Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
En fjärdedel av befolkningen är över 60 år, men i nyhetsmedier förekommer de sällan. Den aktuella rapporten från Delegationen för senior arbetskraft visar att äldre förekommer i medier i mindre utsträckning än personer mellan 20–50 år.
”Äldre är klart underrepresenterade i förhållande till folkmängd och förändringen över tid är marginell”, skriver rapportförfattarna Annika Bergström och Maria Edström, båda forskare i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.
– Bilden av äldre är onyanserad och problematisk och det är ytterst en demokratifråga att även äldres röster hörs, säger Anders Ferbe, ordförande för Delegationen för senior arbetskraft.
Dessutom sågs en könsskillnad där kvinnor var mest synliga i medier i unga år, medan de snabbare blev underrepresenterade jämfört med män när de passerat 50 års ålder. Knappt tre av tio i åldersgruppen 50–64 år var kvinnor och vid högre ålder var bara var fjärde person i nyheterna en kvinna.
Men när äldre väl får ta plats i medier porträtteras de som svaga och som en homogen grupp, vilket inte speglar verkligheten. Mediebilden av äldre är problematisk och riskerar att bidra till diskriminering, tycker forskarna. Enligt dem finns det stora variationer bland äldre.
En förklaring till den ensidiga bilden av äldre kan vara att journalisters och medieproducenters kunskap om äldre är låg. Enligt forskarna behöver journalisters och kommunikatörers kunskap om ålderism öka och mediebranschen borde redovisa reflektera över åldersrepresentationen i medieutbudet.
Här kan du läsa rapporten Får äldre vara med i mediesamhället?
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid Lunds universitet pågår flera forskningsprojekt som undersöker detta, berättar forskaren Tove Harnett.
Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur ska ekvationen gå ihop?
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.