Studien sätter strålkastaren på betydelsen av screening för demens hos personer med njursjukdom. Foto: www.medicalgraphics.de, licens CC BY-ND 4.0 DE

Dålig njure ökar risk för demens

Äldre personer med njursjukdom har högre risk för demens, och risken ökar ju snabbare njurfunktionen minskar. Det visar en stor observationsstudie i tidskriften Neurology.

Kronisk njursjukdom kännetecknas av en stadig försämring av njurfunktionen och är vanligt hos äldre personer. Även en liten minskning i njurfunktionen är förknippad med en ökad risk för andra sjukdomar. Tidigare mindre studier har utvärderat sambandet mellan njursjukdom och demens med motstridiga resultat.

– Vår studie understryker betydelsen av dålig njurfunktion som en underskattad riskfaktor för demens. Den visar också att den demensrisk som sannolikt kan tillskrivas njursjukdom är lika stor som eller större än den som observerats för andra väletablerade riskfaktorer för demens, inklusive hjärtkärlsjukdom och diabetes, säger sistaförfattaren Juan Jesus Carrero, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet.

I sin studie på 325 000 individer 65 år eller äldre fann forskarna en tydlig koppling mellan dålig njurfunktion och sannolikheten för en demensdiagnos . Totalt upptäcktes 19 000 fall av demens, motsvarande 5,8 procent, under en period på fem år. Ju lägre njurfunktion, desto högre var incidensen av demens. En snabbare försämring av njurfunktionen inom ett år var också kopplad till en högre risk för demens i framtiden.

– Detta är såvitt vi vet den hittills största studien på njurfunktion och demens, där stickprovsstorleken överstiger alla tidigare studier kombinerat och där vi utvärderar vi hela spektrumet av njurfunktion, säger Juan Jesus Carrero.

Fakta
Studiens data
  • Forskarna hämtade data kom från Stockholm creatinine measurements-projektet, SCREAM, som inkluderar information om alla personer i Region Stockholm som under 2006–2011 lämnade blodprover för testning av kreatinin i samband med ett rutinmässigt vårdbesök.
  • Kreatinin är en restprodukt som bildas i musklerna och filtreras från blodet i njurarna för att sedan utsöndras via urinen. Kreatininprover används tillsammans med andra faktorer som ålder och kön för att uppskatta den estimerade glomerulära filtrationshastigheten, eGFR, vilket används för att bedöma njurarnas funktion. Ett eGFR-värde på 90 ml/min eller högre anses vara normalt hos de flesta friska personer.
  • Njurfunktionsvärdena kombinerades med andra vårdregister, inklusive register för demensdiagnoser och behandling. Efter att ha justerat för potentiella störfaktorer kom forskarna fram till att ett eGFR-värde på 30–59 ml/min gav i genomsnitt 71 procents ökad risk för demens medan ett värde under 30 ml/min kunde kopplas till en mer än fördubblad risk, jämfört med ett normalt eGFR-värde.

– Även om vi inte kan fastställa ett orsakssamband baserat på dessa resultat så indikerar vår analys att så många som tio procent av alla demensfall skulle kunna tillskrivas kronisk njursjukdom. Vi hoppas att våra resultat kan hjälpa beslutsfattare inom hälso- och sjukvården att utveckla och implementera lämpliga strategier för screening och uppföljning av demens hos personer med njursjukdom och vice versa, samt hjälpa till med planeringen av hälsovården, säger korresponderande författare Hong Xu, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet.

Publikation

Kidney function, kidney function decline and the risk of dementia in older adults: A registry-based study. Hong Xu, Sara Garcia-Ptacek, Marco Trevisan, Marie Evans, Bengt Lindholm, Maria Eriksdotter, Juan Jesus Carrero. Neurology (online 5 maj 2021).

Relaterat

Högre demensrisk bland multisjuka äldre

Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet…

60 miljoner till nya forskarskolor med fokus på nära vård

Nyligen beviljade Vetenskapsrådet medel till två nya forskarskolor med fokus på nära vård. Forskarskolorna är samarbeten mellan åtta lärosäten och kommer bland annat…

Avsnitt 20: Hörselnedsättning – och året som varit

I årets sista avsnitt av Äldre i Centrum-podden samlar redaktionen ihop en krönika över 2022 som har innehållit en hel del gåfotboll och…

Fler nyheter

Tuggproblem kan leda till näringsbrist

Det kan göra ont att tugga viss mat för den som har förlorat tänder. Då är det lätt att en morot eller gurka…

Så kan pensioner bli mer jämställda

År 2022 skiljde sig den inkomstgrundade allmänna pensionen mellan män och kvinnor. Nu har Pensionsmyndigheten undersökt hur bland annat möjlighet till att välja…

Bild på serverdatorer

140 miljoner till äldreforskningens databaser

Den stora databassamlingen NEAR har beviljats 140 miljoner kronor och kan nu gå in i sin nästa utvecklingsfas. Projektet tar steget från att…