Shorena Janelidze,Bradley T. Christian,Julie Price, et al. (2022). Detection of brain tau pathology in Down syndrome using plasma biomarkers. Publicerad i Jama neurology.
Blodprov kan upptäcka alzheimer hos personer med Downs syndrom
Ungefär 80 procent av de som har Downs syndrom utvecklar alzheimer. Nu visar svenska forskare att ett enkelt blodprov kan upptäcka biomarkörer för Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom.
Forskare vid Lunds universitet visar i en ny studie att enkla blodprover med stor säkerhet kan upptäcka tecken på Alzheimers sjukdom hos personer som har det genetiska tillståndet Downs syndrom.
Det är sedan tidigare känt att en stor andel, cirka 80 procent, av personer med Downs syndrom utvecklar alzheimer, ofta redan vid 40–50-årsåldern, men diagnostisering har hittills varit svårt.
– Det är också mer komplicerat att diagnostisera alzheimer eftersom det finns en kognitiv funktionsnedsättning som gör det svårare att upptäcka och det kräver invasiva ingrepp som ryggvätskeprov som personen ska ta ställning till. Därför är det extra angeläget att finna en enkel diagnostisk metod, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, som har lett studien i ett pressmeddelande.
Den nya studien är hittills den enda studien i världen där forskare har jämfört blodprov med PET-kameraundersökning för att hitta proteiner som karaktäriserar Alzheimers sjukdom. Sammanlagt deltog 300 personer med Downs syndrom, varav 40 procent visade tecken på begynnande alzheimer, i studien.
– Med det enkla blodprovet kunde vi med över 90 procents säkerhet upptäcka sjukdomsframkallande förändringar i hjärnan som visar om en person har alzheimer eller inte, säger Oskar Hansson och fortsätter:
– Nästa steg är att nu utvärdera detta i klinisk praxis och även använda detta för att förbättra läkemedelsprövningar som utvärderar mediciner som är riktade mot alzheimer hos personer med Downs syndrom.
Läs hela studien
Relaterat
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.
Fler nyheter
Lokala förbättringsinitiativ när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
Proaktiva samtal om den sista tiden i livet med hjälp av en speciell kortlek bidrar till öppna samtal, kunskapsutbyte och meningsfulla relationer mellan personal och äldre på särskilda boenden. Det visar en avhandling från Karolinska institutet.
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.
