Allt fler äldre med infektionsdiagnos på sjukhus

Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn för personer med infektionsdiagnos från 11 till 21 procent. Ökningen är störst bland äldre personer över 80 år. Det visar en ny studie av forskare från Lunds universitet.

Infektionssjukdomar är en bred sjukdomsgrupp som inkluderar bland annat sepsis, lunginflammation och urinvägsinfektion.

En ny studie från Lunds universitet visar bland annat att sjukhusinläggningar ökade och vårdtiden var längre för patienter med infektionsdiagnos, än för patienter med andra sjukdomar. Forskarna fann också att andelen vårddygn där en infektionsdiagnos ansågs ha orsakat sjukhusinläggningen från 11 till 21 procent under perioden 1998 till 2019. Ökningen sågs i alla åldersgrupper, men var som störst bland äldre personer som var 80 år eller äldre.

För dessa äldre personer var ökningen 54 procent under de cirka 20 åren. För åldersgrupperna 70–79 och 60–69 var ökningen 32 respektive 35 procent.

– En osäkerhetsfaktor är att vissa infektionsdiagnoser kan vara svåra att ställa. Ökad användning av diagnostiska metoder kan även ha påverkat resultaten till viss del, säger Fredrik Resman, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.

Men resultatet pekar på att en allt större andel patienter med infektion som huvudsaklig orsak till sjukhusinläggningen. Med tanke på den allt ökande andelen äldre, är det sannolikt att antalet patienter på sjukhus med infektionsdiagnos kommer att fortsätta vara hög. Samtidigt har antalet slutenvårdsplatser i Sverige minskat de senaste två årtiondena.

– Detta är något som sjukvården kommer att behöva förhålla sig till. Man behöver långsiktigt upprätthålla och stärka kompetensen kring infektionssjukdomar och deras behandling på sjukhus, men även tänka strategiskt när man designar sjukhus för att på ett smittsäkert sätt kunna vårda dessa patienter, säger Gustav Torisson, även han forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet.

Studien använde data från Socialstyrelsens patientregister.

Läs studien i sin helhet

Gustav Torisson, Mari Rosenqvist, Olle Melander & Fredrik Resman (2022). Hospitalisations with infectious disease diagnoses in somatic healthcare between 1998 and 2019: A nationwide, register-based study in Swedish adults. Publicerad i The Lancet regional health – Europe.

Relaterat

Fortfarande är det långt fler kvinnor än män som blir 100 år och äldre. Foto: Mostphotos

Hundraåringarna blir allt fler

Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga åldern.

Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst av allt är att de inte ens behöver mäta bentätheten.

Cyklar 80 mil för att sprida forskning

I vår ska forskaren Oskar Jonsson ge sig ut på en 80 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa – på tandemcykel. Målet är både att sprida forskningsresultat och väcka intresse för forskning.

Fler nyheter

Kvinna i arbetskläder kör runt en äldre person i rullstol

Närhet till personal lockar äldre att flytta till boende

Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt boende. En av anledningarna är att ha närhet till vårdpersonal. Det visar en avhandling från Örebro universitet.

Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer

Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera svenska lärosäten och universitetssjukhus ingår.

Porträttfoto på Pernilla Andersson.

Förändringar i hjärnan bakom sämre minne

Pernilla Andersson har undersökt hjärnans strukturer vid minnesstörningar hos äldre personer. En orsak tycks vara att olika regioner i hjärnan kommunicerar sämre.