Avhandlingar #1/22

Tipsa om aktuella avhandlingar till press@aldreicentrum.se!

Arbetsmiljön viktig för längre arbetsliv
Att behålla den åldrande arbetskraften: Studier av individuell och organisatorisk kapabilitet i kontexten av ett förlängt arbetsliv
Robin Jonsson, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet 2021

En rad politiska beslut har fattats för att öka de ekonomiska motiven att arbeta längre. Samtidigt har vård- och omsorgsorganisationer svårt att tillvarata den resurs äldre medarbetare utgör. För att ändra på detta behöver ett samspel mellan individuella och organisatoriska faktorer betonas för att äldre medarbetare ska stanna på jobbet. Bland annat kan de erbjudas kompetensutveckling, arbetsanpassningar och flexibilitet som matchar deras förmågor och önskemål.

Ökad medellivslängd består av friska år
Better all the time? Trends in health and longevity among older adults in Sweden
Louise Sundberg, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2021

De senaste åren har både medel­livslängden och andelen äldre i befolkningen ökat. Svenska registerdata pekar på att livet förlängs med friska år, snarare än av fler år med sjukdom. Men bland hundraåringar är funktionsnedsättningar och andra hälsoproblem mycket omfattande.

Tålamod ökar livs­längden
Carpe diem or seize your health? The economics of time prefences, health and education
Lisa Norrgren, Handelshögskolan, Göteborgs universitet 2022

Personer som visar tålmodighet har 17–22 procent större sannolikhet att överleva sin 65-årsdag. De läggs in på sjukhus mer sällan, får färre diagnoser som vuxna och diagnosticeras i lägre grad med livsstilssjukdomar. Avhandlingen bygger på en undersökning som följt 15 000 ungdomar från 1966 till i dag som bland mycket annat undersökte deras tålmodighet.

Upplevelser av demensutredningar
Dementia, sense-making and evaluations: Implications for communication
Sophia Lindberg, institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet 2021

Avhandlingen undersöker hur personal, anhöriga och personer över 65 år utan misstänkt demenssjukdom upplever arbetet med demensutredningar. Resultatet visar en komplex relation mellan alla parter i en utredning. Vårdpersonal behöver beakta och väga både formell och informell information under utredningens gång, och för familjer som genomgår en utredning kan det vara svårt att förstå test­utförandet.

Kostens betydelse för hjärnsjuka
Diet and common neurological disorders: Cohort studies on dementia, Parkinson’s disease and stroke
Erika Olsson, institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet 2021

Kan dieter, vitamin D, mjölk och fermenterad mjölk förebygga kognitiv försämring och stroke? Med hjälp av mätningar av kroppsstorlek, blodprov, minnestester, hälsoenkäter och kostundersökningar visar avhandlingen – ett svagt samband mellan olika dieter och uppkomst av kognitiv förändring. Författaren drar slutsatsen att det inte är skadligt att följa de allmänna kostråd som förebygger andra livsstilsrelaterade sjukdomar.

Kognition försämras inte vid pensionering
On retirement and cognitive aging from a life-span perspective
Linn Zulka, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet 2021

Föreställningen om så kallad mental pensionering, det vill säga att människor inte skulle stimulera hjärnan lika mycket efter pensionering, är felaktig. Själva pensioneringen har ingen effekt på den kognitiva förmågan, utan det är snarare andra psykologiska och livsstilsfaktorer som påverkar. Pensionering verkar dock ha en positiv effekt på den kognitiva förmågan hos personer som lämnade fysiskt krävande arbeten.

Livstillfredsställelse för personer med parkinson
On the road to life satisfaction for persons with Parkinson’s disease
Lina Rosengren, institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet 2021

KASAM, känsla av sammanhang, är kopplat till livstillfreds­ställelse. Avhandlingen visar att KASAM, anpassningsförmåga och social tillhörighet är viktiga komponenter för livstillfredställelse hos personer med Parkinsons sjukdom. För att underlätta och stärka de tre delarna av KASAM behövs medicinsk rehabilitering med stöd av ett tvärdisciplinärt team.

Benskört med antidepp
Predictors of bone fragility in older women. Associations in older women between risk medi­cations and measurements of physical function, bone microstructure and fracture risk
Berit Larsson, institutionen för medicin, Göteborgs universitet 2022

Antidepressiva och kolesterolsänkande läkemedel ökar risken för benskörhet hos åldrande kvinnor. Det visar studier baserade på SUPERB-kohorten med 75–80-åriga kvinnor i Göteborg. Medicinerna påverkade även den fysiska funktionsförmågan. Författaren anser att patient­utvärderingar för äldre kvinnor borde inkludera olika tester för frakturrisk.

Könsskillnader i fotleds­frakturrisk
Studies of ankle fractures: classification, epidemiology, complications and results
Hans Juto, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, 2021

Med en tiondel av alla frakturer hos vuxna utgör fotledsfraktur den vanligaste frakturtypen. En av avhandlingens studier visar att förekomsten av fotledsfrakturer ökade med åldern hos kvinnor, medan den hos män var relativt konstant hela livet.

Höftfrakturer påverkar förväntad livslängd
Trends in population health in an era of increasing longevity
Anna C Meyer, institutionen för miljömedicin, Karolinska institutet 2022

Avhandlingen undersöker dödlighet och sjukdom bland äldre personer under de senaste trettio åren och visar att förbättrad överlevnaden efter hjärtinfarkt står för nästan hela ökningen i medellivslängd. Men för personer med höftfraktur ökade inte den förväntade livslängden, vilket kan förklaras med att de i högre grad också hade andra sjukdomar.

Teknisk färdighet motar digitalt utanförskap
Using mobile health technology to support health-related quality of life: From the perspective of older adults with cognitive impairment
Line Christiansen, institutionen för hälsa, Blekinge tekniska högskola 2022

Avhandlingen undersöker hur mobil hälsoteknik kan främja livskvaliteten hos äldre med begynnande demens. Resultatet visar skillnader i förmågan att hantera tekniken, något som kan leda till ett digitalt utanförskap. Många hade en positiv inställning, men saknade såväl tekniska färdig­heter som tillgång till tekniken.

Lättare att hitta ord med ny metod
Word-finding difficulties in left hemisphere stroke, multiple scleroris and Parkinson’s disease
Joana Kristensson, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2021

I avhandlingens studier deltog 90 personer med vänster­sidig stroke, multipel skleros eller parkinson som alla led av anomi (svårt för att hitta orden). Behandlingsmetoden Semantic feature analysis kunde hjälpa personer som drabbats av stroke att hitta orden lättare. Metoden hjälpte även vid parkinson, men hade ingen effekt för personer med multipel skleros.