Yuge Zhang, Shunsuke Murata, Katharina Schmidt-Mende, Marcus Ebeling och Karin Modig (2025). Disease accumulation and distribution across the lifespan in Swedish centenarians and non-centenarians: A nationwide life course comparison of longevity and health resilience. Publicerad i eClinicalmedicine.
100-åringar har färre sjukdomar
Många äldre personer får ofta flera diagnoser snabbt under sina sista levnadsår. Men hundraåringar drabbas inte bara av färre sjukdomar – tillstånden utvecklas också långsammare.
Det visar en studie ledd av forskare vid Karolinska institutet som har jämfört 270 000 svenskar som blev 100 år med dem som avlidit vid yngre ålder.
– Våra resultat ifrågasätter den utbredda uppfattningen att ett längre liv oundvikligen innebär fler sjukdomar. Vi visar att hundraåringar följer en distinkt åldringskurva, med långsammare sjukdomsutveckling och större motståndskraft mot vanliga åldersrelaterade sjukdomar, säger Karin Modig, forskare vid Karolinska institutet och en av studiens författare, i ett pressmeddelande.
Enligt forskningen verkar det som att sjukdomsbördan, det vill säga hur en sjukdom påverkar patientens liv eller samhället, hos personer som har fyllt 100 år planar ut vid 90-årsåldern.
Hundraåringar har oftare sjukdomar som enbart drabbar ett organsystem och färre sjukdomar samtidigt. Även hjärt-kärlsjukdomar och neuropsykiatriska sjukdomar är ovanligare bland dem.
Studiens resultat visar att hundraåringar inte bara skjuter upp sjukdomar, de tycks även åldras på ett fundamentalt annorlunda sätt, enligt forskarna.
– Vi visar att exceptionell livslängd inte bara handlar om att skjuta upp ohälsa. Det speglar ett unikt åldringsmönster. Resultaten tyder på att hundraåringar har en bevarad homeostas och motståndskraft mot sjukdom, trots åldrande och fysiologiska påfrestningar – något som kan bero på en gynnsam kombination av gener, livsstil och miljö, säger Karin Modig.
Relaterat
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
Fler nyheter
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…
Så påverkar ekonomi och hälsa äldres flyttplaner
Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden.…