Äldre kan bo kvar hemma längre med smart teknik

Många äldre skadar sig i hemmet. Den som bor ensam har störst risk att råka ut för en olycka. Forskare på Högskolan i Dalarna har i ett projekt tagit reda på vilka tekniska lösningar anpassade för hem som bäst kan förebygga skador och främja trygghet för äldre ensamboende.

Varje år faller cirka 100 000 personer i åldern 65 år och äldre så illa att de behöver uppsöka vård.  En stor del av olyckorna sker i hemmen och det är där som många av de drabbade sedan får vård och rehabilitering. Risken att drabbas av ytterligare en fallolycka är stor.

Trots att kunskapen om vad som är orsaken bakom fallolyckorna, minskar de inte i antal visar statistik. Det är framför allt ensamboende som saknar både mänskligt och tekniskt stöd som utgör den största riskgruppen enligt forskning.

För att minimera riskerna och göra hemmen mer trygga för dessa personer har forskare på Högskolan i Dalarna tagit reda på vilken smart teknik som kan minska riskerna. Det kan exempelvis vara sensorer som utlöser att lamporna tänds på natten när någon går upp ur sängen, larm som varnar närstående eller vårdpersonal om man inte kommer tillbaka till sängen inom en viss tid efter att man har gått upp under natten eller larmknappar på strategiska ställen i hemmet.

– Många äldre personer vill bo kvar i sina hem så länge som möjligt och vårt arbete fokuserar på att anpassa och utrusta bostäder för att minimera risken för olyckor och personskador, säger Johan Borg, som leder forskningsprojektet SAFEST och är docent i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

I projektet SAFEST har man kommit fram till att det är särskilt viktigt att anpassa efter varje individs behov. Ofta är det en kombination av olika lösningar som behövs. Därför medverkar äldre och deras anhöriga i projektet och delar med sig av sina erfarenheter.

De skapar man kunskapsunderlag för att andra ska kunna utveckla smarta tekniska lösningar som minskar olycksrisker och ökar tryggheten för äldre i deras hem. Resultaten ska inte bara vara till hjälp för äldre, utan även vara till nytta för vård- och omsorgspersonal, bostadsbolag, samhällsplanerare och pensionärsorganisationer.

Läs den vetenskapliga studien

Elin Mauritzson, Kevin J McKee, Marie Elf och Johan Borg (2023). Older adults’ experiences, worries and preventive measures regarding home hazards : A survey on home safety in sweden. International journal of environmental research and public health.

Relaterat

Äldre kvinna provar VR-glasögon

Ny teknik påverkar våra relationer

Digital teknik används i många vård- och omsorgsverksamheter. Men vilken betydelse har den för den sociala relationen mellan personal och äldre? Frågan undersöks i en ny kunskapsöversikt.

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…

Porträttbild på William Son Galanza

Mer vardagsaktivitet om äldre involveras i teknikutvecklingen

Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

Fler nyheter

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet. Foto Örebro universitet

Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa

Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.