När årets stora beslut om forskningsanslag från Riksbankens jubileumsfond offentliggjordes, stod det klart att två projekt med äldre- och åldrandeanknytning får sammanlagt nästan tio miljoner kronor att dela på.
Valgeir Thorvaldsson från Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet tilldelas 4,4 miljoner kronor för projektet Förändrad kognitiv förmåga på äldre dagar: Vad kan förklara observerade kohortskillnader i longitudinella åldrandestudier? Forskningsarbetet kommer att utgå från data ur H70-studien och jämföra grupper födda vid olika årtal och vilka faktorer som påverkar deras kognitiva förmåga med fokus på hälsa, livsstil och sociodemografi.
Ingemar Kåreholt från Institutet för gerontologi vid Jönköping university tilldelas 5,1 miljoner kronor för projektet Stress under livet: Vilka samband finns med äldre personers fysiska och kognitiva funktionsförmåga? Vilka påverkningsbara sociala- och livsstilsfaktorer påverkar sambandet? Med hjälp av longitudinella befolkningsstudier kommer forskarna i projektet att undersöka hur olika stressfaktorer vid olika perioder i livet påverkar kognitiv funktion och demenssjukdom i äldre ålder. Dessutom kommer man att studera hur sambanden ser ut med hänsyn till olika livsstilsfaktorer, som socialt nätverk, socialt stöd, fysisk aktivitet, rökning och alkohol.
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.
Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer i olika former.
Ett taktilt koncept för att aktivera och tillgängliggöra livsberättelser. Det har forskare utvecklat i form av stenliknande objekt med en digital kärna. Det nya verktyget når bortom diagnoserna.
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om utvärderingarna görs på dem som har lättast att ta till sig och använda digital teknik?
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar ny forskning.
