– Resultaten understryker att det aldrig är för sent att börja träna, säger sjukgymnasten Anna Sondell, som är doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.
Avhandlingen jämförde bland annat att delta i en social aktivitet sittande med att delta i funktionell träning som liknade vardagliga rörelser, som uppresningar, trappgång, bålrotation och gång. Deltagarna var äldre personer med demens på särskilt boende. Bland dem som tränade ökade motivationen att delta, medan den istället minskade i gruppen som lottats till social aktivitet. Deltagarna i träningsgruppen hade hög närvaro och kunde träna medel- till högintensivt i balans- och styrkeövningar. Många förbättrade sin balans, även om variationerna var stora. De obehag som träningen kunde ge upphov till var små och tillfälliga.
I avhandlingen intervjuades också 16 hemmaboende personer med demenssjukdom som hade deltagit i ett individuellt anpassat rehabiliteringsprogram som även inkluderade stöd till anhöriga. Intervjusvaren visade att deltagarna efter programmet upplevde stärkt självförtroende, vågade göra mer saker i vardagen och hade fått insikt om att de kunde påverka sin situation. Dock upplevde en del också ökad oro inför framtiden, till följd av rehabiliteringen.
– Studierna visar att det finns flera olika sätt att påverka måendet för den som drabbas av demens. Det är inget hopplöst tillstånd. Fysisk träning, sociala aktiviteter och individanpassad rehabilitering kan förbättra tillvaron för den drabbade och anhöriga, säger Anna Sondell.
Anna Sondell försvarar fredagen 10 januari sin avhandling Träning och teamrehabilitering för äldre personer med demens: genomförande, motivation och erfarenheter.
Läs mer ingående om avhandlingens träningsprogram i Äldre i Centrum #3/2017 och #3/2018.
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om utvärderingarna görs på dem som har lättast att ta till sig och använda digital teknik?
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar ny forskning.
När Pensionsmyndigheten publicerar en ny rapport om jobbonärer står det klart att de blir allt fler. Hur många som väljer att jobba efter pensionen skiljer sig också åt i landet.
