Skadliga fallolyckor bland äldre personer är ett stort folkhälsoproblem. Traditionellt sätts fallpreventiva åtgärder in först efter att individen har fallit, trots att de har större chans att vara effektiva om de sätts in tidigt. Nya studier visar att det är…
Efter två år i den finsk-svenska FINGER-studien hade interventionsgruppen förbättrat sin kognitiva funktion med upp till 150 procent. Resultatet har inspirerat forskare över…
I Sverige, liksom i många delar av världen, ses höga suicidtal hos äldre, särskilt män. Forskning kring suicidprevention för denna åldersgrupp är dock eftersatt. Samhällets attityder kan vara en delförklaring: Om man tror att det är ”normalt” att en äldre…
Hälsosamtal har visat sig effektiva för att förebygga ohälsa. I Habo har en av de svenska modellerna utvecklats sedan tidigt 80-tal.
Personer 65 år eller äldre är överrepresenterade i skadestatistiken. Här beskrivs resultat från en nationell undersökning om hur professioner upplever risker och skador. Särskilt uppmärksammas hur professionerna upplever de äldres situation och utsatthet för både risker och skadehändelser – och…
Att främja hälsa för äldre personer som har stora fysiska och/eller kognitiva nedsättningar ser vi som både möjligt och meningsfullt. I denna studie har Nestor FoU-center undersökt om hemtjänstpersonal skulle kunna stötta till hälsofrämjande vanor. Men vad tänker äldre personer…
Trots att familjen är den viktigaste omsorgskällan belyses omsorgen om den äldre sällan ur den anhöriges perspektiv. Uppsökande verksamhet med fokus på samboende äldre innebär att man tidigt kan identifiera stödbehov hos anhöriga och bidra till stärkta omsorgsrelationer.
Att röra på sig mer, äta mer protein och upprätthålla regelbunden social kontakt med nära och kära är några livsstilsförändringar som forskningen har…
