Både cancer och demens – så ser den palliativa vården ut

Forskare vid Karolinska institutet, Stockholms sjukhem, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland och Lunds universitet har undersökt hur den palliativa vården ser ut för cancerpatienter med demenssjukdom. Studien baserades på de administrativa VAL-databaserna inom Region Stockholm.

Av 12 700 personer som avled i cancer inom Region Stockholm under 2015–2019 hade 600 personer en demensdiagnos. De var i genomsnitt 83 år gamla, jämfört med 77 år för personer utan demens. Endast 42 procent av dem fick specialiserad palliativ vård, jämfört med 76 procent. De bodde också mycket oftare på särskilt boende, 54 procent jämfört med elva procent för personer utan demensdiagnos.

För personer med demens var det större sannolikhet att få specialiserad palliativ vård om man var under 85 år och hade mindre samsjuklighet. Det var också högre chans om man var kvinna och om man bodde i mer välbärgade områden. Personer med tillgång till specialiserad palliativ vård avled bara i tre procent av fallen på akutsjukhus, jämfört med 21 procent för personer utan sådan vård.

I ett referat av den vetenskapliga artikeln i ett nyhetsbrev från Palliativt kunskapscentrum skriver Peter Strang, som är medförfattare till studien, att patienter med cancer och samtidigt demensdiagnos kräver mycket kompetens, och att det saknas en vårdmodell för dem.

”Denna patientgrupp är därför en framtida utmaning och talar för att en integrering av SÄBO och specialiserad palliativ vård är en möjlig väg att gå, och som borde övervägas i högre grad. Kan till exempel ASIH [Avancerad sjukvård i hemmet] eller palliativa konsultteam i högre grad gå in på boenden och hjälpa till i fall där det krävs komplex symtomlindring?” avslutar Peter Strang.