Foto: Lunds tekniska högskola (arkivbild)

Äldre saknas i nya byggplaner

När det byggs nytt i städerna finns en viss typ av människor i åtanke – oftast unga, friska och välutbildade. Det kan leda till att äldre personer och de med funktionsnedsättningar inte kan använda nya byggnader.

Lilian Müller, industridoktorand vid Lunds tekniska högskola, har i sin licentiatuppsats undersökt hur planeringsdokument beskriver människorna som ska använda nya byggnader. 

Med universell utformning som utgångspunkt har hon analyserat åtta ny- och ombyggnadsprojekt i en stor kommun samt planhandlingar och strategidokument från en mellanstor kommun. 

– Resultaten visar att bilden av normalanvändaren är väldigt stark, något som är särskilt tydligt i nybyggnadsprojekten. Förväntade egenskaper hos den som ska bo i det nya huset är ungdom, utbildning, hälsa och framgång. De boende ska kunna gå, cykla, vara mobila och flexibla, säger Lilian Müller i ett pressmeddelande. 

Fakta
Exkluderande lösningar

Exempel på exkluderande lösningar som sågs i de studerade nybyggnadsprojekten: 

  • Gemensamma utrymmen som gröna miljöer och gym kunde inte användas av rullstolsburna eller personer som har svårt att gå i trappor. 
  • Trösklar sätts in på platser där det enligt byggregler inte ska finnas nivåskillnader. 
  • Miljöstationer är placerade långt bort från bostädernas entréer och förutsätter att boende kan ta sig dit med sitt avfall. 
  • Viktig skyltning och information placeras högt och utformas så att enbart personer med god syn och en viss längd kan ta del av den. 

Äldre personer och personer med funktionsnedsättningar exkluderas alltså från byggplaner, vilket kan leda till att de inte kan använda de nya byggnaderna och deras miljöer. 

– Personer med funktionsnedsättningar ingår inte i beskrivningen av normalanvändaren, utan skildras som en särskild sorts människor. Inte som människor som ska kunna använda de nybyggda miljöerna på samma villkor som alla andra, säger Lilian Müller. 

Däremot är mångfaldstänket synligare i ombyggnadsprojekt. 

– Tanken att bygga för alla användare finns ofta med i hela processen, både på planeringsstadiet och under ombyggnadsarbetet. Resultatet blir att den slutliga byggnaden blir mer användbar för alla. 

Men Lilian Müller hoppas att det i framtiden inte ska krävas ombyggnation av nybyggen för att den mänskliga mångfalden ska återspeglas. 

– För att uppnå värden som jämlikhet, inkludering och social hållbarhet i våra nybyggen är det tydligt att nyckeln är att få med mänsklig mångfald i hela processen, från planering till det slutliga bygget. 

Läs licentiatavhandlingen
Fakta
Universell utformning

Universell utformning handlar om att skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt redan från början. Då inkluderas fler och anpassningar behöver inte göras i efterhand. Universell utformning definieras i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – en konvention som Sverige har åtagit sig att följa. 

Relaterat

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…

Äldre kvinna går med käpp i skogen

Att åldras nära djur och natur

Socialt umgänge är viktigt när vi blir äldre. Men även andra­ relationer, som till djur och natur, kan spela lika stor roll, skriver…

Fler nyheter

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet

Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något…

Äldre kvinna bakar med sitt barnbarn

Banden mellan generationer starkare än tidigare trott

Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men egentligen verkar det vara tvärtom – omsorgen mellan…

Person tittar i sin mobila kalender

Stora skillnader i kommuners minutstyrning

En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får…