De speciella glasögonen är så kallade AR-glasögon. AR står för augmented reality som på svenska ungefär blir förstärkt verklighet. Till skillnad från en virtuell verklighet, VR, ersätter AR inte verkligheten utan förstärker den med hologrambilder.
Tre forskare vid Högskolan i Gävle fått medel, från högskolan själv och organisationen Future Position X, för att utveckla dessa AR-glasögon för äldre och funktionshindrade så att de kan träna balansen. I slutet av förra året avslutade forskarna en förstudie med åtta äldre personer som hade balansproblem.
– Vi vet att många äldre går hem från sjukvården och då är motiverade till träning, men de vet inte hur de ska göra. Med våra AR-glasögon får de tydliga instruktioner och träningen blir rolig, säger Sven Blomqvist, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle.
Den stora nyttan för den här typen av teknik skulle vara inom preventionsträning för fallolyckor.
– Fallolyckor är ett stort samhällsproblem, vården har stora utmaningar och måste använda resurserna effektivare. Då kan vår teknik bli ett hjälpmedel för att nå förbättring av balansförmågan innan olyckan, säger Sven Blomqvist.
Glasögonen har dessutom fördelen att de kan användas för att träna hemma tillsammans med en fysioterapeut. Då kan träningspassen även spelas in.
– Många äldre kan ha det svårt att komma ihåg vad de ska göra, men här ser de sig själva göra övningen, till exempel att fånga en boll. Det blir verklighetsnära och lekfullt, säger Sven Blomqvist.
Vill du se hur forskarna arbetade i förstudien? Se hur Sune, 77, fick träna med AR-glasögonen
I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre personer drabbas extra hårt av humanitära kriser, hur byte av livsstil kan minska risken för demens och…
I framtiden kommer hemmen vara bättre anpassade att åldras i tack vare utvecklingen inom hälso- och välfärdsteknik. Nordiska forskarnätverket redogör under NKG 2024 för hur äldreomsorgens utmaningar kan lösas.
En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare om man upptäcker att någon har problem med tidsuppfattning.
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
