Biologiska åldern en ledtråd till att hindra alzheimer

Nyckeln till att förebygga demenssjukdomar kanske ligger i vårt biologiska åldrande och en speciell kemisk process som aktiverar en gen som är förknippad med utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Nu arbetar forskare för att hitta ett sätt att förhindra förloppet i ett tidigt stadium.

Genen som är förknippad med Alzheimers sjukdom är den så kallade APOE-genen och den kemiska processen som forskare misstänker bestämmer hur den ska aktiveras kallas för metylering.

Metylering är en naturlig och livsnödvändig process som kan sätta på eller stänga av aktiviteten i vårt DNA, likt en strömbrytare. Metylering är också en indikator på människors biologiska ålder – ju mer metylering som sker i våra celler, desto längre har vår biologiska klocka tickat.

– Det man har kunnat se är att onormala nivåer av metylering är relaterat till åldersrelaterade sjukdomar. Ett exempel är att en hög nivå av metylering i APOE-genen kanske kan leda till en större risk att utveckla alzheimer, säger Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet som just nu forskar om den biologiska åldern och relaterade sjukdomar.

Förhoppningen är att kunna diagnostisera alzheimer i ett tidigt skede och kanske i framtiden kunna stoppa utvecklingen av sjukdomen redan på DNA-nivå.

Men hur APOE-genen, den biologiska åldern och metylering hänger ihop är fortfarande svårt att utröna. Nyligen har det rapporterats om en colombiansk kvinna vars genetiska profil förutspådde att hon skulle utveckla alzheimer i femtioårsåldern, men som inte gjorde det förrän tjugo år senare. Nu har forskare hittat en mutation i APOE-genen som förmodligen skyddade henne från sjukdomen.

– APOE-genen är alltså ett fortsatt intressant område för mer kunskap om Alzheimers sjukdom, men hur allt samarbetar med varandra behöver vi mer forskning för att kunna se, säger Sara Hägg.

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.

Äldre kvinna i rullstol får hjälp med att komma ut

Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen

Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.

Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet

Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till vård- och omsorgsboende.

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.