I dag bygger svensk lagstiftning på att patienter kan samtycka och vara delaktiga i sin vård. Men med något undantag saknas regler om förutsättningarna för ge att vård till en vuxen patient som är beslutsoförmögen, liksom om vem som kan besluta i patientens ställe.
– Bristen på reglering skapar allvarliga problem och en betydande osäkerhet för patienter, anhöriga och vårdpersonal kring vilka åtgärder som är tillåtna och inte. Det kan i värsta fall leda till att vården uteblir eller fördröjs och att patienten får sämre vård, säger Kenneth Johansson, ordförande i Smer.
Beslutsoförmögna patienter kan till exempel vara drabbade av demenssjukdom, allvarlig psykisk sjukdom eller stroke. I en skrivelse till Socialdepartementet uppmanar Smer regeringen att snabbt se till att lämpliga regelverk kommer på plats. Detta för att se till att patienter med nedsatt beslutsförmåga får vård på samma villkor som resten av befolkningen.
Smer föreslår ett system med ställföreträdare som kan fatta beslut och föra talan för patienter med nedsatt beslutsförmåga. Det skulle kunna vara en nära anhörig eller en särskild person som patienten pekat ut.
Utöver detta behöver hälso- och sjukvårdspersonal enligt Smer få rättsligt stöd i patientlagstiftningen.
– Ett sådant system skulle stärka patienternas ställning inom vården och minska risken för att de behandlas på ett sätt som strider mot deras vilja, säger Kenneth Johansson.
En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.
Varje år drabbas tusentals personer av kallad ischemisk stroke i Sverige. Nu tar forskare från Lunds universitet AI till hjälp för att kunna individanpassa strokevården.
Om du drabbas av en stroke har du betydligt högre chanser att leva vidare ifall du är välutbildad, bor i ett tryggt område och tjänar bra. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet som presenteras vid den europeiska strokekonferensen…
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
