Hanna Falk Erhag, Ulrika Lagerlöf Nilsson, Therese Rydberg Sterner och Ingmar Skoog (red) (2022). A multidisciplinary approach to capability in age and ageing. Springer.
AgeCap beskriver sin syn på kapabilitet
AgeCap vid Göteborgs universitet är en av de största och mest välkända äldreforskningsmiljöerna i landet. Som ledstjärna för sin forskning har de begreppet kapabilitet, som handlar om individens förmåga att skapa sig ett värdefullt liv. Med det perspektivet hamnar fokus snarare på vad i samhället som är begränsande för den äldre personen än att framhålla den äldres egna begränsningar och svagheter.
Nu ger ett 60-tal av AgeCaps forskare ut en antologi om kapabilitet, där de beskriver hur de ser på begreppet och hur det passar in i deras forskning, som oftast handlar om samarbete över ämnesgränserna. Det är värt att poängtera att bokens 16 kapitel täcker in den mångfald av ämnen som AgeCap härbärgerar: neuropsykiatrisk epidemiologi, psykologi, sociologi, socialt arbete, arbetsterapi, vårdvetenskap, svenska språket, historia, media och kommunikation, design, konsthantverk, juridik, journalistik och media, organisation och management, statsvetenskap och neurokemi.
– De flesta forskargrupper inom AgeCap har bidragit och det är i sig ett unikt exempel på ett multidisciplinärt samarbete, säger Hanna Falk Erhag, som är sjuksköterska och lektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, tillika en av bokens redaktörer, i en nyhet på Göteborgs universitets hemsida.
Målgruppen för boken, som publiceras på engelska, är i första hand forskare, studenter och lärare. Men den riktar sig också till andra personer som är intresserade. Och den går att ladda ner gratis från förlagets hemsida (se länk nedan).
– Det finns ju många aktörer och funktioner i samhället som är berörda av frågor kring äldre och åldrande. Med hjälp av de olika perspektiv som boken för fram hoppas vi att bidragen ska kunna vara till hjälp i samtal och diskussioner på olika nivåer inte bara i Sverige utan även internationellt, säger Ulrika Lagerlöf Nilsson, lektor vid institutionen för historiska studier, och även hon redaktör för boken.
Relaterat
”Språktester är inte hela lösningen”
Språkfrågan är viktig inom äldreomsorgen. Men det krävs mer än språktester för att få systemet att fungera. Personalen måste få utbildning och stöd,…
AI ska upptäcka sjukdomar i god tid
I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken…
Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende
En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap…
Fler nyheter
Högintensiv träning bra och säkert för äldre
Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning,…
Samlad seniormottagning kan underlätta för alla
Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av…
Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst
För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas,…