De speciella glasögonen är så kallade AR-glasögon. AR står för augmented reality som på svenska ungefär blir förstärkt verklighet. Till skillnad från en virtuell verklighet, VR, ersätter AR inte verkligheten utan förstärker den med hologrambilder.
Tre forskare vid Högskolan i Gävle fått medel, från högskolan själv och organisationen Future Position X, för att utveckla dessa AR-glasögon för äldre och funktionshindrade så att de kan träna balansen. I slutet av förra året avslutade forskarna en förstudie med åtta äldre personer som hade balansproblem.
– Vi vet att många äldre går hem från sjukvården och då är motiverade till träning, men de vet inte hur de ska göra. Med våra AR-glasögon får de tydliga instruktioner och träningen blir rolig, säger Sven Blomqvist, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle.
Den stora nyttan för den här typen av teknik skulle vara inom preventionsträning för fallolyckor.
– Fallolyckor är ett stort samhällsproblem, vården har stora utmaningar och måste använda resurserna effektivare. Då kan vår teknik bli ett hjälpmedel för att nå förbättring av balansförmågan innan olyckan, säger Sven Blomqvist.
Glasögonen har dessutom fördelen att de kan användas för att träna hemma tillsammans med en fysioterapeut. Då kan träningspassen även spelas in.
– Många äldre kan ha det svårt att komma ihåg vad de ska göra, men här ser de sig själva göra övningen, till exempel att fånga en boll. Det blir verklighetsnära och lekfullt, säger Sven Blomqvist.
Vill du se hur forskarna arbetade i förstudien? Se hur Sune, 77, fick träna med AR-glasögonen
Sällskapsrobotar i form av olika djur, så kallade robotdjur, har blivit en allt vanligare syn på landets demensboenden. Nu visar en avhandling från Linköpings universitet att de mekaniska husdjuren kan ha en lugnande effekt på de boende, men att de…
I ett internationellt projekt, med forskare från bland annat Lunds universitet, ska man undersöka om artificiell intelligens kan hjälpa kommuner att förbättra kvaliteten på sjukvård för multisjuka äldre. De hoppas även kunna sätta fingret på brister i kommunikationen mellan olika…
I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre personer drabbas extra hårt av humanitära kriser, hur byte av livsstil kan minska risken för demens och…
Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det genom att ta fram nya verktyg för att tidigare upptäcka alzheimer.
Personer som inte längre tycker att livet har en mening har högre risk att drabbas av demens. Det visar forskning från bland annat Karolinska institutet.
Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, som kan bidra till en mer individanpassad behandling för personer med förmaksflimmer.
