De brott som är vanligast förekommande är hot och olika typer av bedrägerier. Cirka fyra procent av personer i åldrarna 65–69 år rapporterade att de har blivit utsatta för någon form av hot. Siffran minskar med högre ålder, bland de allra äldsta är det enbart 1,4 procent, vilket kan jämföras med hela befolkningen där andelen som utsatts för hot är 8,4 procent.
Gällande olika typer av bedrägerier är det framför allt männen som drabbas, både vid försäljningsbedrägerier och kort-/kreditbedrägerier. Även här finns en tydlig minskning för utsatthet ju äldre männen är.
Ser man till andelen som utsätts för sexualbrott är äldre kvinnor överrepresenterade jämfört med män, särskilt de som är 65–69 år där en procent rapporterar utsatthet. Bland männen är andelarna i stället jämnt fördelade mellan åldersgrupperna och relativt låg på 0,2 procent.
Trots att utsattheten för brott minskar med åldern så ökar känslan av otrygghet, särskilt bland de äldsta kvinnorna. En femtedel av kvinnor i åldrarna 80–84 år uppger att de undviker att gå ut i närområdet.
Brås kortanalys baseras på siffror från Nationella trygghetsundersökningen där ungefär 75 000 personer 65+ deltog mellan 2017 och 2019.
Britt-Inger Saveman var en av de första forskarna i Sverige som studerade våld mot äldre. I dag leder hon en grupp engagerade pensionärer som vill förbättra livsvillkoren för och stoppa våldet mot äldre personer i Umeå.
Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.
Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt en ny studie från Linnéuniversitetet.
Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.
Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat och anpassat ett stödprogram med målet att hjälpa dessa personer i sin vardag.
