Genen som är förknippad med Alzheimers sjukdom är den så kallade APOE-genen och den kemiska processen som forskare misstänker bestämmer hur den ska aktiveras kallas för metylering.
Metylering är en naturlig och livsnödvändig process som kan sätta på eller stänga av aktiviteten i vårt DNA, likt en strömbrytare. Metylering är också en indikator på människors biologiska ålder – ju mer metylering som sker i våra celler, desto längre har vår biologiska klocka tickat.
– Det man har kunnat se är att onormala nivåer av metylering är relaterat till åldersrelaterade sjukdomar. Ett exempel är att en hög nivå av metylering i APOE-genen kanske kan leda till en större risk att utveckla alzheimer, säger Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet som just nu forskar om den biologiska åldern och relaterade sjukdomar.
Förhoppningen är att kunna diagnostisera alzheimer i ett tidigt skede och kanske i framtiden kunna stoppa utvecklingen av sjukdomen redan på DNA-nivå.
Men hur APOE-genen, den biologiska åldern och metylering hänger ihop är fortfarande svårt att utröna. Nyligen har det rapporterats om en colombiansk kvinna vars genetiska profil förutspådde att hon skulle utveckla alzheimer i femtioårsåldern, men som inte gjorde det förrän tjugo år senare. Nu har forskare hittat en mutation i APOE-genen som förmodligen skyddade henne från sjukdomen.
– APOE-genen är alltså ett fortsatt intressant område för mer kunskap om Alzheimers sjukdom, men hur allt samarbetar med varandra behöver vi mer forskning för att kunna se, säger Sara Hägg.
Att äta hälsosamt är inte bara bra för kroppen – det kan också bidra till att hålla hjärnan frisk längre. Det visar en ny rapport från Livsmedelsverket som bygger på forskning som har undersökt kopplingen mellan kost och utvecklingen av…
Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt en ny studie från Linnéuniversitetet.
Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste kartläggning av den offentliga måltidsverksamheten.
Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två forskningscentrum med fokus på demens.
