Äldre kan bo kvar hemma längre med smart teknik

Många äldre skadar sig i hemmet. Den som bor ensam har störst risk att råka ut för en olycka. Forskare på Högskolan i Dalarna har i ett projekt tagit reda på vilka tekniska lösningar anpassade för hem som bäst kan förebygga skador och främja trygghet för äldre ensamboende.

Varje år faller cirka 100 000 personer i åldern 65 år och äldre så illa att de behöver uppsöka vård.  En stor del av olyckorna sker i hemmen och det är där som många av de drabbade sedan får vård och rehabilitering. Risken att drabbas av ytterligare en fallolycka är stor.

Trots att kunskapen om vad som är orsaken bakom fallolyckorna, minskar de inte i antal visar statistik. Det är framför allt ensamboende som saknar både mänskligt och tekniskt stöd som utgör den största riskgruppen enligt forskning.

För att minimera riskerna och göra hemmen mer trygga för dessa personer har forskare på Högskolan i Dalarna tagit reda på vilken smart teknik som kan minska riskerna. Det kan exempelvis vara sensorer som utlöser att lamporna tänds på natten när någon går upp ur sängen, larm som varnar närstående eller vårdpersonal om man inte kommer tillbaka till sängen inom en viss tid efter att man har gått upp under natten eller larmknappar på strategiska ställen i hemmet.

– Många äldre personer vill bo kvar i sina hem så länge som möjligt och vårt arbete fokuserar på att anpassa och utrusta bostäder för att minimera risken för olyckor och personskador, säger Johan Borg, som leder forskningsprojektet SAFEST och är docent i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

I projektet SAFEST har man kommit fram till att det är särskilt viktigt att anpassa efter varje individs behov. Ofta är det en kombination av olika lösningar som behövs. Därför medverkar äldre och deras anhöriga i projektet och delar med sig av sina erfarenheter.

De skapar man kunskapsunderlag för att andra ska kunna utveckla smarta tekniska lösningar som minskar olycksrisker och ökar tryggheten för äldre i deras hem. Resultaten ska inte bara vara till hjälp för äldre, utan även vara till nytta för vård- och omsorgspersonal, bostadsbolag, samhällsplanerare och pensionärsorganisationer.

Läs den vetenskapliga studien

Elin Mauritzson, Kevin J McKee, Marie Elf och Johan Borg (2023). Older adults’ experiences, worries and preventive measures regarding home hazards : A survey on home safety in sweden. International journal of environmental research and public health.

Relaterat

Koll på tiden skapar trygghet

En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare om man upptäcker att någon har problem med tidsuppfattning.

Så förändrades våra digitala vanor under pandemin

Coronapandemin blev en samhällelig kris, som ökade behovet av att kommunicera då många blev isolerade i sina hem. I en ny artikel har forskaer från Lund undersökt hur olika generationers digitala vanor förändrades.

E-hälsotjänster oftare en utmaning för äldre personer

I en ny avhandling har Anna Sjöström vid Umeå universitet undersökt hur primärvårdspatienter använder internet och e-hälsotjänster.

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.