En äldre man sätter in sin hörapparat i örat.
Foto: Yuri Arcurs/Mostphotos

Åtta av tio 90-plussare behövde hjälp med sin hörsel

I en studie från Göteborgs universitet och Region Västra Götaland har forskare undersökt hörseln på personer över 90 år. En stor majoritet av dem hade så stora problem att de skulle behöva hjälp.

Hur stora är egentligen hörselproblemen bland våra 90-plussare? Det har en grupp forskare från Göteborg undersökt i en ny studie. De valde ut två grupper från H70-studien, bestående av 42 stycken 90-åringar och 49 stycken 95-åringar. Hörselmätningarna gjordes i hemmiljön, för att kunna få ett bättre deltagande.

98 procent av deltagarna hade en hörselnedsättning i sitt bäst fungerande öra. 83 procent av dem hade dessutom så pass svår hörselnedsättning av de skulle behöva hjälp för det. Det fanns också en skillnad mellan åldersgrupperna som tydde på att hörseln fortsatte att försämras mellan 90 och 95 år. Skillnaden mellan kvinnor och män verkade också jämnas ut med åldern.

Enligt forskarna som genomförde studien behövs det en ökad medvetenhet om de negativa effekterna av hörselnedsättning om man ska kunna öka det allmänna välbefinnandet för de äldre äldre. Samtidigt är det många som drabbas av demens i den här åldersgruppen och det behövs mer forskning för att hitta undersökningsmetoder som fungerar för dem utanför vårdinstitutionerna, något forskargruppen planerar att bidra med framöver.

Läs den vetenskapliga artikeln

Åsa Winzell Juhlin, Ulf Rosenhall, Birgitta Wallström Berg, Maria Hoff, Hanna Wetterberg, Lina Rydén, Ingmar Skoog och André Sadeghi (2024). Hearing acuity in nonagenarians aged 90 and 95 assessed in a home setting using standardized pure-tone audiometry. International journal of audiology.

Relaterat

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…

Fler nyheter

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…