Att se patienten bakom bensåret

Marcus Rosenburg har skrivit en doktorsavhandling om att förbättra livssituationen för personer med svårläkta sår. Han har sett att vårdpersonalen måste vara tydlig mot patienterna med vad de vet om läkningsprocessen och förebyggande åtgärder.

Äldre personer med sämre cirkulation i benen löper risk att få svårläkta bensår. Ungefär 30 000 svenskar är drabbade av tillståndet. Läkeprocessen är ofta mycket långdragen och påverkar patienterna starkt.

Marcus Rosenburg har disputerat vid Linnéuniversitetet med ett avhandlingsarbete om en förbättrad livssituation för personer med bensår, under behandlingen och efteråt. Han poängterar själv hur omfattande problemen kan vara.

– Såret orsakar smärta, sömnsvårigheter, försämrad rörlighet och social distansering. Dessutom kan såren vara vätskande och lukta illa. Hela vardagen påverkas, säger Marcus Rosenburg i en nyhet på Linnéuniversitetets hemsida.

Hans avhandling är inriktad på patienternas upplevelse av att ha och behandlas för bensår. Och det blir tydligt att det inte bara är under behandlingen som de skapar problem.

– Många lever med oro för att såren ska komma tillbaka. Begränsningar i vardagen som personen har tvingats till på grund av sina svårläkta sår riskerar att hänga kvar efter tillfrisknandet, säger Marcus Rosenburg.

Många saknar också kunskap om såren, dess orsaker och hur läkningsprocessen ser ut. Det kan ge en känsla av hopplöshet. Här har vårdpersonalen en stor uppgift, inte minst genom att ge kunskap om att patienterna själva kan underlätta läkningen med rätt mat och rörelse.

– Patienterna är inte beredda på en lång läkningstid utan förväntar sig att det ska gå snabbt. När läkningen dröjer uppkommer en misstänksamhet gentemot vården, personalen ses som okunniga och oförmögna att läka såret. Om vi kan förbereda patienterna på det vi vet så kan vi göra dem delaktiga. Med rätt kunskap kan patienterna fatta beslut i sin vardag och känna att de påverkar läkning och minskar risken för återfall, säger Marcus Rosenburg.

Läs avhandlingen

Marcus Rosenburg (2024). Living with a venous leg ulcer: Lived experiences and the presence of self-care in daily life. Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet.

 

Avhandlingens publicerade artiklar

Rosenburg M, Lindqvist G, Tuvesson H och Fagerström C (2023). Experiences of undergoing venous leg ulcer management: A reflective lifeworld research study. International wound journal.

Rosenburg M, Fagerström C, Tuvesson H och Lindqvist G (2022). Daily life after healing of a venous leg ulcer: A lifeworld phenomenological study. International journal of qualitative studies on health and well-being.

Rosenburg M, Tuvesson H, Lindqvist G och Brudin L (2024). Associations between self-care advice and healing time in patients with venous leg ulcer – a Swedish registry-based study. BMC Geriatrics.

Relaterat

Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande

Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.

En äldre man sitter i en soffa och tittar på sin mobiltelefon.

Skevt urval kan påverka forskningen om digitala verktyg

Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om utvärderingarna görs på dem som har lättast att ta till sig och använda digital teknik?

Nya siffror: Svårt för äldre att komma ut

Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.

Fler nyheter

Tydligare samtal minskar felaktig läkemedelsanvändning

Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar ny forskning.

Allt fler blir jobbonärer

När Pensionsmyndigheten publicerar en ny rapport om jobbonärer står det klart att de blir allt fler. Hur många som väljer att jobba efter pensionen skiljer sig också åt i landet.

Nu finns ett nytt diskussionsmaterial som stöd i arbetet med våldsutsatta äldre. Foto: Mostphotos

Nytt stöd i arbetet med våldsutsatta äldre

Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer i olika former.