Foto: Alexas_Fotos/Pixabay

Blygsam medelsökning i forskningspropositionen

Regeringen föreslår 30 miljoner kronor årligen i extra anslag till forskningen om äldre och åldrande åren 2021–2024. Den totala ökningen av anslagen i den nyligen presenterade forskningspropositionen uppgår till 13,65 miljarder kronor.

I sin proposition Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige presenterar regeringen forskningspolitiken för åren 2021–2024. Målet är att Sverige ska vara en framstående kunskapsnation, bland annat för att bygga kompetens och välfärd.

På grund av att coronapandemin riskerar att minska den privata forskningsfinansieringen föreslår regeringen en snabb och kraftig höjning av anslagen för forskning och utveckling. 2021 ökas de med 3,4 miljarder kronor, jämfört med den 390 miljoner kronors ökning som fanns det första året i den föregående forskningspropositionen. För de därefter följande åren beräknas satsningarna uppgå till cirka 3,2 miljarder kronor, 3,3 miljarder kronor respektive 3,75 miljarder kronor.

– Pandemiutbrottet har tydligt visat på vikten av forskning som är avgörande för vår framtid. Därför satsar regeringen nu extra mycket på hälsa och välfärd, säger forskningsminister Matilda Ernkrans (S) i en kommentar till propositionen.

Anslagen till forskning inom äldre- och åldrandeområdet – en samhällssektor som drabbats hårt av pandemin – är mot den bakgrunden blygsamma. Ökningen uppgår till mindre än en procent av den totala ökningen: Inom ramen för anslagen till Forte, forskningsrådet för hälsa arbetsliv och välfärd, avsätts ytterligare 30 miljoner kronor vardera för åren 2021–2024 till forskning om äldre och åldrande.

Enligt regeringens förändrade regleringsbrev till Forte behövs ökad kunskap om bland annat följande:

  • Hur äldreomsorgen är organiserad
  • Utmaningar och möjligheter beroende på geografiska och demografiska förutsättningar
  • Personalens förutsättningar och behov samt chefernas möjligheter att leda verksamheten och stödja personalen.

– Mer kunskap behövs för att vi ska stärka vårt samhälle och ta oss framåt. Vi behöver också ta till oss ny kunskap för att förbättra och effektivisera arbetet, säger Matilda Ernkrans.

Regleringsbrevet pekar också på att den ökande andelen äldre med komplexa behov som tar emot insatser från både äldreomsorg och hälso- och sjukvård ökar vikten av samverkan. I sammanhanget behöver enligt regeringen också inflytande och upplevelser hos äldre personer och deras anhöriga belysas.

Andra satsningar på forskningen inom välfärds- och hälsoområdet som regeringen lyfter fram handlar om virus och pandemier, ökad labbkapacitet, antibiotikaresistens samt psykisk hälsa och folkhälsa.

PROPOSITIONEN OCH REGLERINGSBREVET

Här kan du läsa mer om och ladda ner hela forskningspropositionen.

Här finns information om ändringen av Fortes regleringsbrev.

Relaterat

Vårdpersonal lär sig byta blöja på docka

Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte

Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor…

Äldre man arbetar inom industrin

Allt fler 65-plussare arbetar

Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i…

Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in

Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar…

Fler nyheter

Kollage med porträttbilder på Amaia Calderon Larranaga och Helle Wijk

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Tarmsjukdom kan påskynda kognitiv försämring

Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.