Studien sätter strålkastaren på betydelsen av screening för demens hos personer med njursjukdom. Foto: www.medicalgraphics.de, licens CC BY-ND 4.0 DE

Dålig njure ökar risk för demens

Äldre personer med njursjukdom har högre risk för demens, och risken ökar ju snabbare njurfunktionen minskar. Det visar en stor observationsstudie i tidskriften Neurology.

Kronisk njursjukdom kännetecknas av en stadig försämring av njurfunktionen och är vanligt hos äldre personer. Även en liten minskning i njurfunktionen är förknippad med en ökad risk för andra sjukdomar. Tidigare mindre studier har utvärderat sambandet mellan njursjukdom och demens med motstridiga resultat.

– Vår studie understryker betydelsen av dålig njurfunktion som en underskattad riskfaktor för demens. Den visar också att den demensrisk som sannolikt kan tillskrivas njursjukdom är lika stor som eller större än den som observerats för andra väletablerade riskfaktorer för demens, inklusive hjärtkärlsjukdom och diabetes, säger sistaförfattaren Juan Jesus Carrero, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet.

I sin studie på 325 000 individer 65 år eller äldre fann forskarna en tydlig koppling mellan dålig njurfunktion och sannolikheten för en demensdiagnos . Totalt upptäcktes 19 000 fall av demens, motsvarande 5,8 procent, under en period på fem år. Ju lägre njurfunktion, desto högre var incidensen av demens. En snabbare försämring av njurfunktionen inom ett år var också kopplad till en högre risk för demens i framtiden.

– Detta är såvitt vi vet den hittills största studien på njurfunktion och demens, där stickprovsstorleken överstiger alla tidigare studier kombinerat och där vi utvärderar vi hela spektrumet av njurfunktion, säger Juan Jesus Carrero.

Fakta
Studiens data
  • Forskarna hämtade data kom från Stockholm creatinine measurements-projektet, SCREAM, som inkluderar information om alla personer i Region Stockholm som under 2006–2011 lämnade blodprover för testning av kreatinin i samband med ett rutinmässigt vårdbesök.
  • Kreatinin är en restprodukt som bildas i musklerna och filtreras från blodet i njurarna för att sedan utsöndras via urinen. Kreatininprover används tillsammans med andra faktorer som ålder och kön för att uppskatta den estimerade glomerulära filtrationshastigheten, eGFR, vilket används för att bedöma njurarnas funktion. Ett eGFR-värde på 90 ml/min eller högre anses vara normalt hos de flesta friska personer.
  • Njurfunktionsvärdena kombinerades med andra vårdregister, inklusive register för demensdiagnoser och behandling. Efter att ha justerat för potentiella störfaktorer kom forskarna fram till att ett eGFR-värde på 30–59 ml/min gav i genomsnitt 71 procents ökad risk för demens medan ett värde under 30 ml/min kunde kopplas till en mer än fördubblad risk, jämfört med ett normalt eGFR-värde.

– Även om vi inte kan fastställa ett orsakssamband baserat på dessa resultat så indikerar vår analys att så många som tio procent av alla demensfall skulle kunna tillskrivas kronisk njursjukdom. Vi hoppas att våra resultat kan hjälpa beslutsfattare inom hälso- och sjukvården att utveckla och implementera lämpliga strategier för screening och uppföljning av demens hos personer med njursjukdom och vice versa, samt hjälpa till med planeringen av hälsovården, säger korresponderande författare Hong Xu, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet.

Publikation

Kidney function, kidney function decline and the risk of dementia in older adults: A registry-based study. Hong Xu, Sara Garcia-Ptacek, Marco Trevisan, Marie Evans, Bengt Lindholm, Maria Eriksdotter, Juan Jesus Carrero. Neurology (online 5 maj 2021).

Relaterat

Äldre man sitter med benen i kors på en yogamatta i ett vitt vardagsrum.

Bästa träningsformen för den kognitiva funktionen

Ett samarbete mellan Jönköping university och Region Jönköpings län har sammanställt forskningen om påverkan av fysisk träning på kognitiv funktion. Yoga tycks ha…

Porträttbild på Miia Kivipelto

24 miljoner till FINGER-studien

När Forte delade ut sina programanslag för folkhälsa blev FINGER-studiens demensförebyggande arbete en stor vinnare.

Fyra faktorer bakom ett hälsosamt åldrande

Vilka faktorer i 60-årsåldern kan påverka vem som lever och mår bra i 80-årsåldern? Enligt en avhandling från Luleå tekniska universitet finns det…

Fler nyheter

Äldre kan ha grön starr utan att misstänka det

Tidig upptäckt av grön starr, som också kallas för glaukom, är viktigt för att synen inte ska skadas. Men en studie från Göteborgs…

Äldre i Centrum #3/23: Sex och närhet

I detta tema bjuder vi på något som brukar väcka extra nyfikenhet: sex. Äldre personer är, trots sin ålder och eventuella sjukdomar, sexuella…

Ensam äldre kvinna vid ett köksbord

Avhandling undersöker varför vård uteblir

Antalet äldre personer ökar i Sverige, vilket också innebär att vårdbehovet gör det. I sin avhandling undersöker Ingrid Andersson vilken vård som inte…