändringar som förekommer, till exempel att man som pensionär inte behöver vara lika anpassningsorienterad som då man är aktiv i arbetslivet.

Ett annat sätt att mäta förändring av personlighet är att studera förändringar av de undersöktas medelvärden av varje personlighetsdrag över tid. Sådana mätningar genomfördes i samma studie, med resultatet att medelvärdesförändringar förekommer, men att de är genomgående små. Oftast innebär de en minskning av antalet poäng i de olika personlighetsdragen med stigande ålder.

Flera studier inom SNAC-projektet har undersökt relationer mellan personlighet och olika aspekter av hälsa. Dessa har visat att det finns flera samband mellan enskilda personlighetsdrag och hälsorelaterade faktorer. Samvetsgrannhet är positivt relaterat till livslängd, medan öppenhet är förknippat med större benägenhet att ägna sig åt egenvård och bland män även med att uppleva och rapportera problem med smärta. När det gäller låg grad av extra­version har man funnit en koppling till tidig pensionering medan hög grad av neuroticism hänger samman med starkare upplevelse och mer rapportering av smärta. För kvinnor som förlorat en nära anhörig innebar en högre grad av neuroticism kortare livslängd.

I en pågående studie inom ramen för SNAC-projektet, kommer personlighetsprofiler – det vill säga kombinationer av olika personlighetsdrag – att studeras i relation till hälsofaktorer. En av frågorna i studien är om det finns särskilda mönster eller kombinationer av de fem personlighetsdragen som är hälsobringande eller som ger en extra sårbarhet. I samma studie kommer det också att studeras om – och i så fall hur – personlighetsförändringar är kopplade till hälsoaspekter.