Blodprov kan upptäcka alzheimer hos personer med Downs syndrom

Ungefär 80 procent av de som har Downs syndrom utvecklar alzheimer. Nu visar svenska forskare att ett enkelt blodprov kan upptäcka biomarkörer för Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom.

Forskare vid Lunds universitet visar i en ny studie att enkla blodprover med stor säkerhet kan upptäcka tecken på Alzheimers sjukdom hos personer som har det genetiska tillståndet Downs syndrom. 

Det är sedan tidigare känt att en stor andel, cirka 80 procent, av personer med Downs syndrom utvecklar alzheimer, ofta redan vid 40–50-årsåldern, men diagnostisering har hittills varit svårt.  

– Det är också mer komplicerat att diagnostisera alzheimer eftersom det finns en kognitiv funktionsnedsättning som gör det svårare att upptäcka och det kräver invasiva ingrepp som ryggvätskeprov som personen ska ta ställning till. Därför är det extra angeläget att finna en enkel diagnostisk metod, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, som har lett studien i ett pressmeddelande. 

Den nya studien är hittills den enda studien i världen där forskare har jämfört blodprov med PET-kameraundersökning för att hitta proteiner som karaktäriserar Alzheimers sjukdom. Sammanlagt deltog 300 personer med Downs syndrom, varav 40 procent visade tecken på begynnande alzheimer, i studien. 

– Med det enkla blodprovet kunde vi med över 90 procents säkerhet upptäcka sjukdomsframkallande förändringar i hjärnan som visar om en person har alzheimer eller inte, säger Oskar Hansson och fortsätter:

– Nästa steg är att nu utvärdera detta i klinisk praxis och även använda detta för att förbättra läkemedelsprövningar som utvärderar mediciner som är riktade mot alzheimer hos personer med Downs syndrom.

Läs hela studien

Shorena Janelidze, Bradley T. Christian, Julie Price, et al. (2022). Detection of brain tau pathology in Down syndrome using plasma biomarkers. Publicerad i Jama neurology.

Relaterat

Munhälsan – kopplingen till demens

Munhälsa kan ha en koppling till demenssjukdom. Sambandet är inte helt klarlagt än, men det finns flera hypoteser, skriver Kåre Buhlin, docent i parodontologi.

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två forskningscentrum med fokus på demens.

Tarmsjukdom kan påskynda kognitiv försämring

Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.

Fler nyheter

Om livet på särskilda boenden – bakom fasaden

Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt en ny studie från Linnéuniversitetet.

Äldre kvinna sitter och äter mat själv

Försämrat måltidsstöd för äldre

Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste kartläggning av den offentliga måltidsverksamheten.

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.