Äldreprojekten som får pengar från Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet är Sveriges största statliga forskningsfinansiär och i år har de valt at förmedla 445 miljoner kronor inom området humaniora och samhällsvetenskap för åren 2025–2029.
Av de totalt 88 projekten som fått medel, är det tio som rör äldre- och åldrandeforskning.
Ett av projekten är Osynliggjord anhörigomsorg? Att förstå stöd, hjälp och vård i relation till migrationserfarenheter, där Frida Andréasson vid Linnéuniversitetet är projektledare.
– Vi är såklart väldigt glada över att ha fått medel från Vetenskapsrådet för det här projektet, som vi länge har trott på och arbetat med, säger Marcus Herz, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet som ingår i projektet, i ett pressmeddelande.
Människor som har lämnat sitt ursprungsland möter ofta särskilda utmaningar i sitt nya hemland Sverige. Faktorer som lagstiftning, politiska, sociala och kulturella aspekter påverkar deras tillgång till offentlig vård och omsorg, liksom deras möjligheter att studera och ta sig in på arbetsmarknaden.
– Det här gör människor extra utsatta, vilket kan öka deras behov av omsorg från anhöriga. Vi vill studera förutsättningar och villkor för anhörigomsorg i familjer som har migrerat. Vi hoppas kunna bidra till att öka kunskapen om sambandet mellan anhörigomsorg, svensk migrationskontext och offentlig välfärd, säger Marcus Herz.
Här är äldreprojekten som har fått medel från utlysningen:
- Frida Andréasson, Linnéuniversitetet – Osynliggjord anhörigomsorg? Att förstå stöd, hjälp och vård i relation till migrationserfarenheter
- Bárbara Avelar Pereira, Karolinska institutet – Mot alla odds: Kartläggning av mekanismerna bakom neurokognitiv resiliens hos individer med Alzheimers-patologi
- Brian Beach, Karolinska institutet – Sociala och arbetsrelaterade riskfaktorer för demens: Betydelsen av yrkesexponering, sjukfrånvaro, och sjukersättning
- Johan Brosché, Uppsala universitet – Äldre människor i krig – etablerandet av ett nytt forskningsfält
- Tove Harnett, Lunds universitet – The new meaning of the third age: Retirees as eldercarers for their older parents in a super aged society
- Kajsa Igelström, Linköpings universitet – Fokal neural inaktivering för att studera lillhjärnans kognitiva funktioner
- Linda Kridahl, Stockholms universitet – Fattig på äldre dar? Vägar till fattigdom bland äldre personer utifrån ett livsförloppsperspektiv
- Martin Lövdén, Göteborgs universitet – Den utvecklingsmässiga grunden för äldres kognitiva förmåga och demens
- Magdalena Petersson McIntyre, Lunds universitet – Under huden: Rynkor, skönhet och åldrande ur ett transdisciplinärt perspektiv
- Charlotta Saldert, Göteborgs universitet – Ordfinnande i berättande vid normalt åldrande och hos personer som lever med förvärvad hjärnskada. Kommunikation, kognition och livskvalitet
Relaterat
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…
Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…
Fler nyheter
Nya metoder underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…