En fjärdedel av befolkningen är över 60 år, men i nyhetsmedier förekommer de sällan. Den aktuella rapporten från Delegationen för senior arbetskraft visar att äldre förekommer i medier i mindre utsträckning än personer mellan 20–50 år.
”Äldre är klart underrepresenterade i förhållande till folkmängd och förändringen över tid är marginell”, skriver rapportförfattarna Annika Bergström och Maria Edström, båda forskare i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.
– Bilden av äldre är onyanserad och problematisk och det är ytterst en demokratifråga att även äldres röster hörs, säger Anders Ferbe, ordförande för Delegationen för senior arbetskraft.
Dessutom sågs en könsskillnad där kvinnor var mest synliga i medier i unga år, medan de snabbare blev underrepresenterade jämfört med män när de passerat 50 års ålder. Knappt tre av tio i åldersgruppen 50–64 år var kvinnor och vid högre ålder var bara var fjärde person i nyheterna en kvinna.
Men när äldre väl får ta plats i medier porträtteras de som svaga och som en homogen grupp, vilket inte speglar verkligheten. Mediebilden av äldre är problematisk och riskerar att bidra till diskriminering, tycker forskarna. Enligt dem finns det stora variationer bland äldre.
En förklaring till den ensidiga bilden av äldre kan vara att journalisters och medieproducenters kunskap om äldre är låg. Enligt forskarna behöver journalisters och kommunikatörers kunskap om ålderism öka och mediebranschen borde redovisa reflektera över åldersrepresentationen i medieutbudet.
Här kan du läsa rapporten Får äldre vara med i mediesamhället?
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Äldre i centrum ställer några snabba frågor till Åsa Kruse som har skrivit en bok om övergången från arbete till pension och alla dess utmaningar.
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat vid Uppsala universitet.
Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör att besluten riskerar att påverkas av faktorer som ekonomi och politisk ideologi. Det visar en avhandling från…
