Sjukdomsbilden av att äldre som bor på särskilda boenden och som har insjuknat i covid-19 skiljer sig från den på akutsjukhus och inom intensivvården. Äldre kvävs inte till döds på boenden på grund av coronaviruset, utan går bort innan sjukdomen har hunnit ner djupt i lungorna. De dör alltså inte på grund av andnöd, något som allmänheten oroar sig för. Det skriver Palliativt kunskapscentrums verksamhetschef Fredrik Sandlund tillsammans med vetenskaplige ledaren Peter Strang i ett uttalande.
De allra flesta som insjuknar på boenden tillfrisknar även utan sjukhusvård. Men de som slutligen utvecklar andnöd får läkemedel för att lindra den sista tiden. I slutet av april uppdaterade Socialstyrelsen sitt stöd om läkemedelsbehandling i livets slutskede, ett dokument som förmodligen kommer att fortsätta uppdateras.
”För varje vecka som går, får vi delvis ny kunskap. Därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad. Det som var bästa rekommendationen för två veckor sedan, är inte nödvändigtvis det allra bästa idag”, skriver Fredrik Sandlund och Peter Strang.
Socialstyrelsen har uppdaterat stödet Symtomlindring i livets slutskede – läkemedelsbehandling i palliativ vård vid covid-19 med tillägg om bland annat syrgasbehandling vid hypoxi. Stödet riktar sig främst till läkare och sjuksköterskor i den kommunala sjukvården. Behandlingsråden ger stöd i vården av patienter i livets slutskede, i hemmet, på korttidsboenden eller på särskilda boenden.
Socialstyrelsen har också publicerat kunskapsstödet Arbetssätt vid covid-19 hos personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för äldre. Dokumentet ger stöd till personal och chefer i särskilda boendeformer för äldre om hur arbetssätt kan anpassas då personer med demenssjukdom bär på coronavirus.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…
