Använd välfärdstekniken på rätt sätt

Välfärdsteknik inom omsorgen har övervägande positiva effekter för såväl brukare som närstående och personal. Men det är viktigt att den utgår från brukarens behov och funktionen den ska fylla. 

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Vårdanalys, har på uppdrag av regeringen analyserat hur en ökad användning av välfärdsteknik påverkar brukare, personal, närstående och omsorgens organisation i både äldreomsorgen och verksamheter för personer med funktionsnedsättning.

– Vi ser att välfärdstekniken kan stärka brukarens självständighet, trygghet och delaktighet, och dessutom bidra till positiva hälsoeffekter som bättre nattsömn och ett minskat behov av medicinering. Även närstående kan få avlastning genom tekniken, och omsorgspersonalen kan fördela sin tid på ett mer effektivt sätt, säger John-Erik Bergkvist, analytiker på Vårdanalys.

Rapporten visar att för att uppnå de positiva effekterna krävs att välfärdstekniken prövas och anpassas efter brukarens behov och förmåga – annars är risken att tekniken inte används alls eller att den leder till otrygghet för både brukaren och närstående. Välfärdsteknik kan också bidra till utvecklingen av en mer personcentrerad omsorg genom att tekniken individanpassas efter den enskilde brukarens behov, förmåga och preferenser.

– För att kunna dra nytta av välfärdsteknik krävs att den ses som en del av verksamheten snarare än som teknik i sig. Den måste vara en integrerad del av omsorgen där kommunerna utgår från vilken funktion tekniken ska fylla och vilka behov den ska tillgodose, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Vårdanalys rekommenderar regeringen att fortsätta stötta kunskapsutvecklingen inom välfärdsteknikområdet samt att fortsätta arbetet med en jämlik tillgång till infrastruktur, som bredbandsuppkoppling och mobiltäckning i landet.

Här finns rapporten Innovation efter funktion. Välfärdsteknikens effekter ur fyra perspektiv att läsa och ladda ner.

Relaterat

Personlig omsorg är en kompetensfråga

Magdalena Elmersjö skriver om hur viktigt det är att omsorgsmottagare träffar få och samma personal samt betydelsen av relationer och personkontinuitet i både…

Mening och delaktighet ger ett gott åldrande

Vi svenskar har mer gemensamt med franska demonstranter än vi anar. De har samma drömmar som vi om att få leva smärtfritt och…

Utbilda personalen mot fördomar

Sexualitet är en viktig del av livet och en mänsklig rättighet. Varje människa, även personer som drabbats av demenssjukdom, har rätt till sexuell…

Fler nyheter

Mental stimulering kan förebygga alzheimer

Forskning har visat att personer som stimulerar hjärnan mentalt, genom bland annat yrkesutövning, har bättre kognitiv funktion. Nu undersöker en avhandling om sociala…

Äldre med adhd får sällan diagnos och behandling

Vuxna med adhd har ökad risk för att drabbas av en rad åldersrelaterade sjukdomar, bland annat demens, högt blodtryck och typ-2 diabetes. Samtidigt…

Laura Fratiglioni får Bengt Winblads pris

Hon har bland annat byggt upp befolkningsstudien SNAC-K i Stockholm. Nu tilldelas Laura Fratiglioni Bengt Winblads pris av Svenska läkaresällskapet.