Foto: Mai Engström

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

Proaktiva samtal om den sista tiden i livet med hjälp av en speciell kortlek bidrar till öppna samtal, kunskapsutbyte och meningsfulla relationer mellan personal och äldre på särskilda boenden. Det visar en avhandling från Karolinska institutet.

I dag är det ovanligt för personer som bor på särskilda boenden att få möjlighet att prata om vad som är viktigt för dem i livets sista tid.

Åsa Mikaelsson Olsson har nyligen disputerat vid Karolinska institutet och har i sin avhandling undersökt möjligheterna att införa proaktiva samtal om vård och omsorg i livets sista tid. Samtalen genomfördes med hjälp av verktyget Döbra-korten, som består av 37 kort med olika påståenden om vad som kan vara viktigt den sista tiden i livet.

Resultaten visar att samtalen bidrog till att stärka relationerna mellan de boende, närstående och personalen, som dessutom fick bättre förståelse för vad vård och omsorg i livets sista tid kan innebära. Boende och närstående beskrev konversationerna som meningsfulla.

En avgörande faktor till att de proaktiva samtalen var så framgångsrika var personalens drivkraft som gjorde att de hittade tid i vardagen åt detta.

– Personalen visade en inneboende vilja och drivkraft att ge en god vård och omsorg, vilket bidrog till implementeringen av de här proaktiva samtalen. Under arbetets gång byggde personalen kompetens och var slutligen väl positionerade för att ha proaktiva samtal om livets sista tid, tack vare sitt vardagliga arbete med boende och närstående, säger Åsa Mikaelsson Olsson.

Samtalen gjorde också att personalen, de boende och närstående kunde lära sig av varandra och reflektera tillsammans.

Även personer med kognitiv svikt uppgav att de kunde uttrycka sina värderingar och prioriteringar med hjälp av samtalsverktyget. Korten bidrog med struktur och vokabulär, vilket var särskilt viktigt vid samtal med personer med kognitiv svikt.

– Korten bidrog också till att de boende fick möjligheten att hålla i taktpinnen och styra konversationerna dit de ville, när de ville det. På så sätt bidrar korten till att undvika att samtalen styrs av personalen, säger Åsa Mikaelsson Olsson.

Men de proaktiva samtalen kommer inte utan utmaningar. Både personalen och de boende var ibland oroliga för att göra varandra obekväma och personalen upplevde också att det var svårt att få tiden att räcka.

– Bristen på tid är ett återkommande problem inom äldreomsorgen. Drivkraften hos personalen var en viktig komponent bakom samtalens framgång, men då är det också avgörande att de får tid och resurser till att genomföra och implementera samtalen. Här är ledarskapet och organisationen viktigt. Därför behöver både kollegor och chefer förstå vad proaktiva samtal innebär och vad de kan bidra med, säger Åsa Mikaelsson Olsson.

Fakta
Så genomfördes forskningen

Inom ramen för sin avhandling har Åsa Mikaelsson Olsson anordnat workshoppar för att utbilda samtalsledare och intervjuat boende, närstående samt de som ledde implementeringen. Hon har också samlat in officiella dokument som beskrev hur man arbetade med införandet.

För att utvärdera forskningen fick personalen svara på den svenska översättningen av enkäten Death literacy index, som mäter kunskap och förmåga för vård och omsorg i livets slutskede.

Avhandlingsarbetet genomfördes tillsammans med personal och chefer.

Läs avhandlingen

Åsa Mikaelsson Olsson (2026). Samskapad implementering av proaktiva samtal inför vård och omsorg i livets sista tid på särskilt boende för äldre. Doktorsavhandling. Karolinska institutet.

Delstudier

I. Å Mikaelsson, L E Eriksson, T Stenfors och I Goliath [Manuskript]. Drivers for action during implementation of proactive end-of-life conversations in care facilities for older people.

II. Å Mikaelsson, L E Eriksson, T Stenfors och I Goliath (2025). Proactive end-of-life conversations in residential care homes: a qualitative interview study exploring residents’ and family members’ experiences. Publicerad i BMC geriatrics.

III. T Johansson, Å Olsson, C Tishelman, K Noonan, R Leonard, L E Eriksson m fl (2023). Validation of a culturally adapted Swedish-language version of the Death literacy index. Publicerad i Plos one.

IV. Å Mikaelsson, C Tishelman, K Noonan, L Kowalski, M Kleijberg, T Johansson m fl [Inskickad]. Investigating effect versus impact in a participatory action research project: Building end-of-life communication competence in residential care facilities for older people.

Relaterat

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…

Närvarande om åldrandets vardag

Med ett lätt anslag och litterär berättarstil samtalar Merete Mazzarella med läsaren om åldrandets olika ämnen. I ett år får vi följa henne…

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Fler nyheter

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…