Information från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

Delaktighet i det digitaliserade samhället

I takt med teknikutvecklingen talar man allt oftare om digitalt utanförskap. Nu startar fyra FoU-enheter i Stockholms län ett projekt om digital delaktighet tillsammans med en forskargrupp från Karolinska institutet.

Medan digitaliseringen av samhället fortsätter, och skapar fördelar i vardagen för många, uppmärksammas även baksidorna av utvecklingen allt mer. Den som är begränsad i sin användning av digital teknik riskerar att bli mindre delaktiga i samhället.

– Man kanske inte har kunskapen och vanan att använda ny digital teknik och saknar förutsättningar eller motivation att lära sig. Man kanske skulle behöva stöd för att känna sig trygg och komma igång. Med åldern blir det ju också vanligare med olika funktionsnedsättningar som kan göra det svårare, till exempel försämrad kognition, syn eller hörsel, berättar Charlotta Ryd, utredare på Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Men Charlotta Ryd poängterar att det också finns strukturella orsaker till begränsad delaktighet, till exempel hur infrastrukturen ser ut, eller teknikens design. Eller ekonomiska faktorer, som gör att personer helt enkelt saknar möjlighet att få tillgång till tekniken. Det är därför viktigt att samhället tar sitt ansvar för alla invånares möjligheter att vara delaktiga när digitaliseringen ändrar förutsättningarna.

Nu samlas fem FoU-enheter i Stockholms län – Stiftelsen Äldrecentrum, Nestor FoU-center, FoU Nordost, FoU Nordväst och FoU nu – i projektet Delaktighet för alla i det digitaliserade samhället. Projektet är ett samarbete med Karolinska institutets forskargrupp CACTUS, som arbetar med frågor om hur det är att leva och åldras med kognitiv nedsättning i samspel med dagens teknik.

– Projektet handlar om delaktighet och utanförskap som en konsekvens av digitalisering. Vi begränsar oss egentligen inte till äldre personer, utan det finns fler grupper som drabbas av det här. Vårt mål är att arbeta samskapande och få med oss kommunerna i länet, och därför vill vi diskutera med människor ute i verksamheterna för att se vilka behov som finns och se till att de kan få ut något av arbetet, säger Charlotta Ryd.

Projektgruppen har börjat arbeta med en sammanställning av kunskapsläget. Det pågår till exempel redan ett antal projekt på samma tema, även i Stockholmsområdet. En viktig arbetsform för projektet blir annars dialogforum som man bjuder in personer från länet till.

– Först och främst hoppas vi att det blir en massa deltagare från olika verksamheter och funktioner, och gärna även representanter för brukarorganisationer. Programmet kommer att vara en mix av presentationer, där vi berättar om studier och projekt i ämnet, och diskussioner.

– Under träffarna kommer vi ha flera tillfällen då vi diskuterar tillsammans i break out-rooms. Det kan till exempel handla om var kommunens ansvar börjar och slutar, och hur FoU-enheterna och kommunerna kan samarbeta i frågan framöver, säger Charlotta Ryd.

– Det finns ett rikt utbud av volontärverksamheter, men återstår ett arbete för att komma i kontakt med dem som skulle vilja engagera sig. På stadsdelsnivå behöver man identifiera dessa grupper och utveckla arbetet med uppsökande verksamhet och att engagera volontärer.

Dialogforumen är i första hand anpassade till socialtjänstens olika verksamheter, till exempel äldreomsorgen, och alla medarbetare som känner sig berörda av frågan där. Charlotta Ryd säger att inte minst chefer, strateger och de som arbetar med utveckling av digitala tjänster ska ta chansen att komma och göra sina röster hörda. Men även brukarorganisationer har en viktig roll att fylla, speciellt när projektet ska ta form.

– Vi hoppas få med oss dels en känsla för vad som pågår därute och vad man tycker är viktigt. Men vi vill också veta vad man vill ha ut av dialogforumen, vare sig det är konkreta projekt eller kompetensutveckling eller något annat. Vi hoppas också att olika kommuner ska få chans att utbyta erfarenheter med varandra, ja egentligen att olika delar av samma kommun också ska kunna hitta varandra. Verksamheterna inom en kommun är ofta ganska uppdelade, men digitaliseringen berör alla områden.

Det första dialogforumet hölls 27 maj och flera träffar planeras under hösten. Parallellt kommer projektgruppen att arbeta med en forskningsansökan kring delaktighet och digitalisering. Även det ska bli ett samskapande projekt där man hoppas knyta till sig partners för att genomföra någon typ av projekt tillsammans.

– Kanske är det något vi också kan få idéer till under dialogforumen. Målet är att lämna in en ansökan till Forte under nästa år, tillsammans med några partners och en tydlig idé om vad vi vill göra, säger Charlotta Ryd.

Relaterat

Åldras i en värld i förändring – är temat för…

I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre personer drabbas extra hårt av humanitära kriser, hur byte av livsstil kan minska risken för demens och…

Välfärdsteknik för äldres hälsa

I framtiden kommer hemmen vara bättre anpassade att åldras i tack vare utvecklingen inom hälso- och välfärdsteknik. Nordiska forskarnätverket redogör under NKG 2024 för hur äldreomsorgens utmaningar kan lösas.

Koll på tiden skapar trygghet

En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare om man upptäcker att någon har problem med tidsuppfattning.

Fler nyheter

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.