Folkhälsomyndigheten (2020). Konsekvenser av covid-19-pandemin. Oro för att inte få vård under covid-19-pandemin – särskilt bland äldre.
Socialstyrelsen (2020). Analys och utveckling av områden som påverkats av covid-19.
I Folkhälsomyndighetens fortlöpande arbete med Hälsorapport skickade man ut en enkät i maj. Fokus låg på livet under coronapandemin. Resutatet visar att var femte svarande hade avbokat sin vård eller tandvård.
De tillfrågade var mellan 16 och 84 år. Varannan person var orolig för att inte få vård på grund av pandemin. Bland 70-84-åringarna var oron störst, 59 procent. Där hade också 30 procent undvikit att söka vård. Framför allt handlade det om rutinbesök, och personerna i åldersgruppen svarade att orsaken var deras ålder och sjukvårdens belastning.
– Både oro och färre vårdbesök kan påverka folkhälsan negativt, särskilt ur ett jämlikhetsperspektiv. Därför bör i synnerhet äldre personer uppmuntras att söka vård vid behov och inte ställa in planerade besök utan att först diskutera saken med hälso- och sjukvården, säger Karin Guldbrandsson, utredare på Folkhälsomyndigheten, i ett uttalande på myndighetens webbsajt.
Samtidigt konstaterar Socialstyrelsen i en analys att besöken hos tandvården minskade kraftigt, speciellt bland personer över 70 år. Även screening för cancer har minskat.
Folkhälsomyndigheten (2020). Konsekvenser av covid-19-pandemin. Oro för att inte få vård under covid-19-pandemin – särskilt bland äldre.
Socialstyrelsen (2020). Analys och utveckling av områden som påverkats av covid-19.
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.