Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
En fjärdedel av befolkningen är över 60 år, men i nyhetsmedier förekommer de sällan. Den aktuella rapporten från Delegationen för senior arbetskraft visar att äldre förekommer i medier i mindre utsträckning än personer mellan 20–50 år.
”Äldre är klart underrepresenterade i förhållande till folkmängd och förändringen över tid är marginell”, skriver rapportförfattarna Annika Bergström och Maria Edström, båda forskare i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.
– Bilden av äldre är onyanserad och problematisk och det är ytterst en demokratifråga att även äldres röster hörs, säger Anders Ferbe, ordförande för Delegationen för senior arbetskraft.
Dessutom sågs en könsskillnad där kvinnor var mest synliga i medier i unga år, medan de snabbare blev underrepresenterade jämfört med män när de passerat 50 års ålder. Knappt tre av tio i åldersgruppen 50–64 år var kvinnor och vid högre ålder var bara var fjärde person i nyheterna en kvinna.
Men när äldre väl får ta plats i medier porträtteras de som svaga och som en homogen grupp, vilket inte speglar verkligheten. Mediebilden av äldre är problematisk och riskerar att bidra till diskriminering, tycker forskarna. Enligt dem finns det stora variationer bland äldre.
En förklaring till den ensidiga bilden av äldre kan vara att journalisters och medieproducenters kunskap om äldre är låg. Enligt forskarna behöver journalisters och kommunikatörers kunskap om ålderism öka och mediebranschen borde redovisa reflektera över åldersrepresentationen i medieutbudet.
Här kan du läsa rapporten Får äldre vara med i mediesamhället?
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till vård- och omsorgsboende.
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…