Gustav Torisson, Mari Rosenqvist, Olle Melander & Fredrik Resman (2022). Hospitalisations with infectious disease diagnoses in somatic healthcare between 1998 and 2019: A nationwide, register-based study in Swedish adults. Publicerad i The Lancet regional health – Europe.
Allt fler äldre med infektionsdiagnos på sjukhus
Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn för personer med infektionsdiagnos från 11 till 21 procent. Ökningen är störst bland äldre personer över 80 år. Det visar en ny studie av forskare från Lunds universitet.
Infektionssjukdomar är en bred sjukdomsgrupp som inkluderar bland annat sepsis, lunginflammation och urinvägsinfektion.
En ny studie från Lunds universitet visar bland annat att sjukhusinläggningar ökade och vårdtiden var längre för patienter med infektionsdiagnos, än för patienter med andra sjukdomar. Forskarna fann också att andelen vårddygn där en infektionsdiagnos ansågs ha orsakat sjukhusinläggningen från 11 till 21 procent under perioden 1998 till 2019. Ökningen sågs i alla åldersgrupper, men var som störst bland äldre personer som var 80 år eller äldre.
För dessa äldre personer var ökningen 54 procent under de cirka 20 åren. För åldersgrupperna 70–79 och 60–69 var ökningen 32 respektive 35 procent.
– En osäkerhetsfaktor är att vissa infektionsdiagnoser kan vara svåra att ställa. Ökad användning av diagnostiska metoder kan även ha påverkat resultaten till viss del, säger Fredrik Resman, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Men resultatet pekar på att en allt större andel patienter med infektion som huvudsaklig orsak till sjukhusinläggningen. Med tanke på den allt ökande andelen äldre, är det sannolikt att antalet patienter på sjukhus med infektionsdiagnos kommer att fortsätta vara hög. Samtidigt har antalet slutenvårdsplatser i Sverige minskat de senaste två årtiondena.
– Detta är något som sjukvården kommer att behöva förhålla sig till. Man behöver långsiktigt upprätthålla och stärka kompetensen kring infektionssjukdomar och deras behandling på sjukhus, men även tänka strategiskt när man designar sjukhus för att på ett smittsäkert sätt kunna vårda dessa patienter, säger Gustav Torisson, även han forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet.
Studien använde data från Socialstyrelsens patientregister.
Läs studien i sin helhet
Relaterat
Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
Fler äldre lever längre efter operation
En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.
Fler nyheter
Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
Att ge äldre personer plats i forskningen
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.
Ett ansvar som aldrig vilar!
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…
