Förmågor finns kvar länge vid demens
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en ny avhandling vid Lunds universitet.
Genen som är förknippad med Alzheimers sjukdom är den så kallade APOE-genen och den kemiska processen som forskare misstänker bestämmer hur den ska aktiveras kallas för metylering.
Metylering är en naturlig och livsnödvändig process som kan sätta på eller stänga av aktiviteten i vårt DNA, likt en strömbrytare. Metylering är också en indikator på människors biologiska ålder – ju mer metylering som sker i våra celler, desto längre har vår biologiska klocka tickat.
– Det man har kunnat se är att onormala nivåer av metylering är relaterat till åldersrelaterade sjukdomar. Ett exempel är att en hög nivå av metylering i APOE-genen kanske kan leda till en större risk att utveckla alzheimer, säger Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet som just nu forskar om den biologiska åldern och relaterade sjukdomar.
Förhoppningen är att kunna diagnostisera alzheimer i ett tidigt skede och kanske i framtiden kunna stoppa utvecklingen av sjukdomen redan på DNA-nivå.
Men hur APOE-genen, den biologiska åldern och metylering hänger ihop är fortfarande svårt att utröna. Nyligen har det rapporterats om en colombiansk kvinna vars genetiska profil förutspådde att hon skulle utveckla alzheimer i femtioårsåldern, men som inte gjorde det förrän tjugo år senare. Nu har forskare hittat en mutation i APOE-genen som förmodligen skyddade henne från sjukdomen.
– APOE-genen är alltså ett fortsatt intressant område för mer kunskap om Alzheimers sjukdom, men hur allt samarbetar med varandra behöver vi mer forskning för att kunna se, säger Sara Hägg.
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en ny avhandling vid Lunds universitet.
Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell alzheimer- och demensforskning.
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.
Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i kombination med blodprov i framtiden.