Foto: Mostphotos

Blod kan avslöja tidig parkinson

En forskargrupp ledd från Chalmers tekniska högskola har lyckats identifiera markörer för Parkinsons sjukdom i dess allra tidigaste skede, innan den har lett till hjärnskador. Nu hoppas forskarna att upptäckten kan leda till bättre diagnostik, kanske med hjälp av blodprov.

Parkinsons sjukdom är en folksjukdom med över tio miljoner drabbade globalt, en siffra som förväntas bli dubbelt så stor till år 2050 på grund av världens åldrande befolkning. I dag finns varken något effektivt botemedel eller möjligheter att upptäcka sjukdomen tidigt innan den har orsakat betydande skador på hjärnan.

Men nu har ett forskarlag från Chalmers tekniska högskola och Oslo universitetssjukhus bidragit med ett avgörande steg mot tidig diagnostisering av parkinson.

I en ny studie har de upptäckt ett mönster av aktivitet i gener som är kopplade till reperation av dna och stressresponser hos patienter i den tidiga fasen av sjukdomen. De här biologiska processerna lämnar mätbara spår i blodet under en begränsad tid.

Detta mönster fanns varken hos friska individer eller hos patienter som redan hade symptom.

– Det här betyder att vi har hittat ett viktigt tidsfönster för att kunna upptäcka sjukdomen innan symptom orsakade av nervskador i hjärnan visar sig. Att dessa mekanismer enbart existerar i ett tidigt skede, och inte längre är aktiva när sjukdomen har utvecklats längre, gör det dessutom intressant att rikta in sig på mekanismerna för att hitta framtida behandlingar och läkemedel, säger Annikka Polster, forskare vid Chalmers tekniska högskola som har lett studien, i ett pressmeddelande.

Det pågår mycket forskning globalt för att hitta tidiga tecken på Parkinsons sjukdom, men ännu finns det inga test som är implementerade brett inom sjukvården.

– I vår studie har vi ringat in biomarkörer som verkar spegla en del av sjukdomens tidiga biologi och som dessutom kan mätas i blod. Det öppnar för breda screeningtest via blodprov: en kostnadseffektiv, lättillgänglig och ofarlig metod, säger Annikka Polster.

Forskarna tror att blodprov för tidig diagnostisering av parkinson skulle kunna börja testas inom sjukvården redan inom fem år. På längre sikt är förhoppningen att forskningen även ska bidra till utvecklingen av läkemedel för att förebygga sjukdomen.

– Om vi kan studera mekanismerna när de pågår kan det ge viktiga nycklar till att förstå hur de kan stoppas och vilka läkemedel som kan ha effekt. Det kan handla om nya läkemedel, men också så kallad ompositionering av läkemedel, där vi kan använda mediciner som är framtagna för andra sjukdomar eftersom samma genaktiviteter eller mekanismer är aktiva.

Fakta
Detta har forskarna undersökt

I studien fokuserade forskarna på två processer som tros vara involverade i den mycket tidiga fasen av sjukdomen, som kan pågå i uppemot 20 år innan de motoriska symptomen är fullt utvecklade.

En av processerna är kroppens dna-reparation, som är cellernas inbyggda system för att upptäcka och korrigera skador. Den andra är cellernas stressrespons som är en överlevnadsreaktion som aktiveras vid hot. Då prioriterar cellerna reparation och skydd genom att pausa normala funktioner.

Läs studien

Danish Anwer, Nicola Pietro Montaldo, Elva Maria Novoa-del-Toro, Diana Domanska, Hilde Loge Nilsen och Annikka Polster (2025). Longitudinal assessment of DNA repair signature trajectory in prodromal versus established Parkinson’s disease. Publicerad i Npj Parkinson’s disease.

Relaterat

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…

Klimakteriet – så skildras kvinnan

Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…

Fler nyheter

Stora kunskapsluckor om ålderism i arbetslivet

Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.

Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.