Människo­behandlande i balans

I bokens första del av fyra, som heter Socionomen i samhället, fokuserar författarna på socionomyrkets utveckling, med fundamentala teman som det sociala arbetets rågång mellan välgörenhet och myndighetsutövning. Här vill jag särskilt lyfta fram två avsnitt som i mitt tycke framstår som särskilt intressanta i en diskussion kring vad det är för yrke en socionomstudent utbildar sig till.

Avsnittet Utbildad till generalist fokuserar – om än ytligt – på det faktum att dagens nyutbildade socionom är ett slags allkonstnär. Vad hände med de specialiserande kurserna? Att dessa först blir synliga som valbara moment på den avslutande terminen kan verka frustrerande eller förvirrande för studenten. Men i stället för att rikta kritik mot generalistkonceptet lyfter författarna fram vikten av ett slags professionellt förhållningssätt. Vad detta innebär diskuteras dock inte vidare.

Avsnittet I demokratins tjänst betonar socionomens roll i den offentliga sektorn. Kort men förtjänstfullt illustreras situationer där socionomens handlingsutrymme inom ramar som annars kan verka givna och definitiva, lyfts fram och problematiseras. Andra teman är det sociala arbetets förhållande till media och hur den relationen kan tacklas och utvecklas.

Bokens andra del, Den goda arbetsplatsen, tar sig an frågan om vad en arbetsplats är, bör och kanske inte bör vara. För en nyutbildad har mötet med den nya arbetsplatsen en avgörande betydelse för karriärens inledning. Här fokuseras teman som arbetsplatskulturer, tillit till kolleger och vikten av självkänsla – självklara saker att ta i upp i en bok av detta slag. Jag vill dock särskilt peka på de delar som har med ledarskapets betydelse att göra. Det som är särskilt lovvärt här är hur även medarbetarskapets vikt lyfts.

Vi får vidare läsa om betydelsen av arbetsgruppens sammansättning och hierarkier. Vidare får vi exempel på den ”osunda” arbetsplatsen, där mobbning inte är ett främmande inslag. Med tanke på att ledarskap och organisation är teman som har blivit relativt frånvarande i många (de flesta) socionomutbildningar, kan man tänka sig att en nyutexaminerad socionom blir extra nyfiken på området.

I den tredje delen, Att jobba som hjälpare, fokuseras socionomhantverket. Hur håller man sig till de givna ramarna? När och hur kan man gå bortom dessa? Hur erkänner vi misstagen? Hur lär man sig bli kritiserad? Frågorna är många, svaren mer reflekterande än handgripliga. Detta ska tas som en komplimang. Det hade varit lätt att hänfalla till ett förnumstigt rätt eller fel-tänkande, men jag tolkar snarare författarnas ambition som att uppmärksamma några verktyg som kan stå till buds.

Bokens avslutande del, Att ta hand om sig själv, fokuserar på vikten av att balansera på den slaka linan mellan ett känslo­mässigt krävande arbete och privatlivet. Här kan vi läsa om självkännedomens och gränssättandets betydelse. Betydelsen av egna ideal, en uppfattning om vad som är rätt och fel och hur detta påverkar ens identitet, lyfts även fram som betydelsefull faktor.

Boken tar förvisso sin utgångspunkt i socio­nomyrket, men problematiken går tveklöst igen i ett flertal liknande yrkesutbildningar och med de teman som skärskådas blir allmängiltigheten tydlig.

Ny som socionom kryddas med exempel från praktiken, där verksamma socionomer uttrycker sig om de olika situationer som kan uppstå. På ett förtjänstfullt sätt illustrerar de komplexi­teten i den diskussion som förs kring centrala teman som mötet med brukare, arbetskamrater och chefer. Överlag förser de huvudtexten med värdefulla nyanser och fungerar bra som komplement.

Sammanfattningsvis är boken ingen lovsång till socionomen, men inte heller ett dystopiskt varningsfinger om ett yrke där de flesta blir utbrända och stannar endast en kort tid. Snarast är den att betrakta som en balanserad reflektion kring rollen som socionom. I likhet med andra professioner inom den så kallade människobehandlande sektorn har socionomen att på olika sätt arbeta med lösningar på utsatta människors och gruppers dilemman, vare sig det gäller hälsa eller livspussel i största allmänhet. För en nyutbildad torde boken utgöra en behållning.