Bristande kunskap försvårar evidensbaserad praktik

De senaste åren har nationella satsningar gjorts för att införa evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Men en avhandling visar att förändringen går långsamt, bland annat på grund av bristande kunskap om arbetssättet.

Evidensbaserad praktik innebär i det här sammanhanget att skapa en vård och omsorg som bygger på den bästa aktuella kunskapen. Det är en metod som bland annat socialtjänst och äldreomsorg de senaste åren har arbetat med att tillämpa. Men trots nationella satsningar har arbetssättet varit svårt att införa.

Annika Bäck vid Karolinska institutet har i sin avhandling undersökt hur chefer och politiker ser på evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och vad som påverkar införandet. 

Resultaten visar att bristande kunskap, motivation och möjligheter har hindrat arbetet. Kommunalpolitiker var oftast inte bekanta med begreppet och chefer på skilda nivåer tolkade det olika samt hade varierande syn på vilken roll socialnämnderna borde ha i arbetet. 

Det framgår också att många chefer önskade att nämnderna på något sätt visade att evidensbaserad praktik var ett prioriterat område. 

Medvetenhet om och reflektion kring de olika tolkningarna av begreppet evidensbaserad praktik samt förväntningar på detsamma kan enligt avhandlingen vara lösningar på problemen.

Läs avhandlingen i sin helhet

Annika Bäck (2021). A view from the top: the local politico-administrative leadership in implementing evidence-based practice in social services. Karolinska institutet.

Delstudier 

I. Annika Bäck m fl (2020). Aligning perspectives? – Comparison of top and middle-level managers’ views on how organization influences implementation of evidence-based practice. Publicerad i The British journal of social work.

II. Annika Bäck m fl (2016).  Walking the tightrope – perspectives on local politicians’ role in implementing a national social care policy on evidence-based practice. Publicerad i International journal of mental health systems.

III. Annika Bäck m fl (2021). Local politicians in action? The relationship between perceived prerequisites and actions of political committees responsible for social services in supporting the implementation of evidence-based practice. Publicerad i Evidence & Policy.

IV. Annika Bäck m fl. Enabling local political committees to support the implementation of evidence-based practice – a feasibility study. Manuskript.

Relaterat

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.

Fler nyheter

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.