Hanna Falk Erhag, Ulrika Lagerlöf Nilsson, Therese Rydberg Sterner och Ingmar Skoog (red) (2022). A multidisciplinary approach to capability in age and ageing. Springer.
AgeCap beskriver sin syn på kapabilitet
AgeCap vid Göteborgs universitet är en av de största och mest välkända äldreforskningsmiljöerna i landet. Som ledstjärna för sin forskning har de begreppet kapabilitet, som handlar om individens förmåga att skapa sig ett värdefullt liv. Med det perspektivet hamnar fokus snarare på vad i samhället som är begränsande för den äldre personen än att framhålla den äldres egna begränsningar och svagheter.
Nu ger ett 60-tal av AgeCaps forskare ut en antologi om kapabilitet, där de beskriver hur de ser på begreppet och hur det passar in i deras forskning, som oftast handlar om samarbete över ämnesgränserna. Det är värt att poängtera att bokens 16 kapitel täcker in den mångfald av ämnen som AgeCap härbärgerar: neuropsykiatrisk epidemiologi, psykologi, sociologi, socialt arbete, arbetsterapi, vårdvetenskap, svenska språket, historia, media och kommunikation, design, konsthantverk, juridik, journalistik och media, organisation och management, statsvetenskap och neurokemi.
– De flesta forskargrupper inom AgeCap har bidragit och det är i sig ett unikt exempel på ett multidisciplinärt samarbete, säger Hanna Falk Erhag, som är sjuksköterska och lektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, tillika en av bokens redaktörer, i en nyhet på Göteborgs universitets hemsida.
Målgruppen för boken, som publiceras på engelska, är i första hand forskare, studenter och lärare. Men den riktar sig också till andra personer som är intresserade. Och den går att ladda ner gratis från förlagets hemsida (se länk nedan).
– Det finns ju många aktörer och funktioner i samhället som är berörda av frågor kring äldre och åldrande. Med hjälp av de olika perspektiv som boken för fram hoppas vi att bidragen ska kunna vara till hjälp i samtal och diskussioner på olika nivåer inte bara i Sverige utan även internationellt, säger Ulrika Lagerlöf Nilsson, lektor vid institutionen för historiska studier, och även hon redaktör för boken.
Relaterat
Brukare hjälper hemtjänsten i vardagen
Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar,…
Ojämlikheter i hemtjänstpersonalens arbetsvillkor
Många som arbetar i hemtjänsten upplever att de behandlas orättvist av arbetsgivare eller brukare, enligt en ny doktorsavhandling från Malmö universitet.
Personen med demens finns kvar
Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som…
Fler nyheter
Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik
Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad…
Minskad demensrisk med grönska nära hemmet
Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms…
Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk
Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och…