Äldre kan bo kvar hemma längre med smart teknik

Många äldre skadar sig i hemmet. Den som bor ensam har störst risk att råka ut för en olycka. Forskare på Högskolan i Dalarna har i ett projekt tagit reda på vilka tekniska lösningar anpassade för hem som bäst kan förebygga skador och främja trygghet för äldre ensamboende.

Varje år faller cirka 100 000 personer i åldern 65 år och äldre så illa att de behöver uppsöka vård.  En stor del av olyckorna sker i hemmen och det är där som många av de drabbade sedan får vård och rehabilitering. Risken att drabbas av ytterligare en fallolycka är stor.

Trots att kunskapen om vad som är orsaken bakom fallolyckorna, minskar de inte i antal visar statistik. Det är framför allt ensamboende som saknar både mänskligt och tekniskt stöd som utgör den största riskgruppen enligt forskning.

För att minimera riskerna och göra hemmen mer trygga för dessa personer har forskare på Högskolan i Dalarna tagit reda på vilken smart teknik som kan minska riskerna. Det kan exempelvis vara sensorer som utlöser att lamporna tänds på natten när någon går upp ur sängen, larm som varnar närstående eller vårdpersonal om man inte kommer tillbaka till sängen inom en viss tid efter att man har gått upp under natten eller larmknappar på strategiska ställen i hemmet.

– Många äldre personer vill bo kvar i sina hem så länge som möjligt och vårt arbete fokuserar på att anpassa och utrusta bostäder för att minimera risken för olyckor och personskador, säger Johan Borg, som leder forskningsprojektet SAFEST och är docent i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

I projektet SAFEST har man kommit fram till att det är särskilt viktigt att anpassa efter varje individs behov. Ofta är det en kombination av olika lösningar som behövs. Därför medverkar äldre och deras anhöriga i projektet och delar med sig av sina erfarenheter.

De skapar man kunskapsunderlag för att andra ska kunna utveckla smarta tekniska lösningar som minskar olycksrisker och ökar tryggheten för äldre i deras hem. Resultaten ska inte bara vara till hjälp för äldre, utan även vara till nytta för vård- och omsorgspersonal, bostadsbolag, samhällsplanerare och pensionärsorganisationer.

Läs den vetenskapliga studien

Elin Mauritzson, Kevin J McKee, Marie Elf och Johan Borg (2023). Older adults’ experiences, worries and preventive measures regarding home hazards : A survey on home safety in sweden. International journal of environmental research and public health.

Relaterat

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.

Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet

Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

Äldre kvinna provar VR-glasögon

Ny teknik påverkar våra relationer

Digital teknik används i många vård- och omsorgsverksamheter. Men vilken betydelse har den för den sociala relationen mellan personal och äldre? Frågan undersöks i en ny kunskapsöversikt.

Fler nyheter

Fyra orsaker till onödiga akutbesök

Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.

Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026.  Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell Alzheimer- och demensforskning.

Olika språk en utmaning inom demensomsorgen

Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.