Äldre överskattar tuggförmågan

Gradvis försämrad tandhälsa kan leda till en oreflekterad anpassning till en mer lättuggad diet, enligt en aktuell intervjustudie. Men tuggförmågan kan stärkas med dietrådgivning och fysioterapi.

Doktoranden tillika tandläkaren vid Folktandvården Per Elgestad Stjernfeldt har tillsammans med Gerd Faxén‐Irving och Inger Wårdh vid Karolinska institutet nyligen publicerat en artikel där tolv äldre patienter djupintervjuats och beskrivit hur de upplever sin egen förmåga att tugga. Vissa av deltagarna hade uttalade tuggsvårigheter.

– Under analysen letar vi efter återkommande mönster och fenomen som patienterna beskriver, säger Per Elgestad Stjernfeldt i ett pressmeddelande.

Alla tolv patienter i studien beskrev en gradvis försämring av sin tandhälsa under sitt liv, men de flesta hade inte reflekterat över hur den försämrade tandhälsan påverkade tuggförmågan. De var i stället nöjda och ansåg att de kunde äta allt de ville. Men eftersom tuggförmågan hade försämrats under en lång tid, hade patienterna anpassat sig till sin funktionsförlust utan att reflektera över det. Således tenderade de att överskatta sin tuggförmåga.

Under intervjuerna insåg de att de hade gjort inskränkningar i sin livsstil genom att exempelvis välja bort svårtuggad mat såsom morötter och vissa frukter. Några av patienterna som var protesbärare berättade att de undvek att äta på restaurang eller i sällskap eftersom de var rädda för att skämma ut sig om protesen lossnade. De med proteser var dock oftast nöjda med sin behandling och upplevde att de fått en bättre tuggförmåga, men det ledde inte till att de ändrade sina kostvanor.

Per Elgestad Stjernfeldt rekommenderar att framtida forskning fokuserar på hur behandlingar kan kombineras med andra typer av interventioner för att förbättra tuggfunktionen hos äldre. Några exempel på interventioner är dietrådgivning och fysioterapi för att återfå tuggförmågan.

TEXT ATT TUGGA

Studien Masticatory ability in older individuals: A qualitative interview study är publicerad i tidskriften Gerodontology.

Relaterat

Tandhygienisterna är bäst på att upptäcka muntorrhet

En ny studie har undersökt hur muntorrhet, som är vanligt förekommande hos många seniorer, uppmärksammas inom den allmänna tandvården. Det visade sig att tandhygienister är något bättre på att upptäcka och förebygga muntorrhet i jämförelse med tandläkarna.

Muntorrhet vanligast bland äldre kvinnor

En stor studie har följt svenskar från 50 till 70 år års åldern för att undersöka förekomsten av muntorrhet. Resultaten visar att muntorrhet är vanligast bland kvinnor och på natten.

Tandvård mot benskörhet

Genom ett närmare samarbete med sjukvården kan tandvården spela en viktig roll för att upptäcka benskörhet och förebygga benbrott. Men under sitt avhandlingsarbete har nydisputerade tandläkaren Joanna Gullberg noterat att intresset från läkarkåren är svagt.

Fler nyheter

Fortfarande är det långt fler kvinnor än män som blir 100 år och äldre. Foto: Mostphotos

Hundraåringarna blir allt fler

Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga åldern.

Kvinna i arbetskläder kör runt en äldre person i rullstol

Närhet till personal lockar äldre att flytta till boende

Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt boende. En av anledningarna är att ha närhet till vårdpersonal. Det visar en avhandling från Örebro universitet.

Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst av allt är att de inte ens behöver mäta bentätheten.