Primärprevention förhindrar förstagångsfall

Skadliga fallolyckor bland äldre personer är ett stort folkhälsoproblem. Traditionellt sätts fallpreventiva åtgärder in först efter att individen har fallit, trots att de har större chans att vara effektiva om de sätts in tidigt. Nya studier visar att det är möjligt att förutse fallrisk även bland personer som ännu inte haft ett skadligt fall. Detta öppnar för primär­prevention och en större möjlighet att minska antalet fall bland äldre.

Fall är den vanligaste orsaken till skador bland äldre personer och är en vanlig orsak till inläggningar på sjukhus och dödsfall bland äldre personer. De flesta fall­olyckor leder till mindre skador som blåmärken, skrubbsår och stukningar. Cirka tio procent av fallolyckorna leder dock till allvarligare skador, som en fraktur. I Sverige dör varje år runt 1 500 personer över 65 år till följd av fallolyckor, ofta efter en längre tids sängliggande.

Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att 16 procent av världens befolkning kommer att vara 65 år eller äldre år 2050. För att öka antalet hälsosamma livsår blir förebyggande strategier allt viktigare. Med tanke på konsekvenserna av ett skadligt fall och den förhöjda risken att falla igen efter en första skadlig fallolycka, är det av stor betydelse att kunna förhindra eller fördröja det första fallet.

Forskning har visat att insatser för att minska antalet fallolyckor kan vara effektiva. Det som visat sig fungera bäst är multifaktoriella interventioner. Det vill säga, insatser som bygger på en fallriskutredning och som skräddarsys efter varje persons individuella förutsättningar.

Interventionerna genomförs av multiprofessionella team och kan till exempel innehålla fysisk träning, genomgång av läkemedel och fallförebyggande åtgärder i hemmet. Enbart fysisk träning, till exempel balansträningsprogram har också visat sig vara effektivt. Enligt riktlinjer från en expertpanel bestående av geriatriker från USA och Storbritannien behöver en effektiv strategi för att minska antalet fallolyckor innehålla tre steg:

1. Screening – en snabb och tidseffektiv procedur för att hitta de som har en förhöjd fallrisk

2. Bedömning – en grundligare personcentrerad undersökning för att bedöma vad som är grunden till problemet och vilka områden man behöver fokusera på

3. Intervention – en skräddarsydd intervention inom ett eller flera områden för att minska framtida fallrisk

Forskning visar att det för både andra och tredje steget – bedömning respektive intervention – finns effektiva modeller och arbetsmetoder. Det som saknas i dag är ett snabbt och tidseffektivt sätt att hitta de som kan ha en ökad fallrisk – screening. Att göra en grundlig bedömning av alla individer som skulle kunna ha en ökad fallrisk skulle ta för lång tid och kosta för mycket, samtidigt som man utesluter möjligheten till primärprevention om man bara erbjuder interventioner till de som redan fallit.

Fakta
ARTIKELFÖRFATTAREN

Stina Ek är legitimerad sjukgymnast med erfarenhet inom ortopedi, hon har också en masterexamen i folkhälsa och har nyligen disputerat inom geriatrisk epidemiologi vid Aging research center på Karolinska institutet, med projektet ”Predictors and consequences of injurious falls among older adults: a holistic approach”.
Hon fortsätter nu sin forskning om äldres hälsa som postdoktor på Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, där hon driver ett projekt om konsekvenserna av höftfrakturer.

Det finns en mängd olika orsaker till att man faller, men den främsta riskfaktorn är tidigare fallolyckor. Detta tyder på att det är möjligt att minska den totala mängden fall­olyckor i befolkningen genom att fördröja det första fallet.

Nuvarande fallförebyggande metoder baseras främst på sekundärprevention. Det vill säga, insatser som syftar till att minska risken för ytterligare fallolyckor bland personer som sökt vård på grund av en fallolycka. Ett alternativt tillvägagångssätt är primärprevention, som innefattar att identifiera och rikta förebyggande insatser mot äldre personer med hög risk för fall men som inte har fallit tidigare. Hittills finns inga test tillgängliga för att förutsäga risken för en första skadlig fallolycka. De flesta screeningverktyg för fallolyckor som används i dag har utvecklats för patienter i specifika vårdmiljöer och inte för äldre personer i allmänhet. Dessa screeninginstrument är inte särskilt effektiva när det gäller att urskilja personer som senare faller från de som inte faller.

