Att se patienten bakom bensåret

Äldre personer med sämre cirkulation i benen löper risk att få svårläkta bensår. Ungefär 30 000 svenskar är drabbade av tillståndet. Läkeprocessen är ofta mycket långdragen och påverkar patienterna starkt.

Marcus Rosenburg har disputerat vid Linnéuniversitetet med ett avhandlingsarbete om en förbättrad livssituation för personer med bensår, under behandlingen och efteråt. Han poängterar själv hur omfattande problemen kan vara.

– Såret orsakar smärta, sömnsvårigheter, försämrad rörlighet och social distansering. Dessutom kan såren vara vätskande och lukta illa. Hela vardagen påverkas, säger Marcus Rosenburg i en nyhet på Linnéuniversitetets hemsida.

Hans avhandling är inriktad på patienternas upplevelse av att ha och behandlas för bensår. Och det blir tydligt att det inte bara är under behandlingen som de skapar problem.

– Många lever med oro för att såren ska komma tillbaka. Begränsningar i vardagen som personen har tvingats till på grund av sina svårläkta sår riskerar att hänga kvar efter tillfrisknandet, säger Marcus Rosenburg.

Många saknar också kunskap om såren, dess orsaker och hur läkningsprocessen ser ut. Det kan ge en känsla av hopplöshet. Här har vårdpersonalen en stor uppgift, inte minst genom att ge kunskap om att patienterna själva kan underlätta läkningen med rätt mat och rörelse.

– Patienterna är inte beredda på en lång läkningstid utan förväntar sig att det ska gå snabbt. När läkningen dröjer uppkommer en misstänksamhet gentemot vården, personalen ses som okunniga och oförmögna att läka såret. Om vi kan förbereda patienterna på det vi vet så kan vi göra dem delaktiga. Med rätt kunskap kan patienterna fatta beslut i sin vardag och känna att de påverkar läkning och minskar risken för återfall, säger Marcus Rosenburg.