Äldre kan bo kvar hemma längre med smart teknik

Många äldre skadar sig i hemmet. Den som bor ensam har störst risk att råka ut för en olycka. Forskare på Högskolan i Dalarna har i ett projekt tagit reda på vilka tekniska lösningar anpassade för hem som bäst kan förebygga skador och främja trygghet för äldre ensamboende.

Varje år faller cirka 100 000 personer i åldern 65 år och äldre så illa att de behöver uppsöka vård.  En stor del av olyckorna sker i hemmen och det är där som många av de drabbade sedan får vård och rehabilitering. Risken att drabbas av ytterligare en fallolycka är stor.

Trots att kunskapen om vad som är orsaken bakom fallolyckorna, minskar de inte i antal visar statistik. Det är framför allt ensamboende som saknar både mänskligt och tekniskt stöd som utgör den största riskgruppen enligt forskning.

För att minimera riskerna och göra hemmen mer trygga för dessa personer har forskare på Högskolan i Dalarna tagit reda på vilken smart teknik som kan minska riskerna. Det kan exempelvis vara sensorer som utlöser att lamporna tänds på natten när någon går upp ur sängen, larm som varnar närstående eller vårdpersonal om man inte kommer tillbaka till sängen inom en viss tid efter att man har gått upp under natten eller larmknappar på strategiska ställen i hemmet.

– Många äldre personer vill bo kvar i sina hem så länge som möjligt och vårt arbete fokuserar på att anpassa och utrusta bostäder för att minimera risken för olyckor och personskador, säger Johan Borg, som leder forskningsprojektet SAFEST och är docent i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

I projektet SAFEST har man kommit fram till att det är särskilt viktigt att anpassa efter varje individs behov. Ofta är det en kombination av olika lösningar som behövs. Därför medverkar äldre och deras anhöriga i projektet och delar med sig av sina erfarenheter.

De skapar man kunskapsunderlag för att andra ska kunna utveckla smarta tekniska lösningar som minskar olycksrisker och ökar tryggheten för äldre i deras hem. Resultaten ska inte bara vara till hjälp för äldre, utan även vara till nytta för vård- och omsorgspersonal, bostadsbolag, samhällsplanerare och pensionärsorganisationer.

Läs den vetenskapliga studien

Elin Mauritzson, Kevin J McKee, Marie Elf och Johan Borg (2023). Older adults’ experiences, worries and preventive measures regarding home hazards : A survey on home safety in sweden. International journal of environmental research and public health.

Relaterat

Så förändrades våra digitala vanor under pandemin

Coronapandemin blev en samhällelig kris, som ökade behovet av att kommunicera då många blev isolerade i sina hem. I en ny artikel har forskaer från Lund undersökt hur olika generationers digitala vanor förändrades.

E-hälsotjänster oftare en utmaning för äldre personer

I en ny avhandling har Anna Sjöström vid Umeå universitet undersökt hur primärvårdspatienter använder internet och e-hälsotjänster.

Rörelseforskning på labb i världsklass

Lunds universitet har startat ett experimentellt hälsovetenskapligt labb och samtidigt skapat en ny forskningsinriktning. Målet är att uppnå ett hälsosamt åldrande genom samverkan.

Fler nyheter

Nu ökar förebyggande insatser mot ensamhet och självmord

Allt fler kommuner inför rutiner för att förhindra självmord bland äldre personer och i nio av tio kommuner genomför äldreomsorgen insatser för att motverka ensamhet. Det visar en nya rapport från Suicide zero om kommunernas arbete med att förbygga självmord.

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar en rapport från Socialstyrelsen att det fortfarande är stora skillnader när det gäller hur lång tid det…

Så använde äldreboenden Instagram under pandemin

När äldreboenden visade upp sin verksamhet på Instagram under coronapandemin, blev bilden vardaglig och idyllisk, i synnerhet jämfört med hur personalen själva upplevde situationen. Det visar Elisabeth Carlstedt i en ny studie.