Smer föreslår regler för vård av beslutsoförmögna

Det behövs reglering av vilken vård som kan ges till en person som själv inte kan fatta beslut. Det tycker Statens medicinsk-etiska råd, Smer, som i en skrivelse föreslår hur hälso- och sjukvårdslagstiftningen kan anpassas.

I dag bygger svensk lagstiftning på att patienter kan samtycka och vara delaktiga i sin vård. Men med något undantag saknas regler om förutsättningarna för ge att vård till en vuxen patient som är beslutsoförmögen, liksom om vem som kan besluta i patientens ställe.

– Bristen på reglering skapar allvarliga problem och en betydande osäkerhet för patienter, anhöriga och vårdpersonal kring vilka åtgärder som är tillåtna och inte. Det kan i värsta fall leda till att vården uteblir eller fördröjs och att patienten får sämre vård, säger Kenneth Johansson, ordförande i Smer.

Beslutsoförmögna patienter kan till exempel vara drabbade av demenssjukdom, allvarlig psykisk sjukdom eller stroke. I en skrivelse till Socialdepartementet uppmanar Smer regeringen att snabbt se till att lämpliga regelverk kommer på plats. Detta för att se till att patienter med nedsatt beslutsförmåga får vård på samma villkor som resten av befolkningen.

Smer föreslår ett system med ställföreträdare som kan fatta beslut och föra talan för patienter med nedsatt beslutsförmåga. Det skulle kunna vara en nära anhörig eller en särskild person som patienten pekat ut.

Utöver detta behöver hälso- och sjukvårdspersonal enligt Smer få rättsligt stöd i patientlagstiftningen.

– Ett sådant system skulle stärka patienternas ställning inom vården och minska risken för att de behandlas på ett sätt som strider mot deras vilja, säger Kenneth Johansson.

Läs hela skrivelsen

Relaterat

Stora skillnader i kompensation för nyblivna pensionärer

65-åringar som valde att gå i pension 2022 fick i genomsnitt 79 procent av slutlönen i pension. Men skillnaden mellan olika inkomstgrupper är mycket stor och kompensationsgraden för den allmänna pensionen har minskat sedan 2008. Det visar en ny rapport…

Högutbildade får mer prostatacancervård

Prostatacancervården i Sverige är ojämlik på flera sätt. Män med högre utbildning och högre inkomst får mer vård och behandling för prostatacancervård. Dessutom är deras risk att dö av sjukdomen lägre, jämfört med andra. Det visar en studie från fyra…

Över 15 miljoner kronor till forskning om prostatacancer

Svensk forskning om prostatacancer har under de senaste åren medfört viktiga rön om bland annat screening. Nu får forskningen om cancerformen en finansiell skjuts i formen av 15 miljoner kronor från Prostatacancerförbundet.

Fler nyheter

Tandhygienisterna är bäst på att upptäcka muntorrhet

En ny studie har undersökt hur muntorrhet, som är vanligt förekommande hos många seniorer, uppmärksammas inom den allmänna tandvården. Det visade sig att tandhygienister är något bättre på att upptäcka och förebygga muntorrhet i jämförelse med tandläkarna.

Två kvinnor sitter nära varandra i en soffa. De tittar på varandra och ler.

Bristande medvetenhet kring sexualitet på äldreboende

Kanske borde vi prata mer om sexuella behov och rättigheter inom äldreomsorgen. En ny vetenskaplig artikel har sammanställt forskningen om personal och hyresgästers attityder till sex på äldreboenden.

Lungcancer ökar bland äldre kvinnor

Trots att antalet som röker har minskat kraftigt i Sverige, minskar inte antalet fall av lungcancer i befolkningen lika mycket som väntat. Bland äldre kvinnor har antalet snarare ökat. Det visar en ny studie från Umeå universitet.