Yuge Zhang, Shunsuke Murata, Katharina Schmidt-Mende, Marcus Ebeling och Karin Modig (2025). Disease accumulation and distribution across the lifespan in Swedish centenarians and non-centenarians: A nationwide life course comparison of longevity and health resilience. Publicerad i eClinicalmedicine.
100-åringar har färre sjukdomar
Många äldre personer får ofta flera diagnoser snabbt under sina sista levnadsår. Men hundraåringar drabbas inte bara av färre sjukdomar – tillstånden utvecklas också långsammare.
Det visar en studie ledd av forskare vid Karolinska institutet som har jämfört 270 000 svenskar som blev 100 år med dem som avlidit vid yngre ålder.
– Våra resultat ifrågasätter den utbredda uppfattningen att ett längre liv oundvikligen innebär fler sjukdomar. Vi visar att hundraåringar följer en distinkt åldringskurva, med långsammare sjukdomsutveckling och större motståndskraft mot vanliga åldersrelaterade sjukdomar, säger Karin Modig, forskare vid Karolinska institutet och en av studiens författare, i ett pressmeddelande.
Enligt forskningen verkar det som att sjukdomsbördan, det vill säga hur en sjukdom påverkar patientens liv eller samhället, hos personer som har fyllt 100 år planar ut vid 90-årsåldern.
Hundraåringar har oftare sjukdomar som enbart drabbar ett organsystem och färre sjukdomar samtidigt. Även hjärt-kärlsjukdomar och neuropsykiatriska sjukdomar är ovanligare bland dem.
Studiens resultat visar att hundraåringar inte bara skjuter upp sjukdomar, de tycks även åldras på ett fundamentalt annorlunda sätt, enligt forskarna.
– Vi visar att exceptionell livslängd inte bara handlar om att skjuta upp ohälsa. Det speglar ett unikt åldringsmönster. Resultaten tyder på att hundraåringar har en bevarad homeostas och motståndskraft mot sjukdom, trots åldrande och fysiologiska påfrestningar – något som kan bero på en gynnsam kombination av gener, livsstil och miljö, säger Karin Modig.
Relaterat
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Närvarande om åldrandets vardag
Med ett lätt anslag och litterär berättarstil samtalar Merete Mazzarella med läsaren om åldrandets olika ämnen. I ett år får vi följa henne…
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Fler nyheter
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…