Amela Fisic, Hulya Cevik Aras, Ulrica Almhöjd och Annica Almståhl (2024). Dental care professionals’ awareness of oral dryness and its clinical management: a questionnaire-based study. BMC Oral health.
Tandhygienisterna är bäst på att upptäcka muntorrhet
Det är vanligt att munnen blir torrare när vi åldras, vilket också bero på att vissa mediciner och olika sjukdomar orsakar muntorrhet. När salivproduktionen minskar kan det leda till olika problem med hälsan. Tandläkare och tandhygienister kan uppmärksamma problemet och till exempel föreslå lämpliga åtgärder för ökad mängd saliv, eller om läkare bör kontaktas. Men forskningen om klinisk behandling av patienter med muntorrhet inom allmän tandvård är begränsad.
Nu har forskare på Malmö universitet och Göteborgs universitet undersökt hur medveten svensk tandvårdspersonal är om salivfunktion, potentiella orsaker och komplikationer kring muntorrhet och vad de ställer för frågor till sina patienter. Forskarna har också undersökt om längden på yrkeserfarenhet har någon betydelse.
De skickade ut en enkät och fick svar från 241 tandläkare och 257 tandhygienister som arbetar inom allmäntandvården inom Folktandvården.
Resultaten från enkäten visar att personer som var 65 år eller äldre oftare blev tillfrågade om muntorrhet, 93 procent, jämfört med yngre och att tandhygienister oftare stötte och frågade patienter med muntorrhet, 61,1 procent, än tandläkare, 48,5 procent.
Tandhygienisterna föreslog oftare förebyggande tandvård, hade en högre medvetenhet om orsaker och komplikationer av muntorrhet samt mätte salivutsöndringen i högre utsträckning än tandläkarna. Tandläkarna hade dock en högre medvetenhet om saliven olika funktioner än tandhygienisterna. Personal som hade arbetat mer än tio år med tandvård inom båda yrkeskategorierna förslog förebyggande tandvård och mätte patienternas salivutsöndring oftare de med kortare tid inom yrket.
Relaterat
Blodprov kan förutspå stroke
Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset…
Så kan en app ge stöd efter prostatacancer
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Nu visar en avhandling från Linnéuniversitetet att en app kan stötta prostatacancerpatienters rehabilitering en viss tid…
Dialog ger bättre vård i hemmet
Gruppen äldre blir allt större, vilket innebär att vård i hemmet är vanligt. Nu visar en avhandling från Luleå tekniska universitet att vardagen…
Fler nyheter
Möjlig förklaring till ökad alzheimerrisk hos personer med diabetes
Personer med typ 2-diabetes löper ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom. Anledningen kan vara att personer med typ 2-diabetes har svårare att…
Så kan järnnivån påverka hjärnan
Tack vare de senaste framstegen inom hjärnavbildningsteknik kan forskare nu se hur järnnivån påverkar hjärnans funktion. Nu visar en ny avhandling från Karolinska…
Ny uppsökande strategi för att nå ensamma i Norrköping
Med projektet Limpan ville Norrköpings kommun bryta isoleringen hos ensamma äldre personer. Nu publicerar FoU Centrum en rapport som beskriver och utvärderar den…