Äldre med adhd får sällan diagnos och behandling

Vuxna med adhd har ökad risk för att drabbas av en rad åldersrelaterade sjukdomar, bland annat demens, högt blodtryck och typ-2 diabetes. Samtidigt är det få vuxna som får diagnosen adhd och behandling. Det visar en avhandling från Örebro universitet.

Personer med adhd har svårigheter med uppmärksamhet och kan ha en tendens att vara överaktiva och impulsiva. Ofta blir adhd-symptom tydliga under barndomen, men de svårigheter som sjukdomen innebär kvarstår även i vuxen ålder.

Nu visar en avhandling från Örebro universitet att en betydande andel vuxna som är 50 år eller äldre har milda adhd-symptom.

– Men många av dem har varken fått en diagnos eller behandling, säger Maja Dobrosavljevic, som har skrivit avhandlingen, i ett pressmeddelande och fortsätter:

– En anledning till att många äldre inte får diagnosen adhd kan vara att symptomen ofta misstas för åldrandets naturliga förlopp eller demenssjukdomar i ett tidigt stadium.

Avhandlingen visar också att vuxna med adhd löper högre risk att drabbas av flera åldersrelaterade sjukdomar såsom demens, högt blodtryck, hjärtsvikt, stroke, fetma och typ-2 diabetes.

– Personer med adhd hade en betydligt högre risk att drabbas av demens och få lindrig påverkan på förmågan att minnas, ta in och bearbeta information.

Hos äldre personer med adhd innebar andra psykiatriska tillstånd och missbruksproblem en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Enligt Maja Dobrosavljevic vet vi i nuläget väldigt lite om hur det är att åldras med adhd.

– Därför är det viktigt att öka medvetenheten om adhd hos den här gruppen så att fler kan få en korrekt diagnos och lämpliga insatser. På så sätt kan vi förebygga att de drabbas av allvarliga hälsoproblem senare i livet.

Resultaten bygger bland annat på en sammanställning av internationella och svenska registerdata med fler än tjugo miljoner individer, varav cirka 41 000 som har en adhd-diagnos.

Läs avhandlingen i sin helhet

Maja Dobrosavljevic (2023). Attention-deficit/hyperactivity disorder (adhd) beyond the young age: Investigation of the prevalence of adhd in older adults and the risk of age-related disorders. Doktorsavhandling. Örebro universitet.

Delarbeten

I. Maja Dobrosavljevic, Carmen Solares och Samulee Cortese (2020).  Prevalence of attention-deficit/hyperactivity disorder in older adults: A systematic review and meta-analysis. Publicerad i Neuroscience and biobehavorial reviews.

II. Maja Dobrosavljevic, Le Zhang, Miguel Garcia-Argibay och Ebba Du Rietz (2021). Attention-deficit/hyperactivity disorder as a risk factor for dementia and mild cognitive impairment: a population-based register study. Publicerad i European psychiatry.

III. Maja Dobrosavljevic, Ralf Kuja-Halkola, Lin Li och Zheng Chang [Manuskript]. Attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms and subsequent cardiometabolic disorders in adults: investigating underlying mechanisms using a longitudinal twin study. 

IV. Maja Dobrosavljevic, Seena Fazel, Ebba Du Rietz och Lin Li (2022). Risk prediction model for cardiovascular diseases in adults initiating pharmacological treatment for attention-deficit/hyperactivity disorder. Publicerad i Evidence-based mental health. 

Relaterat

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära hjärtat.

Handfasta råd om pensionärslivet

Äldre i centrum ställer några snabba frågor till Åsa Kruse som har skrivit en bok om övergången från arbete till pension och alla dess utmaningar.

Fler nyheter

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat vid Uppsala universitet.