– Resultaten understryker att det aldrig är för sent att börja träna, säger sjukgymnasten Anna Sondell, som är doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.
Avhandlingen jämförde bland annat att delta i en social aktivitet sittande med att delta i funktionell träning som liknade vardagliga rörelser, som uppresningar, trappgång, bålrotation och gång. Deltagarna var äldre personer med demens på särskilt boende. Bland dem som tränade ökade motivationen att delta, medan den istället minskade i gruppen som lottats till social aktivitet. Deltagarna i träningsgruppen hade hög närvaro och kunde träna medel- till högintensivt i balans- och styrkeövningar. Många förbättrade sin balans, även om variationerna var stora. De obehag som träningen kunde ge upphov till var små och tillfälliga.
I avhandlingen intervjuades också 16 hemmaboende personer med demenssjukdom som hade deltagit i ett individuellt anpassat rehabiliteringsprogram som även inkluderade stöd till anhöriga. Intervjusvaren visade att deltagarna efter programmet upplevde stärkt självförtroende, vågade göra mer saker i vardagen och hade fått insikt om att de kunde påverka sin situation. Dock upplevde en del också ökad oro inför framtiden, till följd av rehabiliteringen.
– Studierna visar att det finns flera olika sätt att påverka måendet för den som drabbas av demens. Det är inget hopplöst tillstånd. Fysisk träning, sociala aktiviteter och individanpassad rehabilitering kan förbättra tillvaron för den drabbade och anhöriga, säger Anna Sondell.
Anna Sondell försvarar fredagen 10 januari sin avhandling Träning och teamrehabilitering för äldre personer med demens: genomförande, motivation och erfarenheter.
Läs mer ingående om avhandlingens träningsprogram i Äldre i Centrum #3/2017 och #3/2018.
Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland andra Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet, i samarbete med utländska kollegor.
Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom den kommunala äldreomsorgen.
Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.
Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat och anpassat ett stödprogram med målet att hjälpa dessa personer i sin vardag.
