Genen som är förknippad med Alzheimers sjukdom är den så kallade APOE-genen och den kemiska processen som forskare misstänker bestämmer hur den ska aktiveras kallas för metylering.
Metylering är en naturlig och livsnödvändig process som kan sätta på eller stänga av aktiviteten i vårt DNA, likt en strömbrytare. Metylering är också en indikator på människors biologiska ålder – ju mer metylering som sker i våra celler, desto längre har vår biologiska klocka tickat.
– Det man har kunnat se är att onormala nivåer av metylering är relaterat till åldersrelaterade sjukdomar. Ett exempel är att en hög nivå av metylering i APOE-genen kanske kan leda till en större risk att utveckla alzheimer, säger Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet som just nu forskar om den biologiska åldern och relaterade sjukdomar.
Förhoppningen är att kunna diagnostisera alzheimer i ett tidigt skede och kanske i framtiden kunna stoppa utvecklingen av sjukdomen redan på DNA-nivå.
Men hur APOE-genen, den biologiska åldern och metylering hänger ihop är fortfarande svårt att utröna. Nyligen har det rapporterats om en colombiansk kvinna vars genetiska profil förutspådde att hon skulle utveckla alzheimer i femtioårsåldern, men som inte gjorde det förrän tjugo år senare. Nu har forskare hittat en mutation i APOE-genen som förmodligen skyddade henne från sjukdomen.
– APOE-genen är alltså ett fortsatt intressant område för mer kunskap om Alzheimers sjukdom, men hur allt samarbetar med varandra behöver vi mer forskning för att kunna se, säger Sara Hägg.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.
