Marcel Ballin, Peter Nordström, Johan Niklasson och Anna Nordström (2020). Associations of Objectively Measured Physical Activity and Sedentary Time with the Risk of Stroke, Myocardial Infarction or All-Cause Mortality in 70-Year-Old Men and Women: A Prospective Cohort Study. Sports medicine.
Även liten aktivitet gör stor skillnad
I en ny studie följde forskare 3 300 Umeåbor som fyllt 70 år. Deltagarna utrustades med en rörelsemätare, som registerade deras aktivitetsnivå under en vecka. Efter den inledande mätningen följdes personerna upp under två och ett halvt år.
– Resultaten talar tydligt för att all fysisk aktivitet, oavsett intensitet, är bra för hälsan. Detta innebär att för äldre, som av olika orsaker inte klarar av intensiv träning eller raska promenader, kan likväl ökad rörelse och aktivitet i vardagen göra stor skillnad för hälsan, trots att den inte är särskilt intensiv, säger Marcel Ballin, doktorand i geriatrik vid Umeå universitet och förstaförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
Några av de resultat som poängterar den lågintensiva träningens nytta var att risken för stroke, hjärtinfarkt eller död var elva procent lägre för varje halvtimme lågintensiv fysisk aktivitet man ägnade sig åt per dag, och 36 procent lägre för varje halvtimme måttligt intensiv fysisk aktivitet per dag. Dessutom visade det sig att risken var 33 procent högre för varje timme man satt stilla per dag.
Samtidigt visade resultaten att för den som hade minst 30 minuters måttligt intensiv aktivitet per dag fanns inget samband mellan stillasittande och ökad risk för ohälsa.
– Sammantaget finns det fortsatt goda skäl att uppmuntra till att öka på mängden och intensiteten en smula för ännu större hälsofördelar. Men särskilt glädjande var resultaten för lågintensiv aktivitet, eftersom det utgör den största delen av den totala dagliga aktiviteten hos äldre. Detta innebär att tröskeln till att uppnå hälsofördelar genom fysisk aktivitet är lägre än vad man kanske antagit tidigare, vilket kan vara av stor betydelse för den äldre befolkningen, säger Marcel Ballin.
Studien är en del i Health ageing initiative, HAI, som är ett samarbete mellan Umeå universitet och Region Västerbotten.
Relaterat
Årets höjdpunkter och lästips
Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.
Detta får äldreomsorgspersonal att stanna
Att behålla en stabil och kompetent personalstyrka inom äldreomsorgen kräver ett mångfacetterat arbete där ledarskap, stödjande arbetsplatsrelationer och ekonomiska resurser har en betydande…
Hunden skapar nya relationer snabbare
Hundteamet i Härnösand har skapat relationer och aktiverat kommunens äldre i 15 år. Nu ska deras arbete studeras i ett unikt forskningsprojekt vid…
Fler nyheter
Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19
Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första…
Personal saknar förutsättningar för att följa hygienrutiner
I dag finns rutiner för hur omsorgspersonal ska arbeta för att följa basala hygienrutiner och förhindra smittspridning. Men personalen saknar ibland rätt förutsättningar…
Palliativ vård – mer jämlikt och till fler
Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.