Inom ramen för min doktorsavhandling har jag och min forskargrupp på Aging research center vid Karolinska institutet utvecklat ett screeningtest för att bedöma risken för en första skadlig fallolycka: First-time injuri­ous falls-verktyget eller FIF-verktyget. FIF-verktyget är enkelt att använda och tar enbart några minuter att genomföra. Vår tanke är att det ska kunna användas inom primärvården och i folkhälsoarbete för att identifiera äldre individer som kan dra nytta av fallförebyggande insatser.

Verktyget består av en serie frågor om ålder, samboendestatus, behov av hjälp med vardagliga aktiviteter samt ett balanstest. Det utvecklades med hjälp av data från äldre personer som deltagit i den svenska nationella studien om åldrande och vård på Kungsholmen, SNAC-K. Vid utvecklingen av FIF-verktyget viktade vi riskfaktorer olika för kvinnor och män, eftersom tidigare studier har visat att det finns könsskillnader i betydelsen av riskfaktorer för fallolyckor. Detta förbättrade träffsäkerheten i verktyget och ökar därigenom möjligheten till personcentrerade insatser.

Vi fann att FIF-verktyget kunde skatta sannolikheten för en skadlig fallolycka med god precision för både kvinnor och män. Vi testade även verktyget på data från andra studiepopulationer – och även där kunde FIF-verktyget förutspå fall med god precision. Vi fortsätter nu arbetet genom att testa verktygets tillförlitlighet och undersöka möjligheterna till att implementera verktyget inom primärvården. Samtidigt undersöker vi möjligheterna att förenkla FIF-verktyget ytterligare, för att göra det tillgängligt som en app.

Resultaten från våra studier visar att det är möjligt att bedöma risken för skadliga fall flera år i förväg, även bland de som inte fallit tidigare. Dessutom har vi utvecklat ett snabbt och enkelt screeningverktyg som kan identifiera äldre personer med förhöjd fallrisk. Vi hoppas att verktyget kan användas för att underlätta det fallpreventiva arbetet inom hälso- och sjukvården. Detta är ny och viktig kunskap som öppnar för nya möjligheter att arbeta primärpreventivt mot skadliga fall, som komplement till de sekundärpreventiva åtgärder som redan görs.

Ref.
REFERENSER

Ek S m fl (2019). Predicting first-time Injurious falls in older men and women living in the community: development of the first Injurious fall screening tool. Journal of the american medical directors association.

Frisendahl N, Ek S m fl. Predictive performance of the FIF screening tool in two cohorts of community-living older adults. Inskickat manuskript.

Park S-H (2018). Tools for assessing fall risk in the elderly: a systematic review and meta-analysis. Aging clinical and experimental research.

Räddningsverket (2007). Olyckor i siffror – en rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor.

Stubbs B m fl (2015). What works to prevent falls in communitydwelling older adults? Umbrella review of meta-analyses of randomized controlled trials. Physical therapy.

AGS/BGS (2011). Summary of the updated American geriatrics society/British geriatrics society clinical practice guideline for prevention of falls in older persons. Journal of the American geriatrics society.

Tinetti ME, Kumar C (2010). The patient who falls: “It’s always a trade-off”. JAMA.

Vieira ER m fl (2016). Prevention of falls in older people living in the community. BMJ.

WHO. Global health and aging 2011.

Fler artiklar ur temat

Början till en global livsstilsrevolution?

Efter två år i den finsk-svenska FINGER-studien hade interventionsgruppen förbättrat sin kognitiva funktion med upp till 150 procent. Resultatet har inspirerat forskare över hela världen att testa den unika modellen, som nu pågår eller planeras i mer än 30 länder…

Suicidprevention hos äldre – ett eftersatt forskningsområde

I Sverige, liksom i många delar av världen, ses höga suicidtal hos äldre, särskilt män. Forskning kring suicidprevention för denna åldersgrupp är dock eftersatt. Samhällets attityder kan vara en delförklaring: Om man tror att det är ”normalt” att en äldre…

Habo: I preventionens hjärtland

Hälsosamtal har visat sig effektiva för att förebygga ohälsa. I Habo har en av de svenska modellerna utvecklats sedan tidigt 80-tal.

Professionsröster om prevention

Personer 65 år eller äldre är överrepresenterade i skadestatistiken. Här beskrivs resultat från en nationell undersökning om hur professioner upplever risker och skador. Särskilt uppmärksammas hur professionerna upplever de äldres situation och utsatthet för både risker och skade­händelser – och…