Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
När årets stora beslut om forskningsanslag från Riksbankens jubileumsfond offentliggjordes, stod det klart att två projekt med äldre- och åldrandeanknytning får sammanlagt nästan tio miljoner kronor att dela på.
Valgeir Thorvaldsson från Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet tilldelas 4,4 miljoner kronor för projektet Förändrad kognitiv förmåga på äldre dagar: Vad kan förklara observerade kohortskillnader i longitudinella åldrandestudier? Forskningsarbetet kommer att utgå från data ur H70-studien och jämföra grupper födda vid olika årtal och vilka faktorer som påverkar deras kognitiva förmåga med fokus på hälsa, livsstil och sociodemografi.
Ingemar Kåreholt från Institutet för gerontologi vid Jönköping university tilldelas 5,1 miljoner kronor för projektet Stress under livet: Vilka samband finns med äldre personers fysiska och kognitiva funktionsförmåga? Vilka påverkningsbara sociala- och livsstilsfaktorer påverkar sambandet? Med hjälp av longitudinella befolkningsstudier kommer forskarna i projektet att undersöka hur olika stressfaktorer vid olika perioder i livet påverkar kognitiv funktion och demenssjukdom i äldre ålder. Dessutom kommer man att studera hur sambanden ser ut med hänsyn till olika livsstilsfaktorer, som socialt nätverk, socialt stöd, fysisk aktivitet, rökning och alkohol.
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.
Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre personer själva kan uppleva att bli sämre bemötta på grund av ålder.
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.