P Fürst, P Strang, C Hedman och T Schultz (2022). Advanced cancer and concomitant dementia: access to specialized palliative care, emergency room, hospital care, and place of death. Acta oncologica.
Både cancer och demens – så ser den palliativa vården ut
Det saknas en vårdmodell för patienter med både cancer och demensdiagnos. Det konstaterar en grupp forskare efter att ha undersökt hur vården ser ut för dessa personer.
Forskare vid Karolinska institutet, Stockholms sjukhem, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland och Lunds universitet har undersökt hur den palliativa vården ser ut för cancerpatienter med demenssjukdom. Studien baserades på de administrativa VAL-databaserna inom Region Stockholm.
Av 12 700 personer som avled i cancer inom Region Stockholm under 2015–2019 hade 600 personer en demensdiagnos. De var i genomsnitt 83 år gamla, jämfört med 77 år för personer utan demens. Endast 42 procent av dem fick specialiserad palliativ vård, jämfört med 76 procent. De bodde också mycket oftare på särskilt boende, 54 procent jämfört med elva procent för personer utan demensdiagnos.
För personer med demens var det större sannolikhet att få specialiserad palliativ vård om man var under 85 år och hade mindre samsjuklighet. Det var också högre chans om man var kvinna och om man bodde i mer välbärgade områden. Personer med tillgång till specialiserad palliativ vård avled bara i tre procent av fallen på akutsjukhus, jämfört med 21 procent för personer utan sådan vård.
I ett referat av den vetenskapliga artikeln i ett nyhetsbrev från Palliativt kunskapscentrum skriver Peter Strang, som är medförfattare till studien, att patienter med cancer och samtidigt demensdiagnos kräver mycket kompetens, och att det saknas en vårdmodell för dem.
”Denna patientgrupp är därför en framtida utmaning och talar för att en integrering av SÄBO och specialiserad palliativ vård är en möjlig väg att gå, och som borde övervägas i högre grad. Kan till exempel ASIH [Avancerad sjukvård i hemmet] eller palliativa konsultteam i högre grad gå in på boenden och hjälpa till i fall där det krävs komplex symtomlindring?” avslutar Peter Strang.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Torkad bloddroppe kan räcka för tecken på alzheimer
Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland andra Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet, i samarbete med utländska kollegor.
Nya kostråd för äldre på gång
Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom den kommunala äldreomsorgen.
Så kan personer med demens hantera psykisk ohälsa bättre
Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat och anpassat ett stödprogram med målet att hjälpa dessa personer i sin vardag.
Fler nyheter
Elbehandling effektiv mot depression bland äldre
Elbehandling är en trygg och effektiv behandling för äldre personer som lider av depression. Behandlingen ger oftast bättre resultat än hos yngre personer, visar ny forskning från Örebro universitet.
Samtal påverkar äldres delaktighet i hemtjänsten
Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.
Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.
