Hanna Falk Erhag, Ulrika Lagerlöf Nilsson, Therese Rydberg Sterner och Ingmar Skoog (red) (2022). A multidisciplinary approach to capability in age and ageing. Springer.
AgeCap beskriver sin syn på kapabilitet
AgeCap vid Göteborgs universitet är en av de största och mest välkända äldreforskningsmiljöerna i landet. Som ledstjärna för sin forskning har de begreppet kapabilitet, som handlar om individens förmåga att skapa sig ett värdefullt liv. Med det perspektivet hamnar fokus snarare på vad i samhället som är begränsande för den äldre personen än att framhålla den äldres egna begränsningar och svagheter.
Nu ger ett 60-tal av AgeCaps forskare ut en antologi om kapabilitet, där de beskriver hur de ser på begreppet och hur det passar in i deras forskning, som oftast handlar om samarbete över ämnesgränserna. Det är värt att poängtera att bokens 16 kapitel täcker in den mångfald av ämnen som AgeCap härbärgerar: neuropsykiatrisk epidemiologi, psykologi, sociologi, socialt arbete, arbetsterapi, vårdvetenskap, svenska språket, historia, media och kommunikation, design, konsthantverk, juridik, journalistik och media, organisation och management, statsvetenskap och neurokemi.
– De flesta forskargrupper inom AgeCap har bidragit och det är i sig ett unikt exempel på ett multidisciplinärt samarbete, säger Hanna Falk Erhag, som är sjuksköterska och lektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, tillika en av bokens redaktörer, i en nyhet på Göteborgs universitets hemsida.
Målgruppen för boken, som publiceras på engelska, är i första hand forskare, studenter och lärare. Men den riktar sig också till andra personer som är intresserade. Och den går att ladda ner gratis från förlagets hemsida (se länk nedan).
– Det finns ju många aktörer och funktioner i samhället som är berörda av frågor kring äldre och åldrande. Med hjälp av de olika perspektiv som boken för fram hoppas vi att bidragen ska kunna vara till hjälp i samtal och diskussioner på olika nivåer inte bara i Sverige utan även internationellt, säger Ulrika Lagerlöf Nilsson, lektor vid institutionen för historiska studier, och även hon redaktör för boken.
Relaterat
Digitala verktyg behöver anpassas bättre
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar…
Tillgänglighet och trivsel – så vill vi bo
Bostaden har stor betydelse för äldre personer, men forskningen är knapp. Studier visar att tillgången till service i närområdet, samt uteplats eller balkong…
Hon jobbar ideellt för bättre bomiljö
Karin C Månsson är arkitekten som helst vill bo kvar i sitt område. Men hon ser behoven av anpassning av miljöer och service.…
Fler nyheter
Nya tag mot ålderism
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även…
Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…