När årets stora beslut om forskningsanslag från Riksbankens jubileumsfond offentliggjordes, stod det klart att två projekt med äldre- och åldrandeanknytning får sammanlagt nästan tio miljoner kronor att dela på.
Valgeir Thorvaldsson från Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet tilldelas 4,4 miljoner kronor för projektet Förändrad kognitiv förmåga på äldre dagar: Vad kan förklara observerade kohortskillnader i longitudinella åldrandestudier? Forskningsarbetet kommer att utgå från data ur H70-studien och jämföra grupper födda vid olika årtal och vilka faktorer som påverkar deras kognitiva förmåga med fokus på hälsa, livsstil och sociodemografi.
Ingemar Kåreholt från Institutet för gerontologi vid Jönköping university tilldelas 5,1 miljoner kronor för projektet Stress under livet: Vilka samband finns med äldre personers fysiska och kognitiva funktionsförmåga? Vilka påverkningsbara sociala- och livsstilsfaktorer påverkar sambandet? Med hjälp av longitudinella befolkningsstudier kommer forskarna i projektet att undersöka hur olika stressfaktorer vid olika perioder i livet påverkar kognitiv funktion och demenssjukdom i äldre ålder. Dessutom kommer man att studera hur sambanden ser ut med hänsyn till olika livsstilsfaktorer, som socialt nätverk, socialt stöd, fysisk aktivitet, rökning och alkohol.
De allra flesta äldre anser att de mår psykiskt bra. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper och en del efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, visar en kartläggning från Folkhälsomyndigheten.
Utevistelse har positiva effekter för hälsan. Ändå är det många äldre som inte har möjlighet att ta sig ut, skriver Madeleine Liljegren, som forskar om utemiljöer.
Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.
Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.
Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.
