Hanna Falk Erhag, Ulrika Lagerlöf Nilsson, Therese Rydberg Sterner och Ingmar Skoog (red) (2022). A multidisciplinary approach to capability in age and ageing. Springer.
AgeCap beskriver sin syn på kapabilitet
AgeCap vid Göteborgs universitet är en av de största och mest välkända äldreforskningsmiljöerna i landet. Som ledstjärna för sin forskning har de begreppet kapabilitet, som handlar om individens förmåga att skapa sig ett värdefullt liv. Med det perspektivet hamnar fokus snarare på vad i samhället som är begränsande för den äldre personen än att framhålla den äldres egna begränsningar och svagheter.
Nu ger ett 60-tal av AgeCaps forskare ut en antologi om kapabilitet, där de beskriver hur de ser på begreppet och hur det passar in i deras forskning, som oftast handlar om samarbete över ämnesgränserna. Det är värt att poängtera att bokens 16 kapitel täcker in den mångfald av ämnen som AgeCap härbärgerar: neuropsykiatrisk epidemiologi, psykologi, sociologi, socialt arbete, arbetsterapi, vårdvetenskap, svenska språket, historia, media och kommunikation, design, konsthantverk, juridik, journalistik och media, organisation och management, statsvetenskap och neurokemi.
– De flesta forskargrupper inom AgeCap har bidragit och det är i sig ett unikt exempel på ett multidisciplinärt samarbete, säger Hanna Falk Erhag, som är sjuksköterska och lektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, tillika en av bokens redaktörer, i en nyhet på Göteborgs universitets hemsida.
Målgruppen för boken, som publiceras på engelska, är i första hand forskare, studenter och lärare. Men den riktar sig också till andra personer som är intresserade. Och den går att ladda ner gratis från förlagets hemsida (se länk nedan).
– Det finns ju många aktörer och funktioner i samhället som är berörda av frågor kring äldre och åldrande. Med hjälp av de olika perspektiv som boken för fram hoppas vi att bidragen ska kunna vara till hjälp i samtal och diskussioner på olika nivåer inte bara i Sverige utan även internationellt, säger Ulrika Lagerlöf Nilsson, lektor vid institutionen för historiska studier, och även hon redaktör för boken.
Relaterat
Han lyfter existentiella frågor
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Handfasta råd om pensionärslivet
Äldre i centrum ställer några snabba frågor till Åsa Kruse som har skrivit en bok om övergången från arbete till pension och alla…
Fler nyheter
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…