När årets stora beslut om forskningsanslag från Riksbankens jubileumsfond offentliggjordes, stod det klart att två projekt med äldre- och åldrandeanknytning får sammanlagt nästan tio miljoner kronor att dela på.
Valgeir Thorvaldsson från Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet tilldelas 4,4 miljoner kronor för projektet Förändrad kognitiv förmåga på äldre dagar: Vad kan förklara observerade kohortskillnader i longitudinella åldrandestudier? Forskningsarbetet kommer att utgå från data ur H70-studien och jämföra grupper födda vid olika årtal och vilka faktorer som påverkar deras kognitiva förmåga med fokus på hälsa, livsstil och sociodemografi.
Ingemar Kåreholt från Institutet för gerontologi vid Jönköping university tilldelas 5,1 miljoner kronor för projektet Stress under livet: Vilka samband finns med äldre personers fysiska och kognitiva funktionsförmåga? Vilka påverkningsbara sociala- och livsstilsfaktorer påverkar sambandet? Med hjälp av longitudinella befolkningsstudier kommer forskarna i projektet att undersöka hur olika stressfaktorer vid olika perioder i livet påverkar kognitiv funktion och demenssjukdom i äldre ålder. Dessutom kommer man att studera hur sambanden ser ut med hänsyn till olika livsstilsfaktorer, som socialt nätverk, socialt stöd, fysisk aktivitet, rökning och alkohol.
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet förändras, hur man kan upptäcka undernäring och varför mat är viktigt för vår identitet.
Torbjörn Bildtgård är äldreforskaren som fokuserar på relationer. Han berättar om hur familjelivet kan förändras högt upp i åldrarna och varför det är viktigt att forska om.
Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som har tillbringat 70 timmar med äldreomsorgspersonal.
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det ska personal från Trollhättans stad och forskare från Högskolan Väst undersöka.
Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden. En avhandling från Lunds universitet visar att det finns många faktorer som avgör äldre personers vilja att…
