Sjukdomsbilden av att äldre som bor på särskilda boenden och som har insjuknat i covid-19 skiljer sig från den på akutsjukhus och inom intensivvården. Äldre kvävs inte till döds på boenden på grund av coronaviruset, utan går bort innan sjukdomen har hunnit ner djupt i lungorna. De dör alltså inte på grund av andnöd, något som allmänheten oroar sig för. Det skriver Palliativt kunskapscentrums verksamhetschef Fredrik Sandlund tillsammans med vetenskaplige ledaren Peter Strang i ett uttalande.
De allra flesta som insjuknar på boenden tillfrisknar även utan sjukhusvård. Men de som slutligen utvecklar andnöd får läkemedel för att lindra den sista tiden. I slutet av april uppdaterade Socialstyrelsen sitt stöd om läkemedelsbehandling i livets slutskede, ett dokument som förmodligen kommer att fortsätta uppdateras.
”För varje vecka som går, får vi delvis ny kunskap. Därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad. Det som var bästa rekommendationen för två veckor sedan, är inte nödvändigtvis det allra bästa idag”, skriver Fredrik Sandlund och Peter Strang.
Socialstyrelsen har uppdaterat stödet Symtomlindring i livets slutskede – läkemedelsbehandling i palliativ vård vid covid-19 med tillägg om bland annat syrgasbehandling vid hypoxi. Stödet riktar sig främst till läkare och sjuksköterskor i den kommunala sjukvården. Behandlingsråden ger stöd i vården av patienter i livets slutskede, i hemmet, på korttidsboenden eller på särskilda boenden.
Socialstyrelsen har också publicerat kunskapsstödet Arbetssätt vid covid-19 hos personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för äldre. Dokumentet ger stöd till personal och chefer i särskilda boendeformer för äldre om hur arbetssätt kan anpassas då personer med demenssjukdom bär på coronavirus.
Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.
För äldre personer som har hemtjänst är det viktigt med personligt relevanta aktiviteter för att kunna vara socialt delaktiga och känna gemenskap. Det visar en avhandling från Umeå universitet som också pekar på att bristande hemtjänstkvalitet bidrar till ensamhet.
Det saknas personal till äldreomsorgen och det är svårt att hitta rätt kompetens att rekrytera. Samtidigt presenterar Kommunal siffror som visar att hälften av den befintliga personalen vill lämna yrket.
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.
