Att se patienten bakom bensåret

Marcus Rosenburg har skrivit en doktorsavhandling om att förbättra livssituationen för personer med svårläkta sår. Han har sett att vårdpersonalen måste vara tydlig mot patienterna med vad de vet om läkningsprocessen och förebyggande åtgärder.

Äldre personer med sämre cirkulation i benen löper risk att få svårläkta bensår. Ungefär 30 000 svenskar är drabbade av tillståndet. Läkeprocessen är ofta mycket långdragen och påverkar patienterna starkt.

Marcus Rosenburg har disputerat vid Linnéuniversitetet med ett avhandlingsarbete om en förbättrad livssituation för personer med bensår, under behandlingen och efteråt. Han poängterar själv hur omfattande problemen kan vara.

– Såret orsakar smärta, sömnsvårigheter, försämrad rörlighet och social distansering. Dessutom kan såren vara vätskande och lukta illa. Hela vardagen påverkas, säger Marcus Rosenburg i en nyhet på Linnéuniversitetets hemsida.

Hans avhandling är inriktad på patienternas upplevelse av att ha och behandlas för bensår. Och det blir tydligt att det inte bara är under behandlingen som de skapar problem.

– Många lever med oro för att såren ska komma tillbaka. Begränsningar i vardagen som personen har tvingats till på grund av sina svårläkta sår riskerar att hänga kvar efter tillfrisknandet, säger Marcus Rosenburg.

Många saknar också kunskap om såren, dess orsaker och hur läkningsprocessen ser ut. Det kan ge en känsla av hopplöshet. Här har vårdpersonalen en stor uppgift, inte minst genom att ge kunskap om att patienterna själva kan underlätta läkningen med rätt mat och rörelse.

– Patienterna är inte beredda på en lång läkningstid utan förväntar sig att det ska gå snabbt. När läkningen dröjer uppkommer en misstänksamhet gentemot vården, personalen ses som okunniga och oförmögna att läka såret. Om vi kan förbereda patienterna på det vi vet så kan vi göra dem delaktiga. Med rätt kunskap kan patienterna fatta beslut i sin vardag och känna att de påverkar läkning och minskar risken för återfall, säger Marcus Rosenburg.

Läs avhandlingen

Marcus Rosenburg (2024). Living with a venous leg ulcer: Lived experiences and the presence of self-care in daily life. Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet.

 

Avhandlingens publicerade artiklar

Rosenburg M, Lindqvist G, Tuvesson H och Fagerström C (2023). Experiences of undergoing venous leg ulcer management: A reflective lifeworld research study. International wound journal.

Rosenburg M, Fagerström C, Tuvesson H och Lindqvist G (2022). Daily life after healing of a venous leg ulcer: A lifeworld phenomenological study. International journal of qualitative studies on health and well-being.

Rosenburg M, Tuvesson H, Lindqvist G och Brudin L (2024). Associations between self-care advice and healing time in patients with venous leg ulcer – a Swedish registry-based study. BMC Geriatrics.

Relaterat

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…

Myten om det goda exemplet

Vad innebär omställningen till en ny socialtjänst egentligen? Stiftelsen Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren förklarar att skapandet av en kunskapsbaserad socialtjänst är mer komplex än vad man kanske tror.

Fler nyheter

Äldre kvinna får sitt blodtryck mätt

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv

Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det visar en global studie där forskare från Umeå universitet har medverkat.

Tuber med urinprov

Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer

Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet som med hjälp av artificiell intelligens och genanalyser har identifierat nya biomarkörer för cancerformen.

Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd

Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.