Foto: Alexas_Fotos/Pixabay

Blygsam medelsökning i forskningspropositionen

Regeringen föreslår 30 miljoner kronor årligen i extra anslag till forskningen om äldre och åldrande åren 2021–2024. Den totala ökningen av anslagen i den nyligen presenterade forskningspropositionen uppgår till 13,65 miljarder kronor.

I sin proposition Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige presenterar regeringen forskningspolitiken för åren 2021–2024. Målet är att Sverige ska vara en framstående kunskapsnation, bland annat för att bygga kompetens och välfärd.

På grund av att coronapandemin riskerar att minska den privata forskningsfinansieringen föreslår regeringen en snabb och kraftig höjning av anslagen för forskning och utveckling. 2021 ökas de med 3,4 miljarder kronor, jämfört med den 390 miljoner kronors ökning som fanns det första året i den föregående forskningspropositionen. För de därefter följande åren beräknas satsningarna uppgå till cirka 3,2 miljarder kronor, 3,3 miljarder kronor respektive 3,75 miljarder kronor.

– Pandemiutbrottet har tydligt visat på vikten av forskning som är avgörande för vår framtid. Därför satsar regeringen nu extra mycket på hälsa och välfärd, säger forskningsminister Matilda Ernkrans (S) i en kommentar till propositionen.

Anslagen till forskning inom äldre- och åldrandeområdet – en samhällssektor som drabbats hårt av pandemin – är mot den bakgrunden blygsamma. Ökningen uppgår till mindre än en procent av den totala ökningen: Inom ramen för anslagen till Forte, forskningsrådet för hälsa arbetsliv och välfärd, avsätts ytterligare 30 miljoner kronor vardera för åren 2021–2024 till forskning om äldre och åldrande.

Enligt regeringens förändrade regleringsbrev till Forte behövs ökad kunskap om bland annat följande:

  • Hur äldreomsorgen är organiserad
  • Utmaningar och möjligheter beroende på geografiska och demografiska förutsättningar
  • Personalens förutsättningar och behov samt chefernas möjligheter att leda verksamheten och stödja personalen.

– Mer kunskap behövs för att vi ska stärka vårt samhälle och ta oss framåt. Vi behöver också ta till oss ny kunskap för att förbättra och effektivisera arbetet, säger Matilda Ernkrans.

Regleringsbrevet pekar också på att den ökande andelen äldre med komplexa behov som tar emot insatser från både äldreomsorg och hälso- och sjukvård ökar vikten av samverkan. I sammanhanget behöver enligt regeringen också inflytande och upplevelser hos äldre personer och deras anhöriga belysas.

Andra satsningar på forskningen inom välfärds- och hälsoområdet som regeringen lyfter fram handlar om virus och pandemier, ökad labbkapacitet, antibiotikaresistens samt psykisk hälsa och folkhälsa.

PROPOSITIONEN OCH REGLERINGSBREVET

Här kan du läsa mer om och ladda ner hela forskningspropositionen.

Här finns information om ändringen av Fortes regleringsbrev.

Relaterat

Nya siffror: Svårt för äldre att komma ut

Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya…

Äldre inte mer ensamma än förr

Ensamhet och social isolering bland äldre har legat på samma nivå de senaste trettio åren. Men trots att ingen ökning har skett, behöver…

Han har full koll på pensionsåldern

Mikael Stattin har studerat pensionsåldern under hela sin forskarkarriär. Han tycker att arbetslivet behöver bli mer flexibelt och anpassat till äldre. Själv jobbar…

Fler nyheter

Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande

Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…

En äldre man sitter i en soffa och tittar på sin mobiltelefon.

Skevt urval kan påverka forskningen om digitala verktyg

Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om…

Tydligare samtal minskar felaktig läkemedelsanvändning

Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar…