Att se patienten bakom bensåret

Marcus Rosenburg har skrivit en doktorsavhandling om att förbättra livssituationen för personer med svårläkta sår. Han har sett att vårdpersonalen måste vara tydlig mot patienterna med vad de vet om läkningsprocessen och förebyggande åtgärder.

Äldre personer med sämre cirkulation i benen löper risk att få svårläkta bensår. Ungefär 30 000 svenskar är drabbade av tillståndet. Läkeprocessen är ofta mycket långdragen och påverkar patienterna starkt.

Marcus Rosenburg har disputerat vid Linnéuniversitetet med ett avhandlingsarbete om en förbättrad livssituation för personer med bensår, under behandlingen och efteråt. Han poängterar själv hur omfattande problemen kan vara.

– Såret orsakar smärta, sömnsvårigheter, försämrad rörlighet och social distansering. Dessutom kan såren vara vätskande och lukta illa. Hela vardagen påverkas, säger Marcus Rosenburg i en nyhet på Linnéuniversitetets hemsida.

Hans avhandling är inriktad på patienternas upplevelse av att ha och behandlas för bensår. Och det blir tydligt att det inte bara är under behandlingen som de skapar problem.

– Många lever med oro för att såren ska komma tillbaka. Begränsningar i vardagen som personen har tvingats till på grund av sina svårläkta sår riskerar att hänga kvar efter tillfrisknandet, säger Marcus Rosenburg.

Många saknar också kunskap om såren, dess orsaker och hur läkningsprocessen ser ut. Det kan ge en känsla av hopplöshet. Här har vårdpersonalen en stor uppgift, inte minst genom att ge kunskap om att patienterna själva kan underlätta läkningen med rätt mat och rörelse.

– Patienterna är inte beredda på en lång läkningstid utan förväntar sig att det ska gå snabbt. När läkningen dröjer uppkommer en misstänksamhet gentemot vården, personalen ses som okunniga och oförmögna att läka såret. Om vi kan förbereda patienterna på det vi vet så kan vi göra dem delaktiga. Med rätt kunskap kan patienterna fatta beslut i sin vardag och känna att de påverkar läkning och minskar risken för återfall, säger Marcus Rosenburg.

Läs avhandlingen

Marcus Rosenburg (2024). Living with a venous leg ulcer: Lived experiences and the presence of self-care in daily life. Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet.

 

Avhandlingens publicerade artiklar

Rosenburg M, Lindqvist G, Tuvesson H och Fagerström C (2023). Experiences of undergoing venous leg ulcer management: A reflective lifeworld research study. International wound journal.

Rosenburg M, Fagerström C, Tuvesson H och Lindqvist G (2022). Daily life after healing of a venous leg ulcer: A lifeworld phenomenological study. International journal of qualitative studies on health and well-being.

Rosenburg M, Tuvesson H, Lindqvist G och Brudin L (2024). Associations between self-care advice and healing time in patients with venous leg ulcer – a Swedish registry-based study. BMC Geriatrics.

Relaterat

Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens

Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny studie som leds av forskare i Skåne ska nu studera om rörelseförmågan kan ge tecken på kognitiv…

Stor potential i äldreomsorgens personal

Hur ska äldreomsorgen klara kompetensförsörjningen? Det finns stor potential i den personal som redan är anställd, visar Socialstyrelsens nya rapport.

Med träningsprogram och olika förebyggande insatser kan fallolyckor minskas ordentligt, visar ny studie. Foto: Mostphotos

Så kan äldres fallolyckor förebyggas

Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa patienter, enligt Sölve Elmståhl, professor i geriatrik och ansvarig för studien.

Fler nyheter

Äldre par cyklar genom skog

Lägre demensrisk med bra kondition

Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre kognitiv förmåga. Det visar en studie från Karolinska institutet.

En person i vit rock håller en modell av en hjärna i sina händer.

Sjukdomstillstånd får hjärnan att åldras snabbare

Med hjälp av magnetkameraundersökningar har forskare jämfört 70-åringars biologiska hjärnålder. Det visade sig att kärlsjukdomar fick hjärnan att åldras snabbare, medan en hälsosam livsstil gjorde åldrandet saktade ner.

Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande

Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.