I dag bygger svensk lagstiftning på att patienter kan samtycka och vara delaktiga i sin vård. Men med något undantag saknas regler om förutsättningarna för ge att vård till en vuxen patient som är beslutsoförmögen, liksom om vem som kan besluta i patientens ställe.
– Bristen på reglering skapar allvarliga problem och en betydande osäkerhet för patienter, anhöriga och vårdpersonal kring vilka åtgärder som är tillåtna och inte. Det kan i värsta fall leda till att vården uteblir eller fördröjs och att patienten får sämre vård, säger Kenneth Johansson, ordförande i Smer.
Beslutsoförmögna patienter kan till exempel vara drabbade av demenssjukdom, allvarlig psykisk sjukdom eller stroke. I en skrivelse till Socialdepartementet uppmanar Smer regeringen att snabbt se till att lämpliga regelverk kommer på plats. Detta för att se till att patienter med nedsatt beslutsförmåga får vård på samma villkor som resten av befolkningen.
Smer föreslår ett system med ställföreträdare som kan fatta beslut och föra talan för patienter med nedsatt beslutsförmåga. Det skulle kunna vara en nära anhörig eller en särskild person som patienten pekat ut.
Utöver detta behöver hälso- och sjukvårdspersonal enligt Smer få rättsligt stöd i patientlagstiftningen.
– Ett sådant system skulle stärka patienternas ställning inom vården och minska risken för att de behandlas på ett sätt som strider mot deras vilja, säger Kenneth Johansson.
Etiska principer som autonomi, värdighet och delaktighet har fått allt starkare fäste i vården och omsorgen. Men trots att de beskrivs i policydokument ser vardagen på golvet fortfarande annorlunda ut, skriver Åsa Hedberg Rundgren, direktör på Stiftelsen Äldrecentrum.
Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den råa, nakna ålderismen träda fram”, säger hon.
Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.
Att sjunga i kör fräschar upp våra hjärnor, visar en ny studie vid Linnéuniversitetet. Det episodiska minnet förbättras.
En studie från Karolinska institutet visar att det finns personer som har bättre kognitiv utveckling och lägre demensrisk om de äter mycket kött. Men det gäller enbart om man bär på specifika gener, visar en ny studie från Karolinska institutet.
Diabetesrelaterade fotsår är ett växande problem inom äldreomsorgen och kan leda till infektioner och amputationer. Nu ska ett projekt på Högskolan Väst bidra till mer kunskap för att upptäcka och förebygga dessa skador i tid.
