Folkhälsomyndigheten (2020). Konsekvenser av covid-19-pandemin. Oro för att inte få vård under covid-19-pandemin – särskilt bland äldre.
Socialstyrelsen (2020). Analys och utveckling av områden som påverkats av covid-19.
I Folkhälsomyndighetens fortlöpande arbete med Hälsorapport skickade man ut en enkät i maj. Fokus låg på livet under coronapandemin. Resutatet visar att var femte svarande hade avbokat sin vård eller tandvård.
De tillfrågade var mellan 16 och 84 år. Varannan person var orolig för att inte få vård på grund av pandemin. Bland 70-84-åringarna var oron störst, 59 procent. Där hade också 30 procent undvikit att söka vård. Framför allt handlade det om rutinbesök, och personerna i åldersgruppen svarade att orsaken var deras ålder och sjukvårdens belastning.
– Både oro och färre vårdbesök kan påverka folkhälsan negativt, särskilt ur ett jämlikhetsperspektiv. Därför bör i synnerhet äldre personer uppmuntras att söka vård vid behov och inte ställa in planerade besök utan att först diskutera saken med hälso- och sjukvården, säger Karin Guldbrandsson, utredare på Folkhälsomyndigheten, i ett uttalande på myndighetens webbsajt.
Samtidigt konstaterar Socialstyrelsen i en analys att besöken hos tandvården minskade kraftigt, speciellt bland personer över 70 år. Även screening för cancer har minskat.
Folkhälsomyndigheten (2020). Konsekvenser av covid-19-pandemin. Oro för att inte få vård under covid-19-pandemin – särskilt bland äldre.
Socialstyrelsen (2020). Analys och utveckling av områden som påverkats av covid-19.
Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.
Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat och anpassat ett stödprogram med målet att hjälpa dessa personer i sin vardag.
Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.
Individuella insatser som avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har analyserat.
Det blir allt viktigare att få fler äldre sjuksköterskor att stanna i arbetslivet för att säkra vården i en tid med en åldrande befolkning. Nu ska ett forskningsprojekt vid Högskolan i Borås undersöka om den så kallade magnetmodellen kan bidra…