Habo: I preventionens hjärtland

Hälsosamtal har visat sig effektiva för att förebygga ohälsa. I Habo har en av de svenska modellerna utvecklats sedan tidigt 80-tal.

I en studie som publicerades förra året i British medical journal gjorde Hans Lingfors och Lars-Göran Persson en uppföljning av män som i mitten av 80-talet deltog i hälsosamtal i Habo i nuvarande Region Jönköpings län. Männen var då i 40-årsåldern och resultatet 25 år senare kan närmast beskrivas som överväldigande.

Dödligheten var då 29 procent lägre än hos män i samma ålder i resten av Sverige. Och bland de män som inte hade deltagit i häls­o­samtal var dödligheten tre gånger högre.

På vilket sätt kan hälsosamtal göra så stor skillnad? Vi bad Hans Lingfors, som arbetat som läkare i Habo i drygt 30 år, att berätta. Han börjar med att förklara skillnaden mellan riktade hälsosamtal och allmänna hälsokontroller.

– Vi har ett tydligt fokus på att förebygga insjuknande i hjärt- kärlsjukdom och att främja hälsa, medan hälsokontrollerna är mer allmänt inriktade och har fokus på proverna. I hälsokontrollerna screenar man och plockar ut dem som ligger högt, de andra patienterna skickar man hem. Men levnadsvanorna är viktiga oavsett vad proverna visar, säger Hans Lingfors.

I Habomodellen kallas 40-, 50-, 60- och 70-åringarna till hälsosamtal. De får i förväg besvara en enkät om sina levnadsvanor och de tar prover och gör mätningar på vårdcentralen. Först därefter kommer man till själva samtalet.

– Man ser resultatet av frågorna man besvarat, de prover man tagit, och mätningar som blodtryck, vikt, längd, midja och stuss. Alla uppgifter ligger till grund för resultatet som blir en hälsokurva, en samlad bild av ett tiotal faktorer som har betydelse för just hjärt- kärlsjukdom. De har ju också betydelse för andra sjukdomar, som lungsjukdomar, diabetes, cancer och benskörhet, det får man på köpet.

Hans Lingfors.

För varje variabel i hälsokurvan finns fyra rutor som är färgade från mörkgrön, över gult och orange, till rött, med stigande risk för hjärtinfarkt. Även ärftliga risker, som sjukdom i släkten, finns med.

Kurvan ger en tydlig bild av patientens hälsoläge, och gör det lätt att identifiera riskfaktorer och goda vanor. Tillsammans går man igenom resultatet och diskuterar utifrån levnadsvanor och vad man skulle kunna förstärka eller förändra. Man börjar alltid med öppna frågor och försöker ta fram det positiva för varje person.

– De som genomför hälsosamtalen har gått en tredagarskurs i motiverande samtal, en metodik i hur man får patienterna att tycka att det är angeläget att göra förändringar utan att man kommer med pekpinnar, säger Hans Lingfors.

Alla är olika. Vissa patienter har redan funderat på att göra en förändring, kanske motionera mer, sluta röka eller äta bättre. Vissa vill ha goda råd, andra behöver hjälp och då finns det kompetent personal på vårdcentralen, som tobaksavvänjare, sjukgymnaster och matrådgivare. Vissa personer vill göra en uppföljning, medan andra klarar sig bra ändå.

– Tanken är att vi ska stödja patienten. Med de här hjälpmedlen kommer man ofta själv fram till om man vill göra något, vad man vill göra och om man behöver hjälp.

Ett samtal varar i ungefär en timma. Men är det verkligen allt? Av resultaten att döma tycks ju effekten hålla i sig för många.

– Vi tror att det finns några nyckelfaktorer för att hälsosamtalen fungerar. De är till exempel integrerade i primärvårdens ordinarie verksamhet på vårdcentralen, vilket gör att de inte slutar i och med att man går hem, utan samtalen dyker upp i olika sammanhang senare.

Det grafiska hjälpmedlet, hälsokurvan, är också ett bra verktyg för motivationen, samtidigt som man försöker uppmuntra alla patienter, inte bara dem som ligger i den absoluta farozonen för sjukdom.

– Levnadsvanorna är viktiga oavsett vad proverna visar. De kan ha mycket större betydelse. Och vi försöker undvika att prata för mycket om kemi och läkemedel, säger Hans Lingfors.

I Habo har dock hälsosamtalen blivit något mer än ett möte mellan sköterska och patient var tionde år. När man når en kritisk massa av personer som genomgått samtalen börjar positiva smittoeffekter uppstå ute i samhället. I undersökningar kan man se att människor pratar om samtalen med varandra.

I vissa fall har det fått konsekvenser ända ut i livsmedelsbutikerna, då det skapats ett tryck efter mer hälsosam mat. Faktum är att en livsmedelskoncern kände sig tvungen att ta fram en sorts hälsosammare korv, som deras konkurrenter redan hade i sortimentet. Den började säljas i Habo men spreds sedan över hela landet. Hans Lingfors berättar att de också bjudit in butiksanställda till hälsosamtal för att skapa en förståelse för dem.

– Så kritisk massa och i vilken kontext man gör hälsosamtalen spelar roll. Synergieffekter mellan lokalsamhälle, vård och invånare är viktiga, säger han.

