Foto: Lunds tekniska högskola (arkivbild)

Äldre saknas i nya byggplaner

När det byggs nytt i städerna finns en viss typ av människor i åtanke – oftast unga, friska och välutbildade. Det kan leda till att äldre personer och de med funktionsnedsättningar inte kan använda nya byggnader.

Lilian Müller, industridoktorand vid Lunds tekniska högskola, har i sin licentiatuppsats undersökt hur planeringsdokument beskriver människorna som ska använda nya byggnader. 

Med universell utformning som utgångspunkt har hon analyserat åtta ny- och ombyggnadsprojekt i en stor kommun samt planhandlingar och strategidokument från en mellanstor kommun. 

– Resultaten visar att bilden av normalanvändaren är väldigt stark, något som är särskilt tydligt i nybyggnadsprojekten. Förväntade egenskaper hos den som ska bo i det nya huset är ungdom, utbildning, hälsa och framgång. De boende ska kunna gå, cykla, vara mobila och flexibla, säger Lilian Müller i ett pressmeddelande. 

Fakta
Exkluderande lösningar

Exempel på exkluderande lösningar som sågs i de studerade nybyggnadsprojekten: 

  • Gemensamma utrymmen som gröna miljöer och gym kunde inte användas av rullstolsburna eller personer som har svårt att gå i trappor. 
  • Trösklar sätts in på platser där det enligt byggregler inte ska finnas nivåskillnader. 
  • Miljöstationer är placerade långt bort från bostädernas entréer och förutsätter att boende kan ta sig dit med sitt avfall. 
  • Viktig skyltning och information placeras högt och utformas så att enbart personer med god syn och en viss längd kan ta del av den. 

Äldre personer och personer med funktionsnedsättningar exkluderas alltså från byggplaner, vilket kan leda till att de inte kan använda de nya byggnaderna och deras miljöer. 

– Personer med funktionsnedsättningar ingår inte i beskrivningen av normalanvändaren, utan skildras som en särskild sorts människor. Inte som människor som ska kunna använda de nybyggda miljöerna på samma villkor som alla andra, säger Lilian Müller. 

Däremot är mångfaldstänket synligare i ombyggnadsprojekt. 

– Tanken att bygga för alla användare finns ofta med i hela processen, både på planeringsstadiet och under ombyggnadsarbetet. Resultatet blir att den slutliga byggnaden blir mer användbar för alla. 

Men Lilian Müller hoppas att det i framtiden inte ska krävas ombyggnation av nybyggen för att den mänskliga mångfalden ska återspeglas. 

– För att uppnå värden som jämlikhet, inkludering och social hållbarhet i våra nybyggen är det tydligt att nyckeln är att få med mänsklig mångfald i hela processen, från planering till det slutliga bygget. 

Läs licentiatavhandlingen
Fakta
Universell utformning

Universell utformning handlar om att skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt redan från början. Då inkluderas fler och anpassningar behöver inte göras i efterhand. Universell utformning definieras i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – en konvention som Sverige har åtagit sig att följa. 

Relaterat

Britta Svensson: ”Låt två 85-åringar leda Melodifestivalen”

Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den…

Ny avhandling: Äldre anhöriga behöver mer stöd

Anhörigstödet brister, samtidigt som allt fler tar hand om sina nära anhöriga. Äldre kvinnor drabbas mest av negativa konsekvenser, visar en ny doktorsavhandling…

Lyckat när olika aktörer jobbar ihop mot äldres ensamhet

Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar…

Fler nyheter

Färre äldre har hemtjänst eller bor i särskilt boende

Andelen personer över 80 år som har hemtjänst eller bor i särskilt boende för äldre har minskat tydligt det senaste decenniet. Det visar…

Döva undersköterskor ökade livskvaliteten för döva äldre

Äldre döva personer möter ofta betydande hinder i kontakten med vård och omsorg. Nu visar en studie från Jönköping university att ett mobilt…

Friska japaner och svenskar lever lika länge

Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg…