Nya tag mot ålderism
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.
En fjärdedel av befolkningen är över 60 år, men i nyhetsmedier förekommer de sällan. Den aktuella rapporten från Delegationen för senior arbetskraft visar att äldre förekommer i medier i mindre utsträckning än personer mellan 20–50 år.
”Äldre är klart underrepresenterade i förhållande till folkmängd och förändringen över tid är marginell”, skriver rapportförfattarna Annika Bergström och Maria Edström, båda forskare i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.
– Bilden av äldre är onyanserad och problematisk och det är ytterst en demokratifråga att även äldres röster hörs, säger Anders Ferbe, ordförande för Delegationen för senior arbetskraft.
Dessutom sågs en könsskillnad där kvinnor var mest synliga i medier i unga år, medan de snabbare blev underrepresenterade jämfört med män när de passerat 50 års ålder. Knappt tre av tio i åldersgruppen 50–64 år var kvinnor och vid högre ålder var bara var fjärde person i nyheterna en kvinna.
Men när äldre väl får ta plats i medier porträtteras de som svaga och som en homogen grupp, vilket inte speglar verkligheten. Mediebilden av äldre är problematisk och riskerar att bidra till diskriminering, tycker forskarna. Enligt dem finns det stora variationer bland äldre.
En förklaring till den ensidiga bilden av äldre kan vara att journalisters och medieproducenters kunskap om äldre är låg. Enligt forskarna behöver journalisters och kommunikatörers kunskap om ålderism öka och mediebranschen borde redovisa reflektera över åldersrepresentationen i medieutbudet.
Här kan du läsa rapporten Får äldre vara med i mediesamhället?
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.
I Kristinehamn gör publiken en tidsresa till minnenas värld genom sånger och berättelser. Teaterprojektet följs av forskare från Karlstads universitet.
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.
Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet.