I dag bygger svensk lagstiftning på att patienter kan samtycka och vara delaktiga i sin vård. Men med något undantag saknas regler om förutsättningarna för ge att vård till en vuxen patient som är beslutsoförmögen, liksom om vem som kan besluta i patientens ställe.
– Bristen på reglering skapar allvarliga problem och en betydande osäkerhet för patienter, anhöriga och vårdpersonal kring vilka åtgärder som är tillåtna och inte. Det kan i värsta fall leda till att vården uteblir eller fördröjs och att patienten får sämre vård, säger Kenneth Johansson, ordförande i Smer.
Beslutsoförmögna patienter kan till exempel vara drabbade av demenssjukdom, allvarlig psykisk sjukdom eller stroke. I en skrivelse till Socialdepartementet uppmanar Smer regeringen att snabbt se till att lämpliga regelverk kommer på plats. Detta för att se till att patienter med nedsatt beslutsförmåga får vård på samma villkor som resten av befolkningen.
Smer föreslår ett system med ställföreträdare som kan fatta beslut och föra talan för patienter med nedsatt beslutsförmåga. Det skulle kunna vara en nära anhörig eller en särskild person som patienten pekat ut.
Utöver detta behöver hälso- och sjukvårdspersonal enligt Smer få rättsligt stöd i patientlagstiftningen.
– Ett sådant system skulle stärka patienternas ställning inom vården och minska risken för att de behandlas på ett sätt som strider mot deras vilja, säger Kenneth Johansson.
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden. En avhandling från Lunds universitet visar att det finns många faktorer som avgör äldre personers vilja att…
ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
