Både cancer och demens – så ser den palliativa vården ut

Det saknas en vårdmodell för patienter med både cancer och demensdiagnos. Det konstaterar en grupp forskare efter att ha undersökt hur vården ser ut för dessa personer.

Forskare vid Karolinska institutet, Stockholms sjukhem, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland och Lunds universitet har undersökt hur den palliativa vården ser ut för cancerpatienter med demenssjukdom. Studien baserades på de administrativa VAL-databaserna inom Region Stockholm.

Av 12 700 personer som avled i cancer inom Region Stockholm under 2015–2019 hade 600 personer en demensdiagnos. De var i genomsnitt 83 år gamla, jämfört med 77 år för personer utan demens. Endast 42 procent av dem fick specialiserad palliativ vård, jämfört med 76 procent. De bodde också mycket oftare på särskilt boende, 54 procent jämfört med elva procent för personer utan demensdiagnos.

För personer med demens var det större sannolikhet att få specialiserad palliativ vård om man var under 85 år och hade mindre samsjuklighet. Det var också högre chans om man var kvinna och om man bodde i mer välbärgade områden. Personer med tillgång till specialiserad palliativ vård avled bara i tre procent av fallen på akutsjukhus, jämfört med 21 procent för personer utan sådan vård.

I ett referat av den vetenskapliga artikeln i ett nyhetsbrev från Palliativt kunskapscentrum skriver Peter Strang, som är medförfattare till studien, att patienter med cancer och samtidigt demensdiagnos kräver mycket kompetens, och att det saknas en vårdmodell för dem.

”Denna patientgrupp är därför en framtida utmaning och talar för att en integrering av SÄBO och specialiserad palliativ vård är en möjlig väg att gå, och som borde övervägas i högre grad. Kan till exempel ASIH [Avancerad sjukvård i hemmet] eller palliativa konsultteam i högre grad gå in på boenden och hjälpa till i fall där det krävs komplex symtomlindring?” avslutar Peter Strang.

Läs den vetenskapliga artikeln

Relaterat

Stenen blir ett föremål som kan få en stor ­betydelse för användaren, enligt forskarna i projektet. Foto: Rise

Digitala stenar väcker berättelser till liv

Ett taktilt koncept för att aktivera och tillgängliggöra livsberättelser. Det har forskare utvecklat i form av stenliknande objekt med en ­digital kärna. Det nya verktyget når bortom diagnoserna.

Miljoner till forskning om musik för personer med demens

Hur kan musikaliska gruppsessioner stärka livskvaliteten hos personer med demenssjukdom? Det kommer forskare nu att undersöka med hjälp av ett nytt forskningsanslag.

En sköterska mäter blodtrycket på en äldre man.

Risken för demens kan öka med blodtrycket

Det finns många skäl att behandla högt blodtryck. Enligt en nypublicerad studie kan det även ger en ökad risk för demenssjukdom.

Fler nyheter

Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande

Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.

En äldre man sitter i en soffa och tittar på sin mobiltelefon.

Skevt urval kan påverka forskningen om digitala verktyg

Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om utvärderingarna görs på dem som har lättast att ta till sig och använda digital teknik?

Nya siffror: Svårt för äldre att komma ut

Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.