När årets stora beslut om forskningsanslag från Riksbankens jubileumsfond offentliggjordes, stod det klart att två projekt med äldre- och åldrandeanknytning får sammanlagt nästan tio miljoner kronor att dela på.
Valgeir Thorvaldsson från Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet tilldelas 4,4 miljoner kronor för projektet Förändrad kognitiv förmåga på äldre dagar: Vad kan förklara observerade kohortskillnader i longitudinella åldrandestudier? Forskningsarbetet kommer att utgå från data ur H70-studien och jämföra grupper födda vid olika årtal och vilka faktorer som påverkar deras kognitiva förmåga med fokus på hälsa, livsstil och sociodemografi.
Ingemar Kåreholt från Institutet för gerontologi vid Jönköping university tilldelas 5,1 miljoner kronor för projektet Stress under livet: Vilka samband finns med äldre personers fysiska och kognitiva funktionsförmåga? Vilka påverkningsbara sociala- och livsstilsfaktorer påverkar sambandet? Med hjälp av longitudinella befolkningsstudier kommer forskarna i projektet att undersöka hur olika stressfaktorer vid olika perioder i livet påverkar kognitiv funktion och demenssjukdom i äldre ålder. Dessutom kommer man att studera hur sambanden ser ut med hänsyn till olika livsstilsfaktorer, som socialt nätverk, socialt stöd, fysisk aktivitet, rökning och alkohol.
Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar en rapport från Linköpings universitet.
Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.
Nu är årets första nummer av Äldre i centrum här med ett spännande tema om mat och måltid. I år har vi också en särskild satsning där vi lyfter demensforskning i både reportage och nyheter.
Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den råa, nakna ålderismen träda fram”, säger hon.
Andelen personer över 80 år som har hemtjänst eller bor i särskilt boende för äldre har minskat tydligt det senaste decenniet. Det visar Socialstyrelsens senaste lägesrapport om vården och omsorgen för äldre personer.
Anhörigstödet brister, samtidigt som allt fler tar hand om sina nära anhöriga. Äldre kvinnor drabbas mest av negativa konsekvenser, visar en ny doktorsavhandling vid ARC, Aging research center, Karolinska institutet.
