Äldre med adhd får sällan diagnos och behandling

Vuxna med adhd har ökad risk för att drabbas av en rad åldersrelaterade sjukdomar, bland annat demens, högt blodtryck och typ-2 diabetes. Samtidigt är det få vuxna som får diagnosen adhd och behandling. Det visar en avhandling från Örebro universitet.

Personer med adhd har svårigheter med uppmärksamhet och kan ha en tendens att vara överaktiva och impulsiva. Ofta blir adhd-symptom tydliga under barndomen, men de svårigheter som sjukdomen innebär kvarstår även i vuxen ålder.

Nu visar en avhandling från Örebro universitet att en betydande andel vuxna som är 50 år eller äldre har milda adhd-symptom.

– Men många av dem har varken fått en diagnos eller behandling, säger Maja Dobrosavljevic, som har skrivit avhandlingen, i ett pressmeddelande och fortsätter:

– En anledning till att många äldre inte får diagnosen adhd kan vara att symptomen ofta misstas för åldrandets naturliga förlopp eller demenssjukdomar i ett tidigt stadium.

Avhandlingen visar också att vuxna med adhd löper högre risk att drabbas av flera åldersrelaterade sjukdomar såsom demens, högt blodtryck, hjärtsvikt, stroke, fetma och typ-2 diabetes.

– Personer med adhd hade en betydligt högre risk att drabbas av demens och få lindrig påverkan på förmågan att minnas, ta in och bearbeta information.

Hos äldre personer med adhd innebar andra psykiatriska tillstånd och missbruksproblem en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Enligt Maja Dobrosavljevic vet vi i nuläget väldigt lite om hur det är att åldras med adhd.

– Därför är det viktigt att öka medvetenheten om adhd hos den här gruppen så att fler kan få en korrekt diagnos och lämpliga insatser. På så sätt kan vi förebygga att de drabbas av allvarliga hälsoproblem senare i livet.

Resultaten bygger bland annat på en sammanställning av internationella och svenska registerdata med fler än tjugo miljoner individer, varav cirka 41 000 som har en adhd-diagnos.

Läs avhandlingen i sin helhet

Maja Dobrosavljevic (2023). Attention-deficit/hyperactivity disorder (adhd) beyond the young age: Investigation of the prevalence of adhd in older adults and the risk of age-related disorders. Doktorsavhandling. Örebro universitet.

Delarbeten

I. Maja Dobrosavljevic, Carmen Solares och Samulee Cortese (2020).  Prevalence of attention-deficit/hyperactivity disorder in older adults: A systematic review and meta-analysis. Publicerad i Neuroscience and biobehavorial reviews.

II. Maja Dobrosavljevic, Le Zhang, Miguel Garcia-Argibay och Ebba Du Rietz (2021). Attention-deficit/hyperactivity disorder as a risk factor for dementia and mild cognitive impairment: a population-based register study. Publicerad i European psychiatry.

III. Maja Dobrosavljevic, Ralf Kuja-Halkola, Lin Li och Zheng Chang [Manuskript]. Attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms and subsequent cardiometabolic disorders in adults: investigating underlying mechanisms using a longitudinal twin study. 

IV. Maja Dobrosavljevic, Seena Fazel, Ebba Du Rietz och Lin Li (2022). Risk prediction model for cardiovascular diseases in adults initiating pharmacological treatment for attention-deficit/hyperactivity disorder. Publicerad i Evidence-based mental health. 

Relaterat

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.

Så påverkar ekonomin och hälsa äldres flyttplaner

Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden. En avhandling från Lunds universitet visar att det finns många faktorer som avgör äldre personers vilja att…

Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?

Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet förändras, hur man kan upptäcka undernäring och varför mat är viktigt för vår identitet.

Fler nyheter

De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling

Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det ska personal från Trollhättans stad och forskare från Högskolan Väst undersöka.

Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen

Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som man känner igen och tycker om är viktigt för äldres hälsa.

Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta

Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens årliga undersökning Öppna jämförelser.