Bristande kunskap försvårar evidensbaserad praktik

De senaste åren har nationella satsningar gjorts för att införa evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Men en avhandling visar att förändringen går långsamt, bland annat på grund av bristande kunskap om arbetssättet.

Evidensbaserad praktik innebär i det här sammanhanget att skapa en vård och omsorg som bygger på den bästa aktuella kunskapen. Det är en metod som bland annat socialtjänst och äldreomsorg de senaste åren har arbetat med att tillämpa. Men trots nationella satsningar har arbetssättet varit svårt att införa.

Annika Bäck vid Karolinska institutet har i sin avhandling undersökt hur chefer och politiker ser på evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och vad som påverkar införandet. 

Resultaten visar att bristande kunskap, motivation och möjligheter har hindrat arbetet. Kommunalpolitiker var oftast inte bekanta med begreppet och chefer på skilda nivåer tolkade det olika samt hade varierande syn på vilken roll socialnämnderna borde ha i arbetet. 

Det framgår också att många chefer önskade att nämnderna på något sätt visade att evidensbaserad praktik var ett prioriterat område. 

Medvetenhet om och reflektion kring de olika tolkningarna av begreppet evidensbaserad praktik samt förväntningar på detsamma kan enligt avhandlingen vara lösningar på problemen.

Läs avhandlingen i sin helhet

Annika Bäck (2021). A view from the top: the local politico-administrative leadership in implementing evidence-based practice in social services. Karolinska institutet.

Delstudier 

I. Annika Bäck m fl (2020). Aligning perspectives? – Comparison of top and middle-level managers’ views on how organization influences implementation of evidence-based practice. Publicerad i The British journal of social work.

II. Annika Bäck m fl (2016).  Walking the tightrope – perspectives on local politicians’ role in implementing a national social care policy on evidence-based practice. Publicerad i International journal of mental health systems.

III. Annika Bäck m fl (2021). Local politicians in action? The relationship between perceived prerequisites and actions of political committees responsible for social services in supporting the implementation of evidence-based practice. Publicerad i Evidence & Policy.

IV. Annika Bäck m fl. Enabling local political committees to support the implementation of evidence-based practice – a feasibility study. Manuskript.

Relaterat

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära hjärtat.

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör att besluten riskerar att påverkas av faktorer som ekonomi och politisk ideologi. Det visar en avhandling från…

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag tar med oss på en unik tur i mångmiljonstaden Rio.

Fler nyheter

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.