P Fürst, P Strang, C Hedman och T Schultz (2022). Advanced cancer and concomitant dementia: access to specialized palliative care, emergency room, hospital care, and place of death. Acta oncologica.
Både cancer och demens – så ser den palliativa vården ut
Det saknas en vårdmodell för patienter med både cancer och demensdiagnos. Det konstaterar en grupp forskare efter att ha undersökt hur vården ser ut för dessa personer.
Forskare vid Karolinska institutet, Stockholms sjukhem, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland och Lunds universitet har undersökt hur den palliativa vården ser ut för cancerpatienter med demenssjukdom. Studien baserades på de administrativa VAL-databaserna inom Region Stockholm.
Av 12 700 personer som avled i cancer inom Region Stockholm under 2015–2019 hade 600 personer en demensdiagnos. De var i genomsnitt 83 år gamla, jämfört med 77 år för personer utan demens. Endast 42 procent av dem fick specialiserad palliativ vård, jämfört med 76 procent. De bodde också mycket oftare på särskilt boende, 54 procent jämfört med elva procent för personer utan demensdiagnos.
För personer med demens var det större sannolikhet att få specialiserad palliativ vård om man var under 85 år och hade mindre samsjuklighet. Det var också högre chans om man var kvinna och om man bodde i mer välbärgade områden. Personer med tillgång till specialiserad palliativ vård avled bara i tre procent av fallen på akutsjukhus, jämfört med 21 procent för personer utan sådan vård.
I ett referat av den vetenskapliga artikeln i ett nyhetsbrev från Palliativt kunskapscentrum skriver Peter Strang, som är medförfattare till studien, att patienter med cancer och samtidigt demensdiagnos kräver mycket kompetens, och att det saknas en vårdmodell för dem.
”Denna patientgrupp är därför en framtida utmaning och talar för att en integrering av SÄBO och specialiserad palliativ vård är en möjlig väg att gå, och som borde övervägas i högre grad. Kan till exempel ASIH [Avancerad sjukvård i hemmet] eller palliativa konsultteam i högre grad gå in på boenden och hjälpa till i fall där det krävs komplex symtomlindring?” avslutar Peter Strang.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Ny prognos: Så många får demens
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
Bättre förståelse för balans minskar fallrisken
Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar upp den kan minska risken för fall, visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.
Studie kartlägger personer med demens som försvinner
En studie från polisregion Öst visar att det finns fem faktorer som ökar risken för att personer med demens ska skadas när de försvinner. Förhoppningen är att resultaten kan leda till ett mer effektivt och säkrare sökningsarbete.
Fler nyheter
Anhöriga som vårdar behöver stöd
Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.
Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag
Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.
Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre
Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.
