Äldre med adhd får sällan diagnos och behandling

Vuxna med adhd har ökad risk för att drabbas av en rad åldersrelaterade sjukdomar, bland annat demens, högt blodtryck och typ-2 diabetes. Samtidigt är det få vuxna som får diagnosen adhd och behandling. Det visar en avhandling från Örebro universitet.

Personer med adhd har svårigheter med uppmärksamhet och kan ha en tendens att vara överaktiva och impulsiva. Ofta blir adhd-symptom tydliga under barndomen, men de svårigheter som sjukdomen innebär kvarstår även i vuxen ålder.

Nu visar en avhandling från Örebro universitet att en betydande andel vuxna som är 50 år eller äldre har milda adhd-symptom.

– Men många av dem har varken fått en diagnos eller behandling, säger Maja Dobrosavljevic, som har skrivit avhandlingen, i ett pressmeddelande och fortsätter:

– En anledning till att många äldre inte får diagnosen adhd kan vara att symptomen ofta misstas för åldrandets naturliga förlopp eller demenssjukdomar i ett tidigt stadium.

Avhandlingen visar också att vuxna med adhd löper högre risk att drabbas av flera åldersrelaterade sjukdomar såsom demens, högt blodtryck, hjärtsvikt, stroke, fetma och typ-2 diabetes.

– Personer med adhd hade en betydligt högre risk att drabbas av demens och få lindrig påverkan på förmågan att minnas, ta in och bearbeta information.

Hos äldre personer med adhd innebar andra psykiatriska tillstånd och missbruksproblem en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Enligt Maja Dobrosavljevic vet vi i nuläget väldigt lite om hur det är att åldras med adhd.

– Därför är det viktigt att öka medvetenheten om adhd hos den här gruppen så att fler kan få en korrekt diagnos och lämpliga insatser. På så sätt kan vi förebygga att de drabbas av allvarliga hälsoproblem senare i livet.

Resultaten bygger bland annat på en sammanställning av internationella och svenska registerdata med fler än tjugo miljoner individer, varav cirka 41 000 som har en adhd-diagnos.

Läs avhandlingen i sin helhet

Maja Dobrosavljevic (2023). Attention-deficit/hyperactivity disorder (adhd) beyond the young age: Investigation of the prevalence of adhd in older adults and the risk of age-related disorders. Doktorsavhandling. Örebro universitet.

Delarbeten

I. Maja Dobrosavljevic, Carmen Solares och Samulee Cortese (2020).  Prevalence of attention-deficit/hyperactivity disorder in older adults: A systematic review and meta-analysis. Publicerad i Neuroscience and biobehavorial reviews.

II. Maja Dobrosavljevic, Le Zhang, Miguel Garcia-Argibay och Ebba Du Rietz (2021). Attention-deficit/hyperactivity disorder as a risk factor for dementia and mild cognitive impairment: a population-based register study. Publicerad i European psychiatry.

III. Maja Dobrosavljevic, Ralf Kuja-Halkola, Lin Li och Zheng Chang [Manuskript]. Attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms and subsequent cardiometabolic disorders in adults: investigating underlying mechanisms using a longitudinal twin study. 

IV. Maja Dobrosavljevic, Seena Fazel, Ebba Du Rietz och Lin Li (2022). Risk prediction model for cardiovascular diseases in adults initiating pharmacological treatment for attention-deficit/hyperactivity disorder. Publicerad i Evidence-based mental health. 

Relaterat

Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar

Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer som har drabbats av kognitiv sjukdom.

Ett rikt liv även kring hundra

Psykologen Henry Egidius skriver om sitt långa yrkesliv och relationer. Gerdt Sundström har läst en bok av en hundraåring med ett rikt liv – även på äldreboendet.

»Låt oss få måltider i bamba«

Låt äldre personer äta i skolmatsalen för flera vinster, för både barnen och de äldre själva. Det skriver Evy Warholm i Göteborg.

Fler nyheter

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.