Foto: Lunds tekniska högskola (arkivbild)

Äldre saknas i nya byggplaner

När det byggs nytt i städerna finns en viss typ av människor i åtanke – oftast unga, friska och välutbildade. Det kan leda till att äldre personer och de med funktionsnedsättningar inte kan använda nya byggnader.

Lilian Müller, industridoktorand vid Lunds tekniska högskola, har i sin licentiatuppsats undersökt hur planeringsdokument beskriver människorna som ska använda nya byggnader. 

Med universell utformning som utgångspunkt har hon analyserat åtta ny- och ombyggnadsprojekt i en stor kommun samt planhandlingar och strategidokument från en mellanstor kommun. 

– Resultaten visar att bilden av normalanvändaren är väldigt stark, något som är särskilt tydligt i nybyggnadsprojekten. Förväntade egenskaper hos den som ska bo i det nya huset är ungdom, utbildning, hälsa och framgång. De boende ska kunna gå, cykla, vara mobila och flexibla, säger Lilian Müller i ett pressmeddelande. 

Fakta
Exkluderande lösningar

Exempel på exkluderande lösningar som sågs i de studerade nybyggnadsprojekten: 

  • Gemensamma utrymmen som gröna miljöer och gym kunde inte användas av rullstolsburna eller personer som har svårt att gå i trappor. 
  • Trösklar sätts in på platser där det enligt byggregler inte ska finnas nivåskillnader. 
  • Miljöstationer är placerade långt bort från bostädernas entréer och förutsätter att boende kan ta sig dit med sitt avfall. 
  • Viktig skyltning och information placeras högt och utformas så att enbart personer med god syn och en viss längd kan ta del av den. 

Äldre personer och personer med funktionsnedsättningar exkluderas alltså från byggplaner, vilket kan leda till att de inte kan använda de nya byggnaderna och deras miljöer. 

– Personer med funktionsnedsättningar ingår inte i beskrivningen av normalanvändaren, utan skildras som en särskild sorts människor. Inte som människor som ska kunna använda de nybyggda miljöerna på samma villkor som alla andra, säger Lilian Müller. 

Däremot är mångfaldstänket synligare i ombyggnadsprojekt. 

– Tanken att bygga för alla användare finns ofta med i hela processen, både på planeringsstadiet och under ombyggnadsarbetet. Resultatet blir att den slutliga byggnaden blir mer användbar för alla. 

Men Lilian Müller hoppas att det i framtiden inte ska krävas ombyggnation av nybyggen för att den mänskliga mångfalden ska återspeglas. 

– För att uppnå värden som jämlikhet, inkludering och social hållbarhet i våra nybyggen är det tydligt att nyckeln är att få med mänsklig mångfald i hela processen, från planering till det slutliga bygget. 

Läs licentiatavhandlingen
Fakta
Universell utformning

Universell utformning handlar om att skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt redan från början. Då inkluderas fler och anpassningar behöver inte göras i efterhand. Universell utformning definieras i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – en konvention som Sverige har åtagit sig att följa. 

Relaterat

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…

Närvarande om åldrandets vardag

Med ett lätt anslag och litterär berättarstil samtalar Merete Mazzarella med läsaren om åldrandets olika ämnen. I ett år får vi följa henne…

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Fler nyheter

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…