I dag bygger svensk lagstiftning på att patienter kan samtycka och vara delaktiga i sin vård. Men med något undantag saknas regler om förutsättningarna för ge att vård till en vuxen patient som är beslutsoförmögen, liksom om vem som kan besluta i patientens ställe.
– Bristen på reglering skapar allvarliga problem och en betydande osäkerhet för patienter, anhöriga och vårdpersonal kring vilka åtgärder som är tillåtna och inte. Det kan i värsta fall leda till att vården uteblir eller fördröjs och att patienten får sämre vård, säger Kenneth Johansson, ordförande i Smer.
Beslutsoförmögna patienter kan till exempel vara drabbade av demenssjukdom, allvarlig psykisk sjukdom eller stroke. I en skrivelse till Socialdepartementet uppmanar Smer regeringen att snabbt se till att lämpliga regelverk kommer på plats. Detta för att se till att patienter med nedsatt beslutsförmåga får vård på samma villkor som resten av befolkningen.
Smer föreslår ett system med ställföreträdare som kan fatta beslut och föra talan för patienter med nedsatt beslutsförmåga. Det skulle kunna vara en nära anhörig eller en särskild person som patienten pekat ut.
Utöver detta behöver hälso- och sjukvårdspersonal enligt Smer få rättsligt stöd i patientlagstiftningen.
– Ett sådant system skulle stärka patienternas ställning inom vården och minska risken för att de behandlas på ett sätt som strider mot deras vilja, säger Kenneth Johansson.
Befolkningsstudien SNAC-K bjöd in sina deltagare till en halvdag för att möta medarbetare och höra forskare berätta om nya rön från datamaterialet som de själva bidragit till. Fler än 300 besökare kom och gjorde det till en lyckad dag.
Lars Lannfelt, professor emeritus i geratrik vid Uppsala universitet, är en av Sveriges ledande alzheimerforskare. Nu får han en utmärkelse från Stiftelsen Forska!Sverige för sina banbrytande insatser i att behandla Alzheimers sjukdom.
Behandling vid höft- och knäartros påverkas i stor omfattning av patientens socioekonomiska situation. Det visar en avhandling från Linköpings universitet. Resultaten pekar också på att sjukvården behöver mer kunskap om vilket stöd och bemötande patienter behöver för att lindra sjukdomen.
När vi blir äldre fungerar hjärnan inte lika effektivt som tidigare. Effekten av dopamin, hjärnans belöningssystem, verkar minska när vi åldras visar forskningsprojektet DyNAMiC.
Under åren 2006–2022 ökade användningen av antidepressiva läkemedel med 23 procent bland personer över 65 år. Det är främst kvinnor som blir diagnostiserade med ångest och depression, men mörkertalet bland männen kan vara stort.
Många flyttar när de har gått i pension, antingen själva eller tillsammans med en partner. Nu har forskare undersökt hur flytt och boende kan se ut och upplevas, och de hittade en mångfald av berättelser.
