Att se patienten bakom bensåret

Marcus Rosenburg har skrivit en doktorsavhandling om att förbättra livssituationen för personer med svårläkta sår. Han har sett att vårdpersonalen måste vara tydlig mot patienterna med vad de vet om läkningsprocessen och förebyggande åtgärder.

Äldre personer med sämre cirkulation i benen löper risk att få svårläkta bensår. Ungefär 30 000 svenskar är drabbade av tillståndet. Läkeprocessen är ofta mycket långdragen och påverkar patienterna starkt.

Marcus Rosenburg har disputerat vid Linnéuniversitetet med ett avhandlingsarbete om en förbättrad livssituation för personer med bensår, under behandlingen och efteråt. Han poängterar själv hur omfattande problemen kan vara.

– Såret orsakar smärta, sömnsvårigheter, försämrad rörlighet och social distansering. Dessutom kan såren vara vätskande och lukta illa. Hela vardagen påverkas, säger Marcus Rosenburg i en nyhet på Linnéuniversitetets hemsida.

Hans avhandling är inriktad på patienternas upplevelse av att ha och behandlas för bensår. Och det blir tydligt att det inte bara är under behandlingen som de skapar problem.

– Många lever med oro för att såren ska komma tillbaka. Begränsningar i vardagen som personen har tvingats till på grund av sina svårläkta sår riskerar att hänga kvar efter tillfrisknandet, säger Marcus Rosenburg.

Många saknar också kunskap om såren, dess orsaker och hur läkningsprocessen ser ut. Det kan ge en känsla av hopplöshet. Här har vårdpersonalen en stor uppgift, inte minst genom att ge kunskap om att patienterna själva kan underlätta läkningen med rätt mat och rörelse.

– Patienterna är inte beredda på en lång läkningstid utan förväntar sig att det ska gå snabbt. När läkningen dröjer uppkommer en misstänksamhet gentemot vården, personalen ses som okunniga och oförmögna att läka såret. Om vi kan förbereda patienterna på det vi vet så kan vi göra dem delaktiga. Med rätt kunskap kan patienterna fatta beslut i sin vardag och känna att de påverkar läkning och minskar risken för återfall, säger Marcus Rosenburg.

Läs avhandlingen

Marcus Rosenburg (2024). Living with a venous leg ulcer: Lived experiences and the presence of self-care in daily life. Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet.

 

Avhandlingens publicerade artiklar

Rosenburg M, Lindqvist G, Tuvesson H och Fagerström C (2023). Experiences of undergoing venous leg ulcer management: A reflective lifeworld research study. International wound journal.

Rosenburg M, Fagerström C, Tuvesson H och Lindqvist G (2022). Daily life after healing of a venous leg ulcer: A lifeworld phenomenological study. International journal of qualitative studies on health and well-being.

Rosenburg M, Tuvesson H, Lindqvist G och Brudin L (2024). Associations between self-care advice and healing time in patients with venous leg ulcer – a Swedish registry-based study. BMC Geriatrics.

Relaterat

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.

Äldre kvinna går med käpp i skogen

Att åldras nära djur och natur

Socialt umgänge är viktigt när vi blir äldre. Men även andra­ relationer, som till djur och natur, kan spela lika stor roll, skriver Anna Gustafsson, och ger exempel från sina studier.

Äldre blir lyckligare med åren

Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.

Fler nyheter

Ung man är ute på promenad med äldre kvinna

Många vinster med utomhuspromenader

Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.

Äldre föräldrar sitter med sin dotter med en surfplatta

Digital teknik svår för både äldre och yngre

Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.

Sista flytten – mer hjälp behövs

Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.