Hanna Falk Erhag, Ulrika Lagerlöf Nilsson, Therese Rydberg Sterner och Ingmar Skoog (red) (2022). A multidisciplinary approach to capability in age and ageing. Springer.

AgeCap beskriver sin syn på kapabilitet
AgeCap vid Göteborgs universitet är en av de största och mest välkända äldreforskningsmiljöerna i landet. Som ledstjärna för sin forskning har de begreppet kapabilitet, som handlar om individens förmåga att skapa sig ett värdefullt liv. Med det perspektivet hamnar fokus snarare på vad i samhället som är begränsande för den äldre personen än att framhålla den äldres egna begränsningar och svagheter.
Nu ger ett 60-tal av AgeCaps forskare ut en antologi om kapabilitet, där de beskriver hur de ser på begreppet och hur det passar in i deras forskning, som oftast handlar om samarbete över ämnesgränserna. Det är värt att poängtera att bokens 16 kapitel täcker in den mångfald av ämnen som AgeCap härbärgerar: neuropsykiatrisk epidemiologi, psykologi, sociologi, socialt arbete, arbetsterapi, vårdvetenskap, svenska språket, historia, media och kommunikation, design, konsthantverk, juridik, journalistik och media, organisation och management, statsvetenskap och neurokemi.
– De flesta forskargrupper inom AgeCap har bidragit och det är i sig ett unikt exempel på ett multidisciplinärt samarbete, säger Hanna Falk Erhag, som är sjuksköterska och lektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, tillika en av bokens redaktörer, i en nyhet på Göteborgs universitets hemsida.
Målgruppen för boken, som publiceras på engelska, är i första hand forskare, studenter och lärare. Men den riktar sig också till andra personer som är intresserade. Och den går att ladda ner gratis från förlagets hemsida (se länk nedan).
– Det finns ju många aktörer och funktioner i samhället som är berörda av frågor kring äldre och åldrande. Med hjälp av de olika perspektiv som boken för fram hoppas vi att bidragen ska kunna vara till hjälp i samtal och diskussioner på olika nivåer inte bara i Sverige utan även internationellt, säger Ulrika Lagerlöf Nilsson, lektor vid institutionen för historiska studier, och även hon redaktör för boken.
Relaterat

Stora skillnader i kommuners minutstyrning
En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får…

100-åringar har färre sjukdomar
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…

Att åldras nära djur och natur
Socialt umgänge är viktigt när vi blir äldre. Men även andra relationer, som till djur och natur, kan spela lika stor roll, skriver…
Fler nyheter

Äldre blir lyckligare med åren
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi…

Många vinster med utomhuspromenader
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel…

Digital teknik svår för både äldre och yngre
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar…