Äldre överskattar tuggförmågan

Gradvis försämrad tandhälsa kan leda till en oreflekterad anpassning till en mer lättuggad diet, enligt en aktuell intervjustudie. Men tuggförmågan kan stärkas med dietrådgivning och fysioterapi.

Doktoranden tillika tandläkaren vid Folktandvården Per Elgestad Stjernfeldt har tillsammans med Gerd Faxén‐Irving och Inger Wårdh vid Karolinska institutet nyligen publicerat en artikel där tolv äldre patienter djupintervjuats och beskrivit hur de upplever sin egen förmåga att tugga. Vissa av deltagarna hade uttalade tuggsvårigheter.

– Under analysen letar vi efter återkommande mönster och fenomen som patienterna beskriver, säger Per Elgestad Stjernfeldt i ett pressmeddelande.

Alla tolv patienter i studien beskrev en gradvis försämring av sin tandhälsa under sitt liv, men de flesta hade inte reflekterat över hur den försämrade tandhälsan påverkade tuggförmågan. De var i stället nöjda och ansåg att de kunde äta allt de ville. Men eftersom tuggförmågan hade försämrats under en lång tid, hade patienterna anpassat sig till sin funktionsförlust utan att reflektera över det. Således tenderade de att överskatta sin tuggförmåga.

Under intervjuerna insåg de att de hade gjort inskränkningar i sin livsstil genom att exempelvis välja bort svårtuggad mat såsom morötter och vissa frukter. Några av patienterna som var protesbärare berättade att de undvek att äta på restaurang eller i sällskap eftersom de var rädda för att skämma ut sig om protesen lossnade. De med proteser var dock oftast nöjda med sin behandling och upplevde att de fått en bättre tuggförmåga, men det ledde inte till att de ändrade sina kostvanor.

Per Elgestad Stjernfeldt rekommenderar att framtida forskning fokuserar på hur behandlingar kan kombineras med andra typer av interventioner för att förbättra tuggfunktionen hos äldre. Några exempel på interventioner är dietrådgivning och fysioterapi för att återfå tuggförmågan.

TEXT ATT TUGGA

Studien Masticatory ability in older individuals: A qualitative interview study är publicerad i tidskriften Gerodontology.

Relaterat

Tandhygienisterna är bäst på att upptäcka muntorrhet

En ny studie har undersökt hur muntorrhet, som är vanligt förekommande hos många seniorer, uppmärksammas inom den allmänna tandvården. Det visade sig att tandhygienister är något bättre på att upptäcka och förebygga muntorrhet i jämförelse med tandläkarna.

Muntorrhet vanligast bland äldre kvinnor

En stor studie har följt svenskar från 50 till 70 år års åldern för att undersöka förekomsten av muntorrhet. Resultaten visar att muntorrhet är vanligast bland kvinnor och på natten.

Tandvård mot benskörhet

Genom ett närmare samarbete med sjukvården kan tandvården spela en viktig roll för att upptäcka benskörhet och förebygga benbrott. Men under sitt avhandlingsarbete har nydisputerade tandläkaren Joanna Gullberg noterat att intresset från läkarkåren är svagt.

Fler nyheter

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.

Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp

Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner och SU-Kvinnofrid. De befarar att det finns ett stort mörkertal bland äldre som inte söker hjälp.

En man springer på en väg.

Symptom, samsjuklighet och andra utmaningar för äldre med ADHD

En litteraturstudie från Hälsohögskolan i Jönköping har sammanställt forskningen om äldre personer med ADHD. De grundläggande symptomen består, men tar sig ofta andra uttryck och får en annan intensitet.