Marcel Ballin, Peter Nordström, Johan Niklasson och Anna Nordström (2020). Associations of Objectively Measured Physical Activity and Sedentary Time with the Risk of Stroke, Myocardial Infarction or All-Cause Mortality in 70-Year-Old Men and Women: A Prospective Cohort Study. Sports medicine.
Även liten aktivitet gör stor skillnad
I en ny studie följde forskare 3 300 Umeåbor som fyllt 70 år. Deltagarna utrustades med en rörelsemätare, som registerade deras aktivitetsnivå under en vecka. Efter den inledande mätningen följdes personerna upp under två och ett halvt år.
– Resultaten talar tydligt för att all fysisk aktivitet, oavsett intensitet, är bra för hälsan. Detta innebär att för äldre, som av olika orsaker inte klarar av intensiv träning eller raska promenader, kan likväl ökad rörelse och aktivitet i vardagen göra stor skillnad för hälsan, trots att den inte är särskilt intensiv, säger Marcel Ballin, doktorand i geriatrik vid Umeå universitet och förstaförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
Några av de resultat som poängterar den lågintensiva träningens nytta var att risken för stroke, hjärtinfarkt eller död var elva procent lägre för varje halvtimme lågintensiv fysisk aktivitet man ägnade sig åt per dag, och 36 procent lägre för varje halvtimme måttligt intensiv fysisk aktivitet per dag. Dessutom visade det sig att risken var 33 procent högre för varje timme man satt stilla per dag.
Samtidigt visade resultaten att för den som hade minst 30 minuters måttligt intensiv aktivitet per dag fanns inget samband mellan stillasittande och ökad risk för ohälsa.
– Sammantaget finns det fortsatt goda skäl att uppmuntra till att öka på mängden och intensiteten en smula för ännu större hälsofördelar. Men särskilt glädjande var resultaten för lågintensiv aktivitet, eftersom det utgör den största delen av den totala dagliga aktiviteten hos äldre. Detta innebär att tröskeln till att uppnå hälsofördelar genom fysisk aktivitet är lägre än vad man kanske antagit tidigare, vilket kan vara av stor betydelse för den äldre befolkningen, säger Marcel Ballin.
Studien är en del i Health ageing initiative, HAI, som är ett samarbete mellan Umeå universitet och Region Västerbotten.
Relaterat
Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag
Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…
Tecken på alzheimer påverkar ALS
ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern…
Fler nyheter
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.