Att hälsosamtalen är inriktade på hjärt-/kärlsjukdom gör att de blir mer effektiva, enligt Hans Lingfors. Det behövs för att kunna motivera människor. Men det betyder inte att de inte ger effekt även på andra sjukdomar. Enligt studien som följde upp 40-åringarna från 80-talet kommer den goda överlevnaden främst från uteblivna hjärt-/kärlsjukdomar, men även cancer.

– De som hade bra levnadsvanor då, de hade 84 procents lägre risk för att dö i förtid. Tittar vi på hjärt- kärlsjukdom var det fyra gånger större risk att dö i förtid om man hade ohälsosamma levnadsvanor, och för cancer var risken fördubblad. Det här stämmer också med vad man kan se
i internationella studier.

En unik del i Habomodellen är att man inkluderar 70-åringarna, något som till exempel välkända Västerbottens hälsosamtal inte gör. Och åldersgruppen har fått draghjälp från oväntat håll.

– Ja, jag kan säga att det är politikerna som har velat det. Vi hade inte med 70-åringarna från början, för när vi införde det här i Jönköping ville vi ha samma åldrar som Västerbotten för att kunna göra jämförelser. Men sedan kom det förfrågningar från olika håll och så beslutades det, berättar Hans Lingfors.
70-åringarna genomgår precis samma tester och samtal som de yngre grupperna, det är samma faktorer som har betydelse för hjärt- kärlsjukdom. Och när det gäller förebyggande arbete är det visserligen bra att börja tidigt, men det är aldrig för sent.

– Det har visat sig att det är väl så bra att ändra sina levnadsvanor när man är 70 som när man är 40.

Hans Lingfors, som har arbetat med de här frågorna sedan 70-talet, har också sett en stor förändring i pensionärers attityder till sina levnadsvanor. Intresset är numera enormt för att bli mer aktiv, och äldre har också gott om tid att motionera och ändra matvanor i lugn och ro, jämfört med någon i medelåldern som har familj och arbete.

– När jag på 1970-talet började som doktor ville man ta det lugnt när man arbetat och slitit ett helt liv och kom till pensionen. Det är helt annat nu. Man förbättrar sina odds att inte drabbas av vissa sjukdomar, men man får ju också mycket bättre hälsa och livskvalitet.

Bland de äldre är det många som önskar sig en bredare undersökning.

– Männen vill ofta ha sin prostata undersökt. Ju äldre man blir vill man gärna ha syn- och hörselundersökningar till exempel. Men då sväller det ut och blir en allmän hälsokontroll och risken är att hälsosamtalet blir urvattnat och förlorar sitt fokus, säger Hans Lingfors.

Det förebyggande arbetet i Habo har också sträckt sig utöver hälsosamtalen. På 90-talet samlade man idrottsföreningar och butiker för att se om de tillsammans kunde skapa bättre förutsättningar att förbättra sina levnadsvanor. Med ett seniorråd samlade man in önskemål från de äldre, vilket bland annat ledde till fullbokade gymtider för pensionärer.

En hälsoekonomisk utvärdering för Västerbotten visar att hälsosamtalen inte bara är kostnadseffektiva, de sparar till och med pengar åt regionen, till exempel på läkemedel och behandlingar. Men varför har då inte alla regioner infört riktade hälsosamtal, om det kan rädda både ekonomi och liv? Svaret är att många regioner arbetar med frågan.
Från sitt arbete i Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, regionernas samarbetsorgan för ökat hälsofokus i vården, har Hans Lingfors insyn i regionernas arbete. I dagsläget erbjuder åtta regioner riktade hälsosamtal, men intresset är stort och det är bara några enstaka regioner som inte kommit igång i sin process.

– Nu på förmiddagen har vi suttit i ett möte med Skåne som har tagit beslut om att införa samtal, Halland har startat med pilotförsök, och ytterligare sex regioner förbereder sig, säger Hans Lingfors.

Samtidigt förstår han om det är mer tungrott i regioner med många invånare. Det har varit en stor fördel att arbeta på en liten ort.

– Habo var på ett sätt idealiskt att börja i. Vi rådde oss själva och det gick snabbt från ord till handling.

Ref.
REFERENSER

Hans Lingfors & Lars-Göran Persson (2020). All-cause mortality among young men 24–26 years after a lifestyle health dialogue in a Swedish primary care setting: a longitudinal follow-up registerstudy. British medical journal.

Hans Lingfors och hans medförfattare Lars-Göran Persson är pensionerade distriktsläkare. De arbetar vidare som forskare vid primärvårdens FoU-enhet, Region Jönköpings län.

Fler artiklar ur temat

Primärprevention förhindrar förstagångsfall

Skadliga fallolyckor bland äldre personer är ett stort folkhälsoproblem. Traditionellt sätts fallpreventiva åtgärder in först efter att individen har fallit, trots att de…

Början till en global livsstilsrevolution?

Efter två år i den finsk-svenska FINGER-studien hade interventionsgruppen förbättrat sin kognitiva funktion med upp till 150 procent. Resultatet har inspirerat forskare över…

Suicidprevention hos äldre – ett eftersatt forskningsområde

I Sverige, liksom i många delar av världen, ses höga suicidtal hos äldre, särskilt män. Forskning kring suicidprevention för denna åldersgrupp är dock…

Professionsröster om prevention

Personer 65 år eller äldre är överrepresenterade i skadestatistiken. Här beskrivs resultat från en nationell undersökning om hur professioner upplever risker och skador.…