”Corona kan ge demenssymptom”

Covid-19 kan drabba hjärnan och orsaka demensliknande symptom. Det säger Bengt Winblad, professor i geriatrik på Karolinska institutet, i podden Hjälp, har jag Alzheimer?!

”Vi ser tyvärr att infektionen hos många drabbade patienter går upp i hjärnan med symtom som aggressivitet, minnesproblem och håglöshet”, säger Bengt Winblad i podden. ”Troligen handlar det om en inflammation i hjärnan orsakad av viruset.”

Han säger också att andningsproblemen som är förknippade med sjukdomen inte bara behöver bero på att lungorna är infekterade, utan också på att viruset troligen slår på hjärnstammen, där centrat för andning och blod sitter. Det här stämmer enligt Bengt Winblad väl överens med att många läkare på intensivvården rapporterar att patienterna är förvirrade när de kommer in till sjukhusen.

77-årige Bengt Winblad är en av Sveriges främsta geriatrikforskare och har skolat många av landets idag ledande forskare inom alzheimerområdet. 2019 fick han European grand prix for alzheimer research av Fondation pour la recherche sur alzheimer, Europas kanske finaste utmärkelse inom alzheimerforskningen. Även om mycket talar för att flertalet återhämtar sig från sin coronainfektion kommer forskare att studera om covid-19 även långsiktigt kan skada hjärnan och orsaka framtida demens.

Lyssna och lär

Samtalet med Bengt Winblad kan du lyssna på i podden Hjälp, har jag Alzheimer?!

Relaterat

Byta livsstil bäst recept mot demens

Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är svårt, men med professionellt stöd kan det fungera visar världsomspännande forskning.

Porträttbild på Malin Aspö

Så ser livet ut för yngre med demens

Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar om just denna, lite dolda grupp.

Råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer. Det skriver Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i en…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.