Foto: Alexas_Fotos/Pixabay

Blygsam medelsökning i forskningspropositionen

Regeringen föreslår 30 miljoner kronor årligen i extra anslag till forskningen om äldre och åldrande åren 2021–2024. Den totala ökningen av anslagen i den nyligen presenterade forskningspropositionen uppgår till 13,65 miljarder kronor.

I sin proposition Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige presenterar regeringen forskningspolitiken för åren 2021–2024. Målet är att Sverige ska vara en framstående kunskapsnation, bland annat för att bygga kompetens och välfärd.

På grund av att coronapandemin riskerar att minska den privata forskningsfinansieringen föreslår regeringen en snabb och kraftig höjning av anslagen för forskning och utveckling. 2021 ökas de med 3,4 miljarder kronor, jämfört med den 390 miljoner kronors ökning som fanns det första året i den föregående forskningspropositionen. För de därefter följande åren beräknas satsningarna uppgå till cirka 3,2 miljarder kronor, 3,3 miljarder kronor respektive 3,75 miljarder kronor.

– Pandemiutbrottet har tydligt visat på vikten av forskning som är avgörande för vår framtid. Därför satsar regeringen nu extra mycket på hälsa och välfärd, säger forskningsminister Matilda Ernkrans (S) i en kommentar till propositionen.

Anslagen till forskning inom äldre- och åldrandeområdet – en samhällssektor som drabbats hårt av pandemin – är mot den bakgrunden blygsamma. Ökningen uppgår till mindre än en procent av den totala ökningen: Inom ramen för anslagen till Forte, forskningsrådet för hälsa arbetsliv och välfärd, avsätts ytterligare 30 miljoner kronor vardera för åren 2021–2024 till forskning om äldre och åldrande.

Enligt regeringens förändrade regleringsbrev till Forte behövs ökad kunskap om bland annat följande:

  • Hur äldreomsorgen är organiserad
  • Utmaningar och möjligheter beroende på geografiska och demografiska förutsättningar
  • Personalens förutsättningar och behov samt chefernas möjligheter att leda verksamheten och stödja personalen.

– Mer kunskap behövs för att vi ska stärka vårt samhälle och ta oss framåt. Vi behöver också ta till oss ny kunskap för att förbättra och effektivisera arbetet, säger Matilda Ernkrans.

Regleringsbrevet pekar också på att den ökande andelen äldre med komplexa behov som tar emot insatser från både äldreomsorg och hälso- och sjukvård ökar vikten av samverkan. I sammanhanget behöver enligt regeringen också inflytande och upplevelser hos äldre personer och deras anhöriga belysas.

Andra satsningar på forskningen inom välfärds- och hälsoområdet som regeringen lyfter fram handlar om virus och pandemier, ökad labbkapacitet, antibiotikaresistens samt psykisk hälsa och folkhälsa.

PROPOSITIONEN OCH REGLERINGSBREVET

Här kan du läsa mer om och ladda ner hela forskningspropositionen.

Här finns information om ändringen av Fortes regleringsbrev.

Relaterat

Cyklar 80 mil för att sprida forskning

I vår ska forskaren Oskar Jonsson ge sig ut på en 80 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa – på tandemcykel. Målet…

Tema Det digitala samhället i Äldre i Centrum #3/24

Allt fler aktiviteter i vardagen innehåller någon form av digitala inslag. Årets tredje nummer av Äldre i Centrum handlar bland annat om de…

Porträttbild på kvinna

Ålderism i politiken

Hur ser ålderismen ut i den svenska politiken och vad borde göras för att engagera fler äldre personer? Lena Wängnerud reder ut detta.

Fler nyheter

Fortfarande är det långt fler kvinnor än män som blir 100 år och äldre. Foto: Mostphotos

Hundraåringarna blir allt fler

Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga…

Kvinna i arbetskläder kör runt en äldre person i rullstol

Närhet till personal lockar äldre att flytta till boende

Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt…

Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